Jag blir så glad, och rörd när jag ser hur många av er som fortsätter att titta in här varje dag trots att jag inte skrivit något på länge. Jag tog semester från allt och tappade all lust och inspiration till att skriva här.
Nu börjar en riktig favoritårstid för min del. En tid då jag både får mer energi, mer lust och samtidigt gärna myser hemma själv i lugn och ro.
Helgen som gick var en perfekt blandning av allt jag gillar. En lugn fredag kväll själv hemma med katterna. Vaknade tidigt på lördag morgon till ett riktigt häftigt åskväder. Jag gillar vädrets makter och fascineras av den kraft som finns i ett riktigt åskväder. På em hade det lugnat sig och dottern och jag åkte på ekologisk matmarknad, åt mat, pratade mat, ekologi och miljö. Kvällen avslutades med ett biobesök. Har ni inte sett Disney Pixars nya film Insidan ut kan jag verkligen rekommendera den.
Söndag var jag först på familjedag i stallet, myste med hästarna och var social i största allmänhet, men eftermiddagen tillbringade jag ensam i skogen i underbart höstväder.
Allt som allt en helg med allt jag gillar. Kvalitetssamvaro med dottern, många djur, mat, natur, ensamhet. En komplett helg på många sätt.
Men som för alla människor har jag bra och mindre bra dagar. Idag är en mindre bra dag och då försöker jag stanna kvar i känslan som helgen gav mig samtidigt som jag tillåter mig att stanna upp i den känslan som kommit upp idag som rör min framtid, analysera vad den handlar om och se vad jag kan görà annorlunda framåt
Ibland läser jag en text som bara är så bra. Som slår an något i mig, och säkert i många andra också. Denna text är sådan. Den är så klockren tycker jag, och uttrycker något som vi alla borde ta till oss. Vad är min dröm? Vad vill jag? Hur mycket av det jag tror att jag vill är ett uttryck för kulturen jag lever i, vad som är trendigt idag? Hur mycket ger vi oss själva tid att verkligen lyssna på vår inre röst, vår inre kompass? Hur mycket omger vi oss med diverse distraktioner som gör att vi aldrig på riktigt kan känna och lyssna på oss själva?
Ta en stund och läs denna text. Fundera på vilket sätt den talar till dig. Och skapa tid och ta bort alla distraktioner runt dig och se vad som är din dröm. Nästa steg är att våga stå för sin egen dröm, även om den går emot gängse uppfattningar, för att till sist hitta olika sätt att förverkliga sin dröm.
Men första steget är som alltid att bli klar över vart vi vill. Vad har jag för mål, vad är min dröm?
Stillar du dig ibland under dagen? Kan du gå i skogen utan att ha musik i öronen? Lyssnar du nånsin på vinden i träden? Sitter du ibland med en kopp te/kaffe och bara ägnar tid åt drickandet, utan att vare sig surfa eller prata eller läsa? Kan du bara dricka? Ser du moln? Tar du dig tid att iaktta deras gång över himlen