Stress skrivs det tonvis om i media numera, och allt fler människor känner sig stressade av olika skäl. Det vanligaste vi tänker på när vi pratar om stress är att ha för mycket att göra, att inte tiden räcker till.


Stress kan också vara att inte själv känna att du har kontroll över din tillvaro. KASAM är ett begrepp man ofta använder och det innebär att tillvaron är begriplig, hanterbar och meningsfull.




Stress kan bero på yttre faktorer, något du utsätts för, och av inre faktorer. Olika typer av livshändelser skapar stress. Studier har visat att genom att analysera dina samlade vardagsprövningar, istället för att bara titta på de stora påfrestningarna, får fram en bättre indikator på din stressnivå, och risken för att drabbas av stressframkallade sjukdom.

Mindre stressfaktorer

Ge dig själv en poäng för varje av nedanstående faktorer som påverkar dig


- partner börjar eller slutar anställning
- du börjar eller slutar högskola, skola eller universitet
- förändrade levnadsförhållanden
- byta bostad
- förändra religiösa vanor
- ta ett mindre lån
- förändring i antalet familjeträffar
- förändrade matvanor
- mindre lagbrott
- problem med chefen
- förändrade arbetstider
- revidering av personliga vanor
- byta skola
- förändrade sociala aktiviteter
- förändrade sovvanor
- semester
- jul

Total poängsumma för den här avdelningen ......................
Om du får fem poäng eller mer, lägg till ytterligare tre poäng för ökad stress. Din nya poängsumma är ..............


Medelstora stressfaktorer

Minnesvärda livshändelser, både de som är trevliga och de som är sorgliga, kan påverka din hälsa.




Ge dig själv två poäng för varje faktor som påverkar dig


- graviditet
- sexuella problem
- återanpassning till arbete
- en nära väns död
- ökat antal äktenskapliga bråk
- ändrat ansvar på jobbet
- enastående personlig bedrift
- en anhörigs förändrade hälsa
- ny familjemedlem
- förändrad ekonomi
- byte till ny typ av arbete
- ta ett stort lån
- ett barn flyttar hemifrån
- problem med ingifta släktingar


Total poängsumma för den här avdelningen ..............


Stora stressfaktorer

Stora påfrestningar hänger ihop med känslor av hjälplöshet och kan tex vara personlig skada, en släktings död eller krig




Ge dig själv tre poäng för varje faktor som påverkar dig


- en make/partners död
- skilsmässa
- äktenskaplig separation
- äktenskaplig försoning
- fängelsedom
- utmätning
- nära anhörigs död
- personlig skada eller sjukdom
- giftermål
- pensionering
- bli avskedad


Total poängsumma för denna avdelning ............


Tolka dina svar
Poängsumma för mindre stressfaktorer ...........
Poängsumma för medelstora stressfaktorer ............
Poängsumma för stora stressfaktorer .............
Total poängsumma ................

Detta är din totala poängsumma för stress orsakad av yttre faktorer, livshändelser
Stress kan också ha ett ursprung utifrån hur du känner dig och upplever olika saker, inre faktorer


På dessa frågor, besvara med hur ofta du känner på följande sätt. Svarsalternativen är aldrig, sällan, ibland, ofta eller alltid

1. Känner du dig ledsen på jobbet?
2. Befinner ditt familjeliv sig i obalans?
3. Anser du dig vara utsatt för stress?
4. Är du mycket missnöjd med dina nyckelförhållanden tex med partner, förälder eller barn?
5. Vantrivs du med andra aspekter av ditt liv?


6. Stänger du inne dina problem och har svårt att tala om dom?
7. Har du ett ständigt behov av att prestera?
8. Är du oklar över dina mål i livet?
9. Har du lätt för att bli arg eller irriterad?
10. Gör du två eller tre saker på en gång, eller har svårt att avsluta en sak innan du börjar på något nytt?


11. Tycker du att det är svårt att fatta beslut?
12. Lider du av depression, eller har gjort det tidigare?
13. Har du humörsvängningar. blir irriterad eller blir apatisk?
14. Har du några tvångsmässiga beteendedrag?
15. Har du svårt att koncentrera dig?


16. Tycker du att du inte orkar?
17. Känns det som om du är benägen att gråta vid minsta problem?
18. Är du ointresserad av att göra saker efter jobbet?
19. Har du dålig aptit?
20. Behöver du mat när du känner dig pressad?


21. Har du laster?
22. Har du svårt att sova?
23. Vaknar du trött?
24. Brukar du ha huvudvärk eller migrän?
25. Får du dålig matsmältning av stress?


26. Får du muskelspänningar av stress?
27. Blir du andfådd eller får hjärtklappning utan större fysisk ansträngning?
28. Blir du yr?
29. Har du hudproblem - utslag eller eksem?
30. Har du mindre energi än vad du brukar ha?


Sätt 0 poäng för varje aldrig, 1 poäng för varje sällan, 2 poäng för varje ibland, 3 poäng för varje ofta, 4 poäng för varje alltid och räkna ihop din totala poängsumma för denna avdelningen ...............


Lägg ihop dina poäng för yttre stressfaktorer......... och för inre stressfaktorer ............ så får du totalsumma ...........


Slutsumma 0-20
Du har en ganska avspänd attityd, vilket skyddar dig för livets strapatser. Antingen har du en medfödd förmåga att ta saker med fattning, eller så har du lärt dig att stress föder bara mer stress. Fortsätt med din positiva mentala inställning


Slutsumma 21-40
Du har ganska bra kontroll, men känner dig ibland pressad. Om stressen ökar kan du få problem med sömn, magen och återkommande infektioner. Titta på vilka delar du fått högst poäng och se om det är något du kan göra för att förändra det som är dina största stressfaktorer.


Slutsumma 41-55
Pressen har ökat sedan en tid tillbaka. Kanske känner du redan av det på din hälsa. Det är dags att se över och kanske ompröva olika delar av livet. Ägna mer tid åt det du tycker är roligt och mindre tid under press.


Slutsumma 55 -
Du behöver hitta balans i tillvaron igen. Ditt liv nu känns troligen som en lång kamp, och du är utsatt för flera olika stressfaktorer samtidigt. Om du inte redan har en samtalskontakt, är det dags att kontakta tex en stressklinik. Att ha ett stort stresspåslag under en längre tid är skadligt för hälsan på en mängd olika sätt.

Enligt lyckoforskningen är det vissa saker som gör att vi känner oss lyckligare, mår bättre och har en större livstillfredsställelse. Stunder av flow är en sådan sak dvs stunder när vi är så uppslukade av det vi håller på med att vi glömmer både tid och rum. Meningsfullhet pratade Bengt Brülde om på sin föreläsning, och att hitta något man brinner för - en livsuppgift. Vad är din passion? För en del människor är det inget konstigt eller svårt alls att svara på den frågan, men för andra är det inte så lätt. Därför tänkte jag ge tips om hur du kan göra kommande vecka en vecka fylld av passion, och kanske hitta mer passion.


När tycker du livet är som bäst? Bara genom att börja fundera på det sätter du dig själv i rörelse, dina tankar och dina känslor. När har du stunder när du känner dig riktigt levande och uppfylld av det du gör? Alla har vi sådana stunder ibland, men genom att identifiera när dessa stunder är kan du skapa förutsättningar att hitta sådana stunder oftare. Passion är för många en ovanlig känsla som de har svårt att vila i. Passion går inte att fånga i olika listor, för eller emot något. Det är inte konkret och praktiskt, utan bygger på en känsla och en känsla som ofta sitter i hela kroppen.


Passion är inte något som plötsligt drabbar dig, utan du kan själv skapa ett mer passionerat liv. Känslan kan ofta komma smygande och sedan växa sig starkare. För att kunna hitta något du verkligen brinner för är det viktigt att stanna upp och ge något en chans, och inte hoppa mellan olika aktiviteter för mycket eller för ofta. Det tar ca nittio dagar att skapa en ny vana. och ibland krävs det disciplin och uthållighet för att hitta det man brinner för. Det kommer inte alltid lätt, utan det kan göra lite ont att hitta sin passion. När du hittar något du är passionerad för handlar det om en känsla som ger dig energi, som får dig att tänka: ja, det här vill jag!


Passion är glädje och vilja i förening. Ta en vecka och prova olika övningar varje dag. Se vad som passar dig bäst, och fortsätt med det.


Måndag: Ta en breathwalk. Det är en gående meditation som du kan börja dagen med, eller avsluta om det passar dig bättre. Bestäm redan på söndag när på dagen du ska ta din breathwalk. Sträck på ryggen och känn dig stolt över dig själv. Rikta blicken rakt fram och gå med jämn rytm. Börja andas i takt med dina steg. Ta fem steg samtidigt som du andas in, ta fem steg medan du andas ut. När du fått in rytmen i andningen kan du byta ut räknandet mot ord som fyller dig med styrka och energi, tex stark, stolt, trygg, vacker. Gå så i en kvart. Detta är en bra mediation att börja med. Du är i rörelse och har lättare att slappna av. När du fokuserar på andningen eller på dina affirmationer får du vila från dina vanliga tankar. Här använder du flera av de olika lyckostrategierna jag skrivit om tidigare: ta hand om din kropp genom meditation och motion och att sträva efter tillstånd av flow. Du stärker även dig själv genom dina affirmationer





Tisdag: Skapa en vacker plats. Samla vackra saker som du tycker om på en speciellt plats. Du kan även bygga det som ett litet altare, om du vill. Skapa en helig plats för dig själv där du kan sitta och bara vara. Låt platsen bli en symbol för det vackra som är du. Pyssla om platsen, och ge dig själv samma känsla och samma omvårdnad.


Onsdag: Pröva passionsyoga. Pröva först en balansövning, trädet. Stå stabilt på båda fötterna, lyft upp ena foten mot vristen, knäet eller ljumsken, håll handflatorna mot varandra ovanför huvudet, andas lugnt och mjukt. Byt ben efter en minut och gör likadant. Detta är en av mina favoritpositioner i yoga. I nästa position ska du stråla. Sätt dig bekvämt, sträck armarna upp i luften som ett V. Håll fingrarna raka och sträck tummen. Andas lugnt och djupt. Fokusera på en punkt mellan ögonbrynen i två minuter. I tredje positionen är det dags för dig att blomma. Sätt dig bekvämt, och håll dina händer framför dig som en lotusblomma framför bröstet. Håll armbågarna in mot kroppen och händerna lätt kupade-, lillfingrarna möts. Slut nästan ögonen, men låt en strimma ljus sila in. Andas långsamt och mjukt in genom munnen i fyra sekunder. Håll andan i fyra sekunder, andas ut i fyra jämna delar genom näsan i fyra sekunder. Under utandningen upprepa ett tyst mantra Sa Ta Na Ma, ett för varje del i utandningen. Fortsätt andas så här i fem minuter.





Torsdag: Flowtesta ditt liv. Sätt en klocka på ringning åtta gånger under den dag, helst med oregelbundna mellanrum. När klockan ringer antecknar du vad du gör, hur du känner dig och om du upplever flow. Alla har vi stunder av flow, men det är inte alltid det uppstår där vi själva tror, men det är bra att ta reda på när det händer. Dessa stunder kan ge dig en hint om vad du vill ha mer av i ditt liv.


Fredag: Rivstarta dagen. Smörj in dig med mandelolja oc hgå sedan in i duschen och duscha i korta, kalla skurar över kroppen till du är helt vaken. Ta med dig känslan av att du klarar allt under dagen, och testa nya saker som tex att gå på en konsert själv, prata med en främmande människa - ja vad som helst som känns mest ovant för dig. Du besegrar både rädslor och tveksamheter när du går utanför din komfortzon. Analysera inte, utan bara gör. Ibland mår vi bättre när vi kopplar bort tänkandet och stannar i bara varandet, och bara gör olika saker


Lördag: Bryt negativa tankar. Börja med att fråga dig om du har något ogjort som tar energi från dig. Vilka surdegar har du som upptar dina tankar och din energi? Kan du göra dig av med det? Fyll sedan dig själv med positiva tankar. Har du ett smycke eller något liknande, ta tag i det då och då under dagen och tänk att "jag är vacker, jag är stark". Du bryter negativa tankar, och känslor av att inte räcka till. Dessa hindrar dig från att känna passion. Positiva tankar är ett sätt att ta hand om dig själv


Söndag: Gör en passionsbok. Köp en fin anteckningsbok, gärna en du blir glad av att se på, och bestäm dig för att din ska bli din dagbok om passion. När du går och lägger dig på kvällen, ställ fyra frågor och skriv ner svaren i boken. Vad är det som fått mig att känna att jag växt som människa idag? Vad har fått mig att krympa som människa? När har jag känt mig som mest levande idag? Utifrån dessa svar - vad vill jag fokusera på imorgon? Detta får dig att reflektera över dagen, dina reaktioner och känslor, men det får dig även att börja tänka nya tankar, plantera nya frön i ditt medvetande.

De senaste veckorna har jag skrivit om tolv lyckostrategier som forskningen har visat fungerar för att må bättre, få större livstillfredsställelse och ökad lycka. Varje strategi fungerar. Du behöver inte använda alla tolv strategier, utan välj den eller dom som passar dig bäst.


En kort repetion:


Lyckostrategi 1: Att uttrycka tacksamhet
Lyckostrategi 2: Att vara optimistisk och tänka positivt
Lyckostrategi 3: Att undvika grubblerier och sluta jämföra sig med andra
Lyckostrategi 4: Att göra snälla saker


Lyckostrategi 5: Att vårda sina relationer
Lyckostrategi 6: Att lära sig härda ut
Lyckostrategi 7: Att lära sig att förlåta
Lyckostrategi 8: Att sträva efter flow


Lyckostrategi 9: Att njuta av livet
Lyckostrategi 10: Att sätta upp nya mål
Lyckostrategi 11: Att utöva religion och andlighet
Lyckostrategi 12: Att ta hand om kroppen genom mediation, motion och att bete sig som en lycklig människa


Vissa av dessa strategier kompletterar varandra. Om du tex har provat att uttrycka tacksamhet och tycker att det är en strategi som passar dig och din personlighet, kan du prova med att göra snälla saker eller att lära dig förlåta och se om dessa också kan passa dig.


Om du har testat att vara optimistisk och tänka positivt och tycker att den strategin har fungerat för dig kan du även prova att njuta av livet eller att lära dig förlåta, då de passar bra ihop.

Den tolfte, och sista, lyckostrategin är att ta hand om din kropp. Ta hand om kroppen kan man göra på många olika sätt.


Ett sätt, som är vanligt i österländska religioner som buddhismen, är att meditera. Genom att meditera regelbundet lär man sig att gå in i ett sinnestillstånd där man är extra närvarande och extra avskild. Detta sägs kunna skapa lycka. Det finns många olika sorters meditation, men i alla meditation är det viktigaste inslaget att vi försöker bli mer uppmärksamma. I meditation kan man fokusera på en enskild sak som tex att titta på en ljuslåga, fokusera på andningen, ett ord , ett mantra som man upprepar om och om igen. Gemensamt för all meditation är att:

- var icke-dömande dvs iaktta nuet utan att utvärdera vad som sker
- var planlös dvs att inte tänka för mycket på att uppnå sina mål
- var tålmodig dvs försök inte skynda på eller tvinga fram resultat. Låt processen ta den tid det tar
- var tillitsfull dvs  lita på dig själv och på att saker kommer att ordna sig
- var öppen dvs var uppmärksam på allt som om du såg det för första gången, även småsaker
- släpp taget dvs lägg grubblerier åt sidan





Det finns många studier som visar att meditation ger många positiva effekter. Den som mediterar regelbundet blir lyckligare, har en lägre stressnivå och bättre fysisk hälsa bland annat. Den som mediterar blir också mindre ångestfylld och deprimerad.


Det finns mycket forskning som stöder att medtiation är ett kraftfullt verktyg att använda, om vi lär oss att göra det på rätt sätt och gör det till en vana, som en del av en livsstil, ungefär på samma sätt som motion.


En enkel meditationsövning:


Sätt dig i en bekväm stol, rak i ryggen. Blunda och koncentrera dig på att andas in och ut. Vidf utandning kan du tyst upprepa ett kort ord som tex aum, en, ja. Du kan välja att istället fokusera på ett föremål eller på ett ljud, kanske ett stearinljus eller en ton. Ett annat alternativ är att enbart fokusera på andningen. Om tankarna glider iväg, vilket det lätt gör, speciellt när man inte är van vid att meditera (om ni har sett Julia Roberts försöka meditera i Eat, pray, love vet ni vad jag menar :)), låt tankarna passera och vänd sen tillbaka uppmärksamheten till andningen. Låt inte tankar, grubblerier, fantasier ta kontrollen över dig. Det är du som bestämmer över dom. Som nybörjare kanske du bara klarar ett par sekunder i taget. Börja med fem minuters meditation och öka efter hand tills du är uppe i tjugo minuter. Försök att sitta en stund varje dag. Om möjligt kan du hitta en speciell meditationsplats som är bekväm och fri från störningar. Om du vill kan du dekorera den med bilder och konstverk som passar.


Ett annat sätt att ta hand om kroppen är att motionera. Vår kropp är inte gjord för allt stillasittande som vi har idag, utan den är gjord för rörelse. Motion är dessutom lika effektivt som medicin vid depression har forskning visat. Då handlade det om tre pass i veckan som var ca 45 minuter långa, och bestod av cykling, gång, jogging med måttlig till hög intensitet. Det krävs alltså inte väldigt mycket tid för att ge en stor effekt. Fysisk aktivitet lindrar ångest, stress, sänker dödligheten och minskar risken för många sjukdomar. Motion gör också att vi sover bättre, stärker muskler, leder och skelett. Det finns även många studier som visar att motion är den effektivaste lyckostrategin när vi vill ha snabb effekt.

I studier har det visat sig att motion på plera sätt påminner om mediation på så sätt att båda ger positiva effekter som förbättrat självförtroende, en känsla av flow, ett sätt att skingra tankarna och ett sätt att varva ner efter en stressig dag. Skillnaden är att motion ger högintensiva känslor som energi, entusiasm och kraft medan meditation ger lågintensiva känslor som lugn, fridfullhet och stillhet. Alla dessa är positiva känslor som får oss att må bra.


Motion kan också skapa och stärka sociala kontakter, vilket kan generera nya vänskapsband och lindra ensamhet.


Att ta hand om sin kropp genom motion ger positiva effekter både på kort sikt och på lång sikt. På kort sikt ger det en extra kick direkt efter avslutat träningspass och gör att du känner dig upprymd, energisk och motiverad. På lång sikt ger det en bättre hälsa och kanske går du ner i vikt och trivs bättre med din kropp. Om du ger träning en chans, och försöker hålla ut och träna regelbundet i minst elva veckor börjar träningen bli en vana och en natrulig del av ditt liv.





När det gäller träning är det viktigt att hitta en träningsform som passar in i din livsstil, din ekonomi och din personlighet. Börja inte tex med löpning om du vet med dig att du hatar att bli blöt och ställer in träningen så fort det regnar lite, börja inte träna på gym och du vet att du tycker det är tråkigt och dessutom dyrt. Fundera på vad du älskar att göra och träna på ett sätt som bekräftar dig som person. Är du social och utåtriktad kanske en lagsport passar dig. Om du älskar naturen kanske promenader är den bästa motionsformen för dig, eller kanske löpning. Om du älskar att bada kanske simhallen är din bästa motionsplats. En annan viktig sak är att inte gå ut för hårt i början, för då tröttnar du säkert snabbt. Det blir helt enkelt för jobbigt. I början ska du inte gå över 60 procent av din maxpuls. Du får enkelt fram din maxpuls genom att ta 220 minus din ålder. Efter du gått från nybörjarstadiet rekommenderas att du ligger mellan 65 och 80 procent av din maxpuls under träning.


Ett tredje sätt att ta hand om kroppen är att börja bete sig som en lycklig människa. Om vi låtsas att vi är lyckliga genom att le, spela energisk, entusiastisk och engagerad ger det dubbel effekt. Dels får vi några av de fördelar som följer med tex att vänskapsband stärks, människor ler tillbaka men vi blir även lyckligare på riktigt. Vi kan alltså lura, eller träna, oss själv att bli lyckligare genom att låtsas vara lyckliga.

Det är viktigt att ta hand om kropp och själ, och den elfte lyckostrategin är att utöva religion eller andlighet.


Om du känner att detta skulle kunna vara en lyckostrategi som passar dig och din personlighet så har forskning visat att religiösa personer har bättre hälsa och större välbefinnande. Ett skäl kan vara att religiösa personer lever ett hälsosammare liv då många religioner förbjuder alkohol, narkotika, sex utanför äktenskapet och rökning. I många religioner förespråkar man även måttfullhet och tacksamhet.


Religiösa personer är inte bara fysiskt sätt friskare. De skattar sig även som lyckliga och nöjda med livet i högre grad än icketroende. Det finns flera saker som kan förklara detta. Dels har de starka relationer med andra människor som tillhör samma församling och har därmed ett större socialt nätverk, dels har den en relation med Gud som blir både en källa till tröst och även att troende upplever sig villkorslöst uppskattade, älskade och sörjda för av Gud.




Att tro att Gud ingriper om det behövs ger en känsla av lugn och fridfullhet. Uppfattningen att Gud har ett syfte med allt som händer gör det också lättare att hitta en mening både i vardagen och i traumatiska händelser


Att utöva en religion kan även ge hopp, tacksamhet, kärlek, medkänsla, glädje, förlåtande. Alla dessa är delar som forskningen visat är känslor som gör oss lyckligare.


Religion har ju fått en mindre betydelse i Sverige idag än vad det hade för 100 år sedan. Forskning har även visat att sambandet mellan religion och lycka är starkare för kvinnor än för män, för nordamerikaner mer än för européer, för svarta amerikaner än för vita, för gamla än för unga.


Andlighet kan ge samma sorts lyckokänsla som religion, och även om andlighet och religion överlappar varandra, finns det en viss skillnad. Andlighet behöver inte ha religiösa inslag, utan andlighet kan definieras som sökande efter något heligt. För att betrakta saker som heliga behöver man inte tro på Gud, utan det kan tex vara ett arbete som upplevs som heligt, som ett kall, eller man kan se kroppen som helig, eller äktenskapet som något heligt, eller föräldraskap - eller något helt annat, personligt. Andlighet, att hitta något som är heligt, ger också motivation, mening och tillfredsställelse.

Har du följt serien Jakten på lyckan med Hanna Hellqvist på SVT? Om inte finns de åtta avsnitten att se på SVT Play, men du får skynda dig. De finns bara kvar till imorgon natt. Varje avsnitt är en halvtimme långt, och Hanna prövar olika lyckostrategier, kollar vad forskare säger (där hon konsulterar Bengt Brülde), tar upp lyckomyter och träffar spännande människor. Serien är intressant och sevärd tycker jag.


Själv hade jag missat sista avsnittet och såg det just på SVT Play. En tittare hade mailat in till Hanna och undrade varför vi var tvungna att komplicera allt. Lycka var enkelt menade hon. Allt vi behöver är något att göra, någon att älska och något att se fram emot. Det ligger mycket i det. Något att göra kan betyda ett arbete eller en meningsfull aktivitet, någon att älska innebär alla sorters relationer och något att se fram emot ger hopp och optimism. Alla dessa delar är centrala i lyckoforskningen.


Tittarna har även fått möjlighet att maila in sina lyckotips. Här får ni ta del av några av dom:

För mig är lycka när jag åker hem till min dotter och träffar mitt barnbarn Alva åtta månader, hennes glädje över att se mig är obetalbar. Den kärlek jag känner för henne trodde jag inte man kunde känna för en unge som inte kommit ur en själv.
Sen att vakna varje dag och veta att jag själv styr hur min dag ska bli, att jag har möjligheten att själv påverka mitt mående.
Annelie

När jag ska gå till bussen på morgonen så ser jag att det är 6 minus ute och att jag antagligen kommer frysa när jag kommer ut, så brukar jag le, öppna dörren och så känns det så mycket bättre. Tänker inte att det är så kallt och jag blir gladare, ett hett tips!
Emma

Om du är snäll mot dig själv blir du automatiskt snäll mot andra, vilket gör både dig o dom lyckliga
Louise

Dans gör mig lycklig!! =) Närhet, skratt, dansglädje, go musik, glada människor. Dans får det att spritta i hela kroppen och då är det helt stört omöjligt att värja sig mot lyckan! =)
Linda

Lycka är att skapa något. Det kan vara en målning, en skulptur, ett broderi, en stickad vante, något snidat i trä, ett naturföremål som bearbetas till ett konstverk, ett skrivet brev-eller helt enkelt en gammal möbel som man målar om, en tapet som man får upp på väggen, ett snickrat vedskjul eller något annat som ger synligt och/eller praktiskt resultat! Kreativitet ger lycka!
Aja

Lycka är att vakna på morgonen och se den man älskar, krypa ner i hans säng och känna värme. Att få en puss och få säga "godmorgon älskling".
Annica

Om du är snäll mot dig själv blir du automatiskt snäll mot andra, vilket gör både dig o dom lyckliga
Louise

Att Uppdrag Granskning finns gör mig lycklig.
Susanna

När jag ska gå till bussen på morgonen så ser jag att det är 6 minus ute och att jag antagligen kommer frysa när jag kommer ut, så brukar jag le, öppna dörren och så känns det så mycket bättre. Tänker inte att det är så kallt och jag blir gladare, ett hett tips!
Emma

Jag är lycklig när jag är i nuet, är helt fokuserad i det jag gör eller inte gör. Att vara ett med naturen och se det vackra som finns på vår jord!
Marie

Champagne är nog ändå lösningen på alla världens problem.
Emelie

Mina bästa lyckoögonblick:
-När man har städat hela lägenheten och kryper upp i soffan med nybakade Scones och en bra film.
-När man sitter ute på västkustens klippor i solen och lyssnar på havet.
-När man jammar med sjukt duktiga musiker och glömmer bort tid och rum.
Britta

-Överraska din kärlek med en 3-rättermiddag emellanåt.
- Sitt ner en liten stund varje dag och tänk på hur dagen har varit och vilka människor du träffat och säg till dig själv att det har varit en bra dag. Då sover man bättre.
- Börja dagen med att snacka med en kompis, peppa varandra till vad ni ska göra idag!
Jeanette

-Försök göra mot andra det du vill att andra ska göra mot dig!
- Sök vinn-vinn-situationer, handlingar som både ökar din egen och en annan persons glädje.
- "Låna ut" ditt öra då och då i möten med andra människor! Nästan alla tycker om att få prata eller berätta, "varav hjärtat är fullt talar munnen". Själv får man inblickar i andras liv och lär sig alltid något.


Vad ger dig lycka?

Den tionde lyckostrategin är att sätta upp nya mål.


Forskning har visat att människor som strävar efter något som är viktigt för dom på ett personligt plan är mycket lyckligare än människor som saknar starka drömmar. När du hittar en lycklig människa hittar du också ett projekt. Det projketet kan handla om väldigt olika saker som tex att lära sig ett hantverk, att byta yrke, ge barnen goda vanor, snickra, odla sin trädgård mm. Vissa människor sätter ipp mål som gäller arbete, medan andra satsar på familjen, vänner eller andlighet.


Forskning har även visat att det är själva processen i att arbeta mot ett mål som är det viktiga, tom viktigare än att faktiskt uppnå målet. Att ha en meningsfull livsuppgift att sträva mot är ett av de bästa sätten att bli varaktigt lycklig. Om du inte vet vilka mål som är viktiga för dig är en början att fundera över, och bestämma dig för, vilka mål som kan göra dig långsiktigt lyckligare för att sedan inrikta dig på dom, istället för att ta till dig mål som samhället trycker på som att tjäna pengar, bli snyggare, skaffa sig ett vackert hem osv.


Att ha ett mål och arbeta mot det på ett målmedvetet sätt ger oss först och främst en känsla av mening och att vi

har kontroll över våra liv. Att inte ha några särskilda mål gör människan vilsen och omotiverad. Att ha mål att arbeta mot stärker även självkänslan, vi får bättre självförtroende och känner oss mer effektiva. Att dessutom ha olika delmål som vi når på vägen mot det stora målet ger oss även flera tillfällen till positiva känslor som glädje och stolthet. Att ha mål ger också mening och struktur åt vardagen. Mening och struktur är en de vikigaste delarna i att ha ett arbete, och också något som ofta saknas för människor som är arbetslösa eller är pensionärer. Därför är det viktigt att försöka skapa struktur och mening i vardagen även om du inte har ett arbete att gå till. Ytterligare en fördel med att vara målmedveten är att det hjälper oss att planera tiden på ett bra sätt.


Vilka slags mål vi sätter upp har också betydelse. För det första är det viktigt att det handlar om inre mål, mål som vi själva upplever som givande och viktiga. Inre mål är sådana som får oss att växa som människor och mogna känslomässigt, och även att bidra till samhället. Motsatsen är yttre mål som handlar om vad andra människor tycker att vi borde göra. Det kan handla om ytliga mål som att tjäna pengar, få makt, bli kända. Yttre mål är även mål som vi böjer oss för genom påtryckningar och kanske manipulationer från andra.


Nästa viktiga sak är att målen är autentiska. Är det dina egna mål, eller gör du det för någon annans skull? Försöker du uppfylla någon annans mål, tex föräldrarnas. Ju bättre målet stämmer överens med dig själv, och din personlighet desto mer ökar sannolikheten både att du ska känna glädje på vägen mot ditt mål.


En viktig fråga när det gäller dina mål är att svara på frågan om du vill uppnå något, eller om du vill undvika något. Samma mål kan formuleras antingen som att du vill uppnå något tex att äta mer hälsosamt eller på ett undvikande sätt som tex att du inte vill bli tjock. Hur vi formulerar våra mål påverkar hur stor chans vi har att uppnå målen.


De målen vi arbetar mot måste vara harmoniska och komplettera varandra. Det går inte att samtidigt arbeta mot mål som är motstridiga. Våra mål måste vidare vara flexibla och rimliga. Livet förändras, och även vad som känns viktigt för oss. Våra mål ändras beroende på livssituation och även hur gamla vi är. Unga människor sätter ofta mål som handlar om att söka ny information, lära sig nya saker och uppleva nya saker, medan äldre människor ofta sätter mål som är känslomässigt meningsfulla.


Forskningen har visat att sätta upp aktivitetsmål dvs göra något, att börja göra något nytt som tex börja ge blod, lära sig spela ett instrument, gå med i en förening ger större lycka, då det blir en process där vi hela tiden möter nya utmaningar, lär oss nya saker och får nya erfarenheter. Att börja med en ny aktivitet ger positiva känslor och erfarenheter kontinuerligt över tid.

Jag var så glad igår att febern gav med sig så fort, då jag sedan länge hade bokat in att jag skulle lyssna på en föreläsning med Bengt Brülde, och köpte biljett till det för ett par månader sedan. Så även om jag var matt i kroppen efter den plötsliga febertoppen begav jag mig till Folkets Hus i Mölndal. En god vän hade bestämt sig för att gå med, vilket gav ytterligare en dimension till kvällen. Så roligt!


När vi kom dit sprudlade hela byggnaden av aktivitet och det var massor av folk. Det var flera olika evenemang som pågick samtidigt. Årets företagare skulle utses, det var en minimässa med massor av utställare, en inspirationsföreläsning med Per Holknekt plus då den föreläsningen vi skulle gå på med Bengt Brülde.

Bengt Brülde hade en föreläsning, med utgångspunkt från sin senaste bok, som handlade om de stora livsfrågorna. Hur ska vi leva våra liv? Hur vill du leva ditt liv? Vad gör oss lyckliga och får oss att må bra? Kan man leva ett liv som är lyckligt, meningsfullt och moraliskt på samma gång?


Grundkärnan handlade om lycka, mening och moral. Det lyckliga livet handlar ibland om vår strävan efter att bli lyckliga, eller lyckligare, men kan även handla om bättre hälsa och att bli mer lyckad som i att bli mer framgångsrik.


Han pratade om att lycka definieras på fyra olika sätt - som eufori, vilket vi upplever i korta stunder, som sinnesfrid, som subjektivt välbefinnande och som livstillfredsställelse. Lyckoforskningen handlar om de sista två - välbefinnande och livstillfredsställelse.


Samhälleliga och genetiska faktorer spelar stor roll när det gäller vår upplevda lycka. Kärlek och vänskap dvs relationer, arbete och aktiv fritid är viktigare än både hälsa och utseende för hur lyckliga vi är. Vi kan påverka hur vi mår genom att rikta uppmärksamheten åt rätt håll och fokusera på det positiva. Alla har vi i våra liv både positiva och negativa delar, och att fokusera på de positiva gör att vi mår bättre. Att känna och uttrycka tacksamhet för det positiva i livet spelar också en stor roll. Han pratade också om vikten av fysisk träning, som ger så många olika positiva effekter, både på hälsan, välbefinnande och lycka.


Det moraliskt goda livet handlar dels om grundläggande moral - att inte skada andra och att sköta sina åtaganden, men även att göra gott. Man kan göra gott i det lilla dvs vara snäll, omtänksam och generös mot människor som kommer i ens väg, och man kan även göra gott i det stora dvs vara en del i att försöka förbättra världen - svält, fattigdom, djurens välfärd, miljön är det stora världsfrågorna.


Till sist pratade han om det meningsfulla livet. Vad är det som gör ett liv meningsfullt? Har jag, eller kan jag finna, en livsuppgift?


Han sammanfattade det i några punkter där livets innehåll har en stor betydelse.


* relationer är värdefulla
* det är viktigt att vi har meningsfulla verksamheter och projekt
* vikten av värdefulla mål
* att vi har aktiviteter som vi både vill ägna oss åt för dess egen skull, men som också ger möjlighet att bruka 
  och utveckla våra förmågor
* det är viktigt att våra liv är enhetliga och sammanhängande, begripliga och att de har en röd tråd
* att finna ett centralt livsmål som man brinner för
* att ingå i ett större socialt sammanhang, en större social enhet
* att livet framlevs med medveten närvaro, på ett autentiskt sätt och att lyssna på vår egen inre röst, och att
  följa den rösten


Föreläsningen var intressant, men något forcerad. Det kändes som han var i tidsnöd och hann inte utveckla flera olika intressanta spår. Han tipsade om den enda bok som han menade både var vetenskapligt förankrad och hade många tips på hur man kan jobba för ett lyckligare liv: Lyckans verktyg av Sonja Lyubomirsky. Jag har utgått en del från hennes bok i mina inlägg om lyckoforskningen bla de lyckostrategier hon beskriver. Läs gärna hennes bok. Den är intressant och mycket läsvärd.


När föreläsningen och frågestunden var slut gick vi ner en trappa för att se om föreläsningen med Per Holknekt var slut, eller om den fortfarande höll på




Så typiskt att det var två intressanta föreläsningar som jag gärna ville gå på samma kväll, på samma plats. Jag gillar Odd Mollys kläder, men jag har aldrig hört Per Holknekt prata. Nu kom vi in mitt i föreläsningen, och missade första halvan, men vi fick lyssna på hur han från att ha varit en hemlös alkoholist startade klädföretaget Odd Molly för nio år sedan. Det var intressant att höra hans berättelse, och han var en mycket speciell person. Men med en mycket liten startbudget, och endast 8000 kr i marknadsföringsbudget har han och hans kollega Karin på nio år lyckats bygga upp ett företag som idag är värt omkring en miljard. Spännande att lyssna på en människa med så mycket visioner och ett driv som gjort att han har lyckats med att förverkliga sina drömmar.


På det hela taget en mycket inspirerande kväll, och tur i oturen att båda föreläsningarna var på samma plats så vi kunde gå emellan och lyssna på två intressanta föreläsare.

Den nionde lyckostrategin är att njuta av livet.


Många har svårt att njuta av nuet. Det som händer här och nu. De längtar efter någon som kommer hända sen. Då ska de njuta. Men när "sen" kommer har de fortfarande svårt att njuta av stunden, för då längtar de efter ett annat sen då de ska njuta. Känner du igen dig i det? Jag kan känna igen mig själv i det i vissa sammanhang. När jag är på semester tex har jag tittat i resehandböcker och planerat vad jag vill se. Sen när jag väl är på den platsen kan jag känna att nu måste jag skynda mig att ta in och njuta av detta så jag hinner till nästa sak. Det ger inga positiva känslor.


Förmågan att kunna njuta av positiva händelser är en av de viktigaste lyckofaktorerna. Förmågan att njuta av tillvaron handlar både om dåtid, nutid och framtid. Du kan njuta av det som hänt genom positiva minnen, du kan njuta av nuet genom att vara närvarande, du njuter av framtiden då du ser fram emot roliga saker som ska hände. Förväntansglädje är också viktigt. Du kan även njuta av framtiden genom att fantisera om hur du vill h det, och vad du vill ska hända.


Vad är njutning? Forskare definierar njutning som tankar och beteenden som ger upphov till, förstärker och förlänger välbehagskänslor. Skillnaden mellan njutning och flow är att njutning kräver att man tar ett steg tillbaka och värderar upplevelsen man har, medan flow handlar om att helt gå upp i något. Att kunna njuta av olika saker ofta, och göra det till en vana är förknippat med intensiva och återkommande lyckokänslor enligt forskning. Människor som har lätt att njuta av livet är ofta mer utåtriktade, mer tillfredsställda och har bättre självförtroende. De som kan njuta av nuet, istället för av dåtid eller framtid är mindre deprimerade och stressade. Människor som kan njuta av framtiden är ofta optimister. De som nuter av att kunna se tillbaka på saker som hänt och som njuter av dåtid har bäst skydd mot stress. Så dåtid, nutid och framtid hänger ihop.


För att kunna lära sig att njuta av livet krävs att du är motiverad och anstränger dig. Att lära sig njutning handlar om att se fram emot positiva händelser i förväg, att uppskatta och dra ut på glada stunder och att avsiktligt minnas dom så att de väcker glädje igen. Vi behöver anstränga oss för att göra oss medvetna om positiva upplevelser i nuet. Det krävs en medveten handling för att sluta ta allt för givet och uppskatta saker som vi har blivit vana vid.


Det finns många olika sätt att lära sig att njuta mer. Den första, och den viktigaste enligt mig, är att lära sig njuta av vardagen. Vi har mer vardag än helg och semester, så att kunna lära sig att njuta av vardagssysslor är ett bra sätt att börja. Njut av att äta, av att ta en varm dusch, att plocka undan hemma, att prata med familjen.




Njut av släkt, vänner och familj. Att dela en erfarenhet med andra ger en större njutning. Glädjen blir större när den delas. Ta en timme eller kanske en heldag och gör en aktivitet där ni kan njuta av nuet tillsammans. I helgen har dottern och jag bokat in två sådana saker. Det ena är att vi ska plantera vårblommor i trädgården tillsammans, och det andra är att vi har bokat in en ny badmintontimme. Om man är flera som delar en upplevelse är det även lättare att njuta av minnen senare. Tänk vad härligt det är att prata gamla minnen med vänner. Forskning har även visat att det ger många positiva effekter som glädje, stolthet och tillfredsställelse över uträttade saker när man delar det med andra.


Fira när det händer något roligt. När någon i din närhet, eller du själv, lyckas med något - fira det! Att kunna glädjas åt sådana saker hjälper oss att njuta av nuet. Var stolt över saker du har uträttat. Glöm Jante-lagen och berätta för andra hur hårt du har jobbat och hur stolt du är över att du har klarat något. Beröm även dina närmaste på samma sätt.


Var öppen för skönhet, njut av vackra föremål. Människor som är öppna för skönhet och skicklighet har lättare att finna glädje, mening och samhörighet har forskarna visat. Ta in det vackra omkring dig. Se det som är fantastiskt runt omkring.


Sträva efter medveten närvaro. Mindfulness är en viktig lyckoingrediens, och hjälper dig att vara närvarande i nuet. Att bli mer meveten om nuet och vara närvarande i det som händer höjer både välbefinnandet och minskar oro och smärta. Lär dig avslappningstekniker, att fokusera på andningen och bli medveten om tankar, känslor och hur det känns i kroppen.


Att ge sig hän och att njuta av alla sinnen är bra sätt att njuta av livet. Fokusera på den sinnliga upplevelsen av att tex äta. Gör ätandet till en njutning. Duka vackert, lägg upp maten fint, ha det lugnt och skönt omkring dig. Använd dina fem sinnen för att skapa njutning.


Som med allt annat är det viktigt att hitta en balans mellan att leva i nuet, och att både utvärdera det som har hänt och tänka framåt. Men för att kunna göra en utvärdering och lära sig av det som har hänt är det viktigt att vara närvarande i det som händer.

Det är dags för den åttonde lyckostrategin - att sträva efter flow.


När man går upp i något så totalt så man helt glömmer av tiden, inte märker att man är hungrig, behöver inte gå på toaletten och inget annat spelar någon roll är man i ett sinnestillstånd som kallas flow. Det kan vara när du målar, läser, skriver, spelar musik, surfar på nätet - ja, många olika saker. Själv går jag in i det tillståndet när jag läser en bra bok. Jag vill inte prata med någon, och blir nästan irriterad om telefonen ringer och stör, jag glömmer bort att äta, tycker toalettbesök är onödigt och upptäcker plötsligt att hela kvällen har gått och det är mitt i natten, men bara för att jag gäspar så mycket och bokstäverna börjar dansa framför ögonen.


Flow är ett begrepp som myntades av Mihaly Csikszentmihalyi (inget roligt namn att skriva :)) på 60-talet, när han forskade om kreativitet, och definieras som ett tillstånd där man är intensivt uppslukad av och engagerad i nuet. Den aktivitet man utför är svår och fängslande och sätter ens skicklighet och förmåga på prov.


Enligt honom så kännetecknas det goda livet och det lyckliga livet av att vi kan ha stunder av flow där vi helt går upp i det vi gör. Flow handlar om att hitta rätt balans mellan skicklighet och svårighet. Om svårigheterna övergår vår kunskap eller förmåga blir vi oroliga och frustrerade. Men om uppgiften är för enkel blir vi uttråkade. Det handlar om att hitta balans för att uppleva flow.


Flow ger ett naturligt rus, en behaglig upplevelse som är tillfredsställande. Glädjen den ger brukar vara långvarig och stärkande. När vi har upplevt flow vill vi gärna uppleva det igen, eftersom det är så härligt att befinna sig i ett tillstånd av flow. Paradoxen är att ju mer vi lär oss något, ju skickligare vi blir på något - desto mindre blir upplevelsen av flow, eftersom det inte längre är lika krävande. Det blir för lätt helt enkelt. Vi måste alltså utmana oss själva och utveckla våra färdigheter, göra svårare saker eller lära oss nya saker. Det innebär att vi hela tiden utvecklas och blir duktigare på det vi utövar


Flow får oss att känna oss engagerade, att njuta av det vi gör och gör att vi är närvarande i nuet. Att känna att vi styr vår tillvaro själva ökar självkänslan, och alla dessa saker gör att livet känns mer meningsfullt.


För att uppleva flow behöver vi vidga både kropp och sinne,vi behöver utföra saker som är svårt, men inte för svårt, vi behöver lära oss nya saker och vi måste vara närvarande i ögonblicket. För att få fler och längre upplevelser av flow måste man kunna gå upp i det man gör. Leta efter aktiviteter som kräver skicklighet och kunskap, oavsett vad det är. När du gör det var uppmärksam på vad du gör. För att uppleva flow måste du vara helt inriktad på det du gör, och inte låta tankarna flyga iväg och tänka på något annat.


Var öppen för nya och annorlunda erfarenheter och fortsätt att lära dig nya saker hela livet. För barn är flow ständigt närvarande. De går upp i nuet och är totalt koncentrerade på vad de gör. De lär sig ständigt nya saker och blir bättre inom många olika områden hela tiden. Som vuxen måste man anstränga sig lite mer för att skapa förutsättningar för flow.


Vår fritid är dyrbar, så fundera på vad du använder tiden till. Använder du din tid till aktiviteter som ger dig flow, eller dyker du ner i soffan och ägnar kvällen åt att titta på TV?

Sverker Sikström, som är professor i kognitiv psykologi vid Lunds universitet har gjort en studie där man analyserade ord som publicerats i svenska dagstidningar och som förekom ihop med ordet lycka.


Det visade sig att ordet lycka oftas kopplades ihop med ord som kram, glädje, vänner, familj, kärlek. Detta ger slutsatsen att lycka är starkt kopplat till relationer, och att det är viktigt att vårda sina relationer till vänner, familj och partner. Denna slutsats var inte oväntad då annan forskning kommit fram till samma sak.


Det jag tycker är lite mer intressant i sammanhanget är att det inte bara är de väntade orden som jag nämnde ovan som skrevs tillsammans med ordet lycka, utan det var även kopplat till andra ord; Victoria och Daniel, VM, Zlatan och Malmö FF.

Sport, och idrottsframgångar är något som, åtminstone i media, har en starkt koppling till lycka. Zlatan har ju nästan helgonförklarats i Sverige de senaste åren, men att ett klubblag såpass ofta skrivs ihop med ordet lycka är intressant. Varför just Malmö FF? Att de tog SM-guld spelar naturligtvis in, men finns det någon ytterligare förklaring?




Kan det vara gemenskapen i idrott som spelar in? 




 

Den sjunda lyckostrategin är att lära sig att förlåta.


Alla har vi motgångar av olika slag i livet, och en del av dom handlar om  att vi blir kränkta, sårade eller angripna av någon annan människa. Det kan handla om förolämpningar, att bli sviken eller att bli lämnad. Det kan vara av fysisk, sexuell eller känslomässig art. När något sådant händer oss har vi ofta en av två strategier - antingen att försöka undvika personen eller att försöka hämnas. Att använda sig av dessa strategier ger inget positivt, även om känslan av hämnd kan kännas skönt just då. Men i längden gör det oss olyckliga och kan skada eller förstöra både oss själva och våra relationer.


Att förlåta någon innebär inte att man måste försonas och återuppta relationen med den person vi förlåter. Det innebär inte heller att vi rättfärdigar, tonar ner, accepterar, urskuldar eller förnekar den skada som vi har upplevt. Förlåtelsen innebär inte heller att vi glömmer det som har hänt. Vi vet att vi förlåtit någon när tankarna och viljan att skada personen i fråga har minskat, önskan om hämnd har minskat och viljan att göra henne gott har ökat.


När vi förlåter någon gör vi det för vår egen skull, och inte för den som har kränkt oss. Det finns mycket forskning som visar att det är läkande att förlåta människor som har sårat, förolämpat, mobbat och kränkt oss. Det kan tyckas svårt att tänka i dom termerna, men ju mer man håller fast vid sin ilska och bitterhet så skadar du dig själv mer än den du hatar. Människor som kan förlåta är mindre hatfyllda, deprimerade, fientliga, oroliga och arga. Det har lättare att kunna känna empati med andra. I en nära relation är det lättare att återuppta intimiteten om man kan förlåta oförätter som begåtts.


Av alla lyckostrategier är förlåtelsen den som är svårast att tillämpa. Någon annan har tillfogat oss skada, och det kan kännas svårt, och ibland omöjligt, att förlåta. Men kom ihåg att du gör det för din egen skull, för att inte låta den personen som har skadat dig fortsätta att skada dig genom din bitterhet, ilska och hat.


Det finns flera strategier du kan använda på egen hand, men du kan också vända dig till en psykolog och bearbeta dina händelser innan du känner dig redo att förlåta.


Ett sätt att på egen hand försöka släppa taget om ilskan, bitterheten och skuldbeläggning är att skriva ett förlåtelsebrev, men inte skicka iväg det. Beskriv hur du blev kränkt eller sårad. Skriv ner hur du hade velat att den andre personen hade betett sig istället. Avsluta brevet med att du förlåter personen. Det kan ta emot att skriva ett sådant brev. Att förlåta kräver både ansträngning, viljestyrka och motivation, ocjh är något vi kan öva upp. Känns det svårt, så börja gärna med att skriva ett förlåtelsebrev gällande en mindre allvarlig kränkning, något som inte sårat så djupt.


Känner du fortfarande att det tar emot, att handlingen är oförlåtlig, att det gör för ont för att ens kunna tänka på förlåtelse - kontakta någon att prata med, tex en psykolog

Den sjätte lyckostrategin handlar om hur man hanterar stress och motgångar. Det passar bra som fortsättning på torsdagens föreläsning. Eva pratade en del om att motgångar kommer vi alla att stöta på, på olika sätt och olika mycket, men motgångar är en naturlig del i livet. Det blir inte alltid som vi har tänkt oss att det ska bli. Det händer saker som ställer alla våra planer på ända. Det händer även traumatiska saker. Hur mycket vi än försöker skydda oss kommer det hända saker som gör ont i själen.


Hur vi hanterar smärta, sorg och lidande dvs vilka copingstrategier vi använder påverkar i allra högsta grad vårt mående. Negativa händelser och situationer händer alla, och det kan handla om situationer som är allt från påfrestande till traumatiska. Vi har olika sätt att hantera kriser på. Det kan handla om att försöka lösa problemet dvs vara probleminriktad. Där används olika problemlösningsstrategier. Ett annat sätt är att vara mer känsloinriktad och arbeta med de känslor som situationen väcker, kanske med hjälp av terapi.


Det finns olika typer av krishanteringsstrategier.


En av dom är att skriva av sig. Att skriva om otäcka eller traumatiska händelser kan vara läkande. Forskning har visat att det har många positiva effekter att skriva om traumatiska upplevelser. Skrivandet hjälper oss att förstå, acceptera och reda ut det som har hänt. Den som genom sitt skrivande kan finna en mening i det som har hänt har också färre och mindre smärtsamma tankar och funderingar kring händelsen.


En strategi att hantera smärtsamma upplevelser är att prata om den. Det kan vara med en nära vän eller det kan vara med en professionell person som tex en psykolog.


En tredje strategi handlar om att ifrågasätta dina negativa tankar. När det händer något dåligt översköljs vi ofta av negativa tankar och känslor som förvärrar din ursprungliga känsla. Dessa tankar kommer ofta automatiskt och är överdrivet pessimistiska, förvrängda och negativa. Beskriv vilken typ av motgång du har drabbats av, identifiera dina negativa tankar som uppstått på grund av problemet, skriv ner konsekvenserna av problemet dvs hur du mår och vad du gör, ifrågasätt dina negativa tankar och fundera på om det kan finnas andra orsaker. Att fundera på alternativa, mer positiva, orsaker till en händelse eller ett problem kan få dig på bättre humör och gör att du kan samla kraft till att bli mindre orolig och ha mer förtröstan. Det handlar om att konfrontera sina negativa tankar istället för att låta dom ta över kontrollen

För mig är nätverk och nätverkande en viktig del, av flera olika skäl. Jag är med i flera olika nätverk. Med jämna mellanrum har dessa nätverk seminarier och föreläsningar. Dessa föreläsningar ger mig så mycket inspiration och energi. Dels lär jag mig alltid något nytt på varje föreläsning och dels blir jag påmind om sådant jag redan vet. Men jag har också märkt att något som är utmärkande för föreläsarna är att de bjuder mycket på sig själv och kryddar med en rejäl dos humor. Skratt är något som höjer lyckokänslan enormt mycket, vilket ger en extra dimension till dessa tillställningar. Den sista, och en viktiga aspekt är den sociala biten. Att träffa människor är något som jag tilltalas av. Ibland är det främmande människor som jag pratar med en stund, och ibland, som ikväll, träffar jag någon jag känner men inte sett på ett tag. Oväntade möten är roligt.


Ikväll har jag alltså varit på en nätverksträff igen i ett nätverk för kvinnligt ledarskap. Grant Thornton har ett nätverk för kvinnliga ledare på flera olika orter i Sverige. I Göteborg hade de ikväll bjudit in Eva Hyllstam Danielsson



Hon är NLP coach ( jag har märkt att många av de föreläsare som jag har lyssnat på genom åren har en coachutbildning). Hon startade sitt första företag när hon var 21 år gammal, och vid 25 års ålder tog hon över det som idag är Sveriges största kontorshotell. Hon höll ett roligt och inspirerande föredrag, och det som fastnade hos mig är att våga göra saker fast man kanske inte riktigt behärskar det man gör. Säg ja till saker, gå utanför dina gränser - och var envis. Ge inte upp om det kommer bakslag. Det gör det nämligen för nästan alla.


I morse på väg till jobbet lyssnade jag på radio som vanligt, och Sofia Wistam sa något som också fastnade hos mig. Hon hade varit i Sälen med familjen och såg hur hennes fyraåring blev euforiskt glad när han äntligen klarade av att åka i liften själv för första gången. Den känslan får barn uppleva många gånger - första gången man klarar av att simma, första gången man klarar att hålla balansen när man lär sig cykla osv.


Som vuxen är det mer sällan man upplever den känslan, och det är viktigt att fortsätta lära sig nya saker, och återigen få känna den där känslan av glädje och stolthet av att klara något.


Ett citat från kvällens föreläsnin som jag skrev upp var "Det är inte för att saker är svåra som vi inte vågar, det är för att vi inte vågar som saker blir svåra". Så våga gå utanför ramarna, gå utanför dina gränser, pröva nya saker. Bli som ett barn på nytt och upptäck världen!!

Den femte lyckostrategin är att vårda dina relationer


Forskning har visat att lyckliga människor är bra på att vårda sina relationer, både till vänner, familj och i kärlek. Man har funnit att vi blir lyckligare av att ha vänner och en kärlekspartner, men att lyckliga människor även har större chans att hitta både vänner och en partner. Att satsa på att vårda sina relationer ger dig mer positiva känslor. Dessa känslor höjer din lyckokänsla vilket bidrar till att du drar till dig fler bra relationer, vilket får dig att må bättre. Det blir en uppåtgående spiral





Människan är en social varelse, och vi behöver relationer till andra, och känna att vi har en samhörighet med andra människor. Något av det värsta som kan hända en människa är att bli utesluten ur gemenskapen. Våra sociala relationer fyller många funktioner, inte minst att ge stöd. Detta stöd kan vara praktiskt, känslomässigt eller för att ge inrormation. I vänskapsrelationer finns alla typer och de går åt båda håll. Forskning har visat att människor med starkt socialt stöd är friskare och lever längre.


Hur gör man då för att stärka sina relationer? Det finns många olika sätt. Välj en och börja redan idag


Att ta sig tid! Detta är den viktigaste aspekten i alla typer av relationer, oavsett om det handlar om kärleksrelationer eller vänskapsrelationer. Relationer behöver få ta tid för att överleva. Lever du i en kärleksrelation, så har forskning visat att en av de viktigaste delarna i lyckliga, långa äktenskap är att makarna tar sig tid att prata med varandra mycket. Det har visat sig att lyckliga par ägnar mer än fem timmar mer på att prata med varandra än andra par. Ta dig lite extra tid med din partner, varje vecka och helst varje dag. Visa din uppskattning och uttryck tacksamhet. Prata med varandra på morgonen, fråga vad den andra ska göra under dagen, när ni sen kommer hem på kvällen - ta en stund till att knyta an igen. Det behöver inte ta mer tid än femton minuter, men låt det vara fritt från stress och ta er tid att lyssna på varandra. Det kan vara enkla saker som att ta en promenad tillsammans (har man hund måste den ju ut), ta något att dricka, varva ner tillsammans innan ni börjar med vardagsbestyren.


Finns det barn i familjen kanske man måste schemalägga några timmar varje vecka för att få tid tillsammans, skaffa barnvakt, ses och ät lunch någon dag eller vad som passar er. Skapa tid som bara är er där ni kan prata eller göra något tillsammans. Det bästa är att uppleva något tillsammans, tex en utflykt, laga mat ihop, läsa högt för varandra, gå på något sportevenemang - något där ni kan dela upplevelsen. I en tidigare relation jag haft bestämde vi en kväll i veckan som var vår kväll, och så turades vi om att planera vad vi skulle göra då. Det positiva med det är att båda kan välja saker man gillar och den andra får en chans att testa nya saker.


En annan strategi är att uttrycka beundran, tillgivnehet och uppskattning. Forksning har visat att i lyckliga äktenskap så finns det fem positiva yttranden för varje negativt som tex kritik elle tjat. Gör det till ett mål att öka de positiva känsloyttringarna. Visa mer tillgivenhet, kanske genom att tala om hur mycket du tycker om din partner, fysiskt eller genom att göra snälla saker. Uttryck även beundran och tacksamhet direkt till varandra. Ofta kan vi säga till andra hur stolta vi är över vår partner, men är dåliga på att säga det direkt till henne eller honom. Att få beröm gör en glad, men kan även inspirerar också. Du kan träna på att respektera och värdesätta din partner på flera olika sätt. Skriv ner några av de egenskaper som gjorde att du först föll för din partner. Tänk sedan på minst en händelse som är kopplad till varje egenskap för att illustrera den. Skriv om enb ra period i er relation tex när ni först träffades, när ni blev kära eller när ni gått igenom något tillsammans. Nästa steg är att tänka på något som din partner gjort som gjorde dig arg eller besviken och skriv sedan ner olika förklaringar till att din partner gjorde så som inte handlar om dåliga karaktärsdrag tex missförstånd, stress eller något annat. En sista övning är att skriva ner mål och värderingar som du och din partner har gemensamt.


En tredje strategi till att vårda dina relationer är att glädjas åt varandras framgångar. Det som skiljer bra relationer från dåliga är inte hur partnern reagerar på varandras besvikelser och motgångar, utan hur de reagerar på framgångar. Hur reagarar din partner när det händer något positivt för dig? Glad för din skull? Hur reagerar du själv när det händer din partner något bra? Positiva saker som händer andra kan väcka avundsjuka, svartsjuka och oro. Att uppriktigt bli glad för någon annans skull och stötta ökar intimiteten och närheten. Du kan själv bestämma hur du ska reagera vid goda nyheter, även om det kräver en del träning. Du kan bestämma dig för att visa intresse och entusiasm. Tala om det, fira goda nyheter - uttryck ditt stöd.


Två andra viktiga aspekter på lyckliga kärleksrelationer är hur man hanterar konflikter och att man gör gemensamma drömmar, mål och ritualer, att stötta sin partner i olika roller och respekterar varandras intressen och livsdrömmar, även om man inte alltid delar dom.


Att vårda sin vänskapsrelationer bygger på ganska lika strategier

* ta dig tid och visa intresse för andra människor. Hitta något gemensamt att göra som hjälper till att ni får tid tillsammans tex att träna ihop, gå en kurs ihop, laga mat tillsammans en gång i veckan eller något annat som passar er


* kommunicera, berätta personliga saker, dela tankar och känslor. Det ökar närheten i relationer, särskilt mellan kvinnor. Du måste ocksåp ta dig tid att lyssna på dina vänner när de vill dela med sig av sina tankar och känslor. Uttryck även din beundran och uppskattning


* var lojal och uppmuntrande. Precis som i en kärleksrelation är det viktigt att stötta, hjälpa och bekräfta vänners framgångar. Försök att inte bli avundjuk utan låt din vän glänsa. Nästa gång är det din tur


* försvara dina vänner när de inte är närvarande, bevara hemligheter, återgälda tjänster är andra saker som ger näring åt en vänskapsrelation


I alla relationer är det viktigt med fysisk närhet - kramas mer :) Det gör oss lyckligare, ger bättre hälsa och stärker våra relationer. Stor kram till er alla

Den fjärde lyckostrategin du kan välja är att göra snälla saker. Att hjälpa andra är inte bara något som den som blir hjälpt har glädje av, utan även hjälparen .





Om denna strategi är något som du känner passar dig, är det ett par saker som är viktiga att tänka på. Forskning har visat att tajmingen är viktig. Du bör alltså tänka igenom vad du vill göra, hur ofta och hur mycket. Om man gör för lite har det ingen särskild effekt. De flesta av oss är lite lagom snälla till vardags, och om du väljer strategin att vara snäll mot andra, måste det vara något som utmärker sig från den vanliga vardagssnällheten. Det får inte heller vara för mycket så du känner dig trött, överansträngd, arg och kanske utnyttjad. Forskning har visat att det kan vara lagom att välja en dag i veckan till att vara extra snäll och under den dagen göra en god gärning av ny och speciell art, dvs annorlunda mot det du normalt gör, alternativt tre till fem små gärningar.


En annan aspekt är att det är viktigt med omväxling, dvs variera sina goda gärningar. Att alltid göra samma goda gärningar gör att effekten av att känna lycka avtar då vi vänjer oss. För att kunna variera sina goda gärningar krävs kreativitet och lite ansträngning. Om du har ont om pengar, eller andra resurser - ge bort tid. En annan idé är att överraska någon du känner med något extra tex en utflykt, en present, ett brev, en hemlagad middag.


En tredje variant är att varje vecka göra lite mer av något som inte faller sig naturligt för dig, något som kräver en extra tanke och ansträngning att göra. Det kan vara att vara trevlig mot telefonsäljare, att visa tacksamhet till busschauffören, tacka en förbipasserande. Ett fjärde sätt att vara mer snäll är att träna på att öka din medkänsla. Sätt dig in i andra människors situation, lev dig in i deras problem och se världen ur deras perspektiv. Erbjud dig att hjälpa någon som har det svårt. Det kan även stärka din tacksamhet .


Gör varje vecka någon god gärning som du inte berättar för någon, och utan att förvänta dig något tillbaka.
Men att vara snäll mot andra får samma effekt som ringar på vattnet - de sprider sig. Mottagaren blir glad och förvånad och din omtänksamma handling kan få henne att själv göra en god gärning mot någon annan, som i sin tur hjälper någon annan. Viktigt är dock att komma ihåg att du ska bara göra snälla handlingar mot andra om det inte är på bekostnad av ditt eget välbefinnande. Du ska göra det av egen fri vilja, och inte känna dig tvingad att göra det. Att inte kunna säga nej är något som många har svårigheter med, och det kan leda till en känsla av att bli utnyttjad. Så välj denna strategi för att öka din lycka och ditt välbefinnande om det passar dig.


Lite exempel på snälla gärningar är att hjälpa någon med läxorna, passa barn åt någon, utföra någon extra hushållssyssla, att hjälpa någon med en uppgift, bjuda någon på mat, att ta sig tid att verkligen lyssna på någon, donera pengar, hälsa på någon som är ensam. Möjligheterna till att göra snälla gärningar är obegränsade. om du ser dig omkring kommer du upptäcka att det finns tillfällen att göra något gott för någon annan överallt. Den goda gärningen behöver inte vara storslagen eller komplicerad.

Den tredje lyckostrategin är att undvika grubblerier och att sluta jämföra sig med andra.


Många gånger tänker vi för mycket, vi ältar och grubblar över innebörder, orsaker, konskevenser, känslor och problem. Ändlösa tankar som inte leder någonstans. Att tänka och grubbla för mycket kan leda till att främja negativa tankemönster, hämmar problemlösningsförmågan, försvagar motivationen, försämrar koncentrations- och initiativförmågan, ledsenhet fördjupas och dröjer sig kvar längre. När man kör fast hjälper det inte att tänka tankar som varför, hur eller tänk om. Forskning har visat att människor som ältar problem när de är ledsna eller upprörda oftare känner sig maktlösa, självkritiska, pessimistiska och negativt inställda i allmänhet.


Positiva människor har en förmåga att slappna av och helt gå upp i aktiviteter som ger dom energi, vilket drar medvetenadet bort från grubblerier. Alla råkar ut för bakslag, konflikter, sjukdom, att bli avvisade, att misslyckas någon gång i livet. Det är oundvikligt, och en del av livet. Skillnaden är hur vi hanterar dessa situationer. Som du säkert hört massor av gånger - det är inte hur du har det, utan hur du tar det som är viktigt. För att bli lyckligare måste vi lära oss av med den dåliga vanan att älta och grubbla så mycket över både små och stora bakslag och inte låta dessa bakslag påverka hur vi ser på oss själva och våra liv. Att tänka för mycket tär på våra psykiska krafter, och läcker energi.


Att jämföra sig med andra kan vara positivt såtillvida att det kan vara inspirerande och motiverande att ha förebilder, men ofta är det skadligt att se vad andra har och inte jag. Att andra är smartare, rikare, friskare, snyggare, bättre osv. Att jämföra sig uppåt, dvs att andra är bättre eller har mer än jag kan göra att vi känner oss underlägsna, nedstämda och får sämre självkänsla. Att jämföra sig nedåt dvs att någon annar har det sämre än jag kan ge skuldkänslor, hanterande av andra människors avundsjuka, bitterhet och missunnsamhet. Ju mer vi jämför oss med andra desto mer ökar sannolikheten att vi hittar ogynnsamma jämförelser, då det alltid finns någon som har det bättre, är rikare, är snyggare osv och ju känsligare man är för jämförelser desto mer ökar risken för negativa känslor.


Man kan inte vara avundsjuk och glad samtidigt. De som ofta jämför sig med andra går omkring med en känsla av att vara hotad och osäker. Lyckliga människor jämför sig inte med andra och låter inte andras prestationer påverka deras uppfattning om sig själva. De blir glada när andra människor lyckas med något och nedslagna när andra misslyckas. Olyckliga människor tappar istället sugen när det går bra för deras vänner, istället för att bli glada för deras skull och kanske bli motiverade. De känner också lättnad istället för medkänsla när det går dålig för deras vänner.





Det är lätt att fastna i grubblerier. Man känner lätt att man måste reda ut alla tankar, men det blir ofta värre om du grubblar. En metod för att sluta grubbla och älta är att först göra dig fri, sen gå vidare och till sist undvika framtida fällor.


Först måste du göra dig fri, och ta dig loss från ältandet. Du måste sluta tänka för mycket och jämföra dig med andra. En metod är att göra något annat. En aktivitet som uppslukar dina tankar att du inte kan grubbla. Gör sådant som gör dig glad, lugn, road eller stolt. Positiva känslor. Se en rolig film, läs en fängslande bok, gör något fysiskt, sätt på en glad och medryckande låt, träffa en vän. De positiva känslorna som detta ger kan hjälpa dig att komma ur dina grubblerier. En annan metod är att du tänker Sluta när tankarna dyker upp. Du kan skapa en strategi att när du känner att tankarna far iväg till grubblerier att du säger till dig själv ett klart NEJ eller SLUTA. Försök bryta de negativa tankarn och tänk på något annat som vad du behöver handla till middagen, vad du ska göra imorgon, planera för något framöver - kanske en semesterresa.


En annan strategi är att ha någon att prata med när tankarna dyker upp. Ibland kan det räcka med att få höra sig själv uttala tankarna man har för att inse att problemen inte är så stora som de kanske först verkade. Men det är viktigt vem du väljer att prata med så det är någon som inte dras in i dina grubblerier och förstärker de negativa tankarna så du mår ännu sämre utan kan hjälpa dig att se saker objektivt. Det är också viktigt att inte alltid prata om negativa saker, grubblerier och oro då det kan leda till att människor drar sig undan då de inte orkar att alltid lyssna på negativa tankar varje gång ni pratar med varandra.


En annan metod är att skriva av sig sina tankar och sin oro, vilket hjälper till att skapa struktur och få en överblick.


Om dina grubblerier och oro beror på verkliga problem är det viktigt att hitta kraften att lösa dom. Tänk ut vilka steg du behöver ta för att hitta en lösning, och gör något. Att bara komma igång, och ta det första steget kommer både förbättra ditt humör och öka din självkänsla. Ibland behöver vi hjälp för att komma igång, men tveka inte att be om hjälp isåfall. Att bara sitta och vänta på att något ska hända eller att någon ska erbjuda sig sin hjälp brukar sällan leda någonstans.


Att sätta stopp för grubblerierna är viktigt, och ett första steg kan vara att identifiera vad som triggar igång de negativa tankarna. Gör en lista på olika situationer som tex platser, tider på dagen, tider på året, olika människor som får tankarna att sätta igång. Om du ser ett mönster och lär dig identifiera vilka triggers du har, undvik dessa situationer.


För mig har alltid havet haft en lugnande inverkan, och när jag känner att mina tankar far iväg brukar jag åka iväg till havet och titta ut över horisonten. I det sammanhanget blir jag medveten om hur liten jag är i det stora hela, och hur små mina eventuella problem är i ett större sammanhang, vilket gör det lättare att släppa tankarna. Pröva dig fram vad som funkar för dig! Och behöver du professionell hjälp, tveka inte att boka tid hos en psykolog för samtal.

Den andra lyckostrategin är att vara optimistisk och tänka positivt. Optimistiska strategier är tex att se saker från den ljusa sidan, att lyfta fram det som blev rätt istället för det som blev fel, att hellre fria än fälla, att ha en ljus syn på sin framtid. Både att ha en optimistisk livssyn och uttrycka tacksamhet innebär att försöka se det positiva i varje situation. Skillnaden är ,att vara optimistisk innebär både att uppskatta nuet, det förlutna OCH våga tro på en positiv framtid.





Både tacksamhet och optimism betyder olika saker för olika människor. Att vara optimistisk innebär inte att tänka att allt är perfekt och problemfritt, utan att vara medveten om att trots olika saker som händer ha en ljus livssyn, välja att se det positiva istället för det negativa. Att livet kan gå upp och ner, men till slut kommer allt att ordna sig.Vissa forskare definierar optimism med att ha en förväntan på en positiv framtid, andra utifrån hur vi förklarar olika saker vi råkar ut för. Den som tillskriver negativa händelser till yttre händelser yttre, övergående och specifika faktorer till skillnad mot inre, konstanta och genomgripande faktorer är optimistik. Optimism ger motivation och lättare att ta initiativ. Forskning har visat att optimistiska människor är envisa och jobbar på även i svåra stunder, de sätter upp fler mål och är mer framgångsrika inom många områden.




Några olika sätt för att börja med en optimistisk strategi


1. Skriv dagbok där du beskriver din bästa tänkbara framtid. Fundera hur du vill att ditt liv ska se ut om ett, fem eller tio år. Visualisera en framtid där allt har blivit exakt som du önskar. Skriv ner vad du ser framför dig. Ägna 20 minuter om dagen åt detta. Du kommer att inse att du har makten att bestämma hur din framtid ska bli. Att skriva ner din bästa framtid hjälper dig att organisera, samla och analysera dina tankar. Du kommer bättre förstå dina proriteringar, känslor, motiv, vem du innerst inne är och vad du vill få ut av ditt liv. Om du skriver ner dina livsmål kommer du också att anstränga dig att uppnå dom. Att tänka positivt om framtiden ökar chansen att det kommer bli som du tänker.



2. Skriv dagbok över mål och delmål. Identifiera långsiktiga mål och bryt ner dom i delmål. När negativa tankar dyker upp, försök komma på andra scenarior och tänkbara lösningar. Hämta motivation och energi genom att tänka på andra situationer då du har lyckats.



3. Identifiera hindrande tankar. Försök ersätta en automatisk negativ tanke med en mer optimistisk. Skriv ner dina hindrande tankar och fundera på olika sätt att omtolka dom. Fundera på om det går att tolka situationen på något annat sätt, om det kan komma något gott ur den, om den innebär möjligheter för dig, vad du kan lära dig för framtiden och om den gjorde dig starkare på något sätt?


Att bli mer optimistisk handlar om att träna sig på att se tillvaron ur ett mer positivt perspektiv. Det går att lära sig att bli mer optmistisk. Ju mer du övar dig i positivt tänkande, desto lättare kommer det bli att hitta positiva aspekter. Efter ett tag kommer de positiva tankarna komma automatiskt och blir till en vana, som allt vi tränar på.


Att vara optimistisk handlar också om hur man väljer att se på tillvaron. Världen är både hemsk och grym, men samtidigt underbar och rik. Båda är sant, och du väljer vilken sanning du vill ta till dig. Att vara optimistisk handlar inte om att förneka negativa händelser, utan att välja att se det positiva i varje given situation.

Det finns ju flera myter om vad som gör oss lyckliga, som jag skrev om häromdagen, men det finns forskning som visar vad som faktiskt funkar, vad vi kan göra för att bli lyckliga. Jag kommer skriva om dessa lyskostrategier här på bloggen och det känns väl lämpligt att börja med lyckostrategi 1 :) Jag kommer skriva om tio olika lyckostrategier som forskningen har visat ökar vår lyckokänsla. Du behöver inte göra alla tio strategier, utan välj en strategi som passar dig, vilka sidor du vill kompensera för, dina starka sidor och din livsstil. Men kom ihåg att ge en strategi lite tid innan du bestämmer dig för om det är något för dig eller inte.


Vårt sätt att tänka om oss själva, omgivningen och om andra människor betyder mer för hur lyckliga vi känner oss än vad våra objektíva levnadsomständigheter gör. Lyckostrategi nr 1 handlar om att uttrycka tacksamhet. Tacksamhet kan vara en mängd olika saker, uppskattning, att fundera över det överflöd man lever i, att tacka någon som hjälpt en, tacka Gud, att vara glad över det man har. Tacksamhet är en motvikt till negativa känslor som avundsjuka, girighet, oro, fientlighet och irritation. Forskning har visat att människor som är konsekvent tacksamma är lyckligare oc hmer energiska och optimistiska än andra. De upplever även oftare positiva känslor. De är ofta även mer hjälpsamma, mer empatiska, mer andliga, mer förlåtande och mindre materialistiska. Forskningen har dock inte kunnat visa att det är tacksamheten som orsakar detta, eller om det är så att när vi är mer positivt lagda har vi även lättare för att känna tacksamhet.





Att träna sig på att uttrycka tacksamhet ger oss många positiva effekter.


1. Det hjälper oss att njuta av livet. Om du kan uppskatta och glädjas över olika saker kan du få mer tillfredsställelse och njutning ur dina nuvarnade livsomständigheter.


2. Självkänslan blir bättre. När du inser vad andra människor har gjort för dig, och hur mycket du själv har uppnått känner du dig tryggare och mer kompetent.


3. Tacksamhet motverkar stress. Förmågan att uppskatta liver som det är kan vara ett bra sätt att hantera även svåra stunder


4. Tacksamhet främjar till ett moraliskt levnadssätt. Tacksamma människor hjälper andra, gör snälla och omtänksamma saker, återgäldar andras snälla handlingar och är mindre materialistiska


5. Tacksamhet hjälper till att bygga och stärka relationer. När vi inser hur viktiga och värdefulla våra vänner och familjemedlemmar är behandlar vi dom bättre, vilket skapar en god cirkel


6. Tacksamhet fungerar som ett motmedel mot negativa jämförelser med andra. Om du är tacksam för det du har kommer du bry dig mindre om vad andra har, och är därmed mindre avundsjuk


7. Tacksamhet motverkar negativa känskor. Det kan förhindra eller förminska känslor som ilska, bitterhet och girighet


8. Tacksamhet hjälper oss att motverka lyckotillvänjningen. Vi människor vänjer oss snabbt vid nya omständigheter och händelser, även positiva och känslan av välbehag och lycka minskar snabbt. Att uttrycka sin tacksmahet motverkar detta fenomen


Du kan uttrycka tacksamhet på flera olika sätt, ett sätt är att skriva tacksamhetsdagbok som jag skrivit om tidigare. Skriv ner mellan tre och fem saker du är tacksam för. Det kan vara båda triviala saker som lite större saker. Ett sätt kan vara att skriva ner saker du är bra på, vad som gör att du trivs där du bor, mål du har uppnått, fördelar du har i livet, relationer som är viktiga, människor som bryr sig om dig, som har hjälpt dig. Bästa effekt får man om man gör en sån lista en gång i veckan. Jag har valt söndagar som min tacksamhetsdag.


Ett annat sätt att uttrycka din tacksamhet är att varje dag reflektera över något du är tacksam för och som du normalt tar gör givet. Att ha någon du talar om vad du är tacksam för kan också vara ett bra sätt. Du kan även uttrycka din tacksamhet direkt till en människa du är tacksam för, via telefon, brev eller direkt till personen i fråga. Det kan vara en förälder, vän, släkting, tränare, lärare, handledare - någon som har gjort något för dig som du är tacksam för. Det kan även vara någon du inte känner tex en författare, brevbäraren, en politiker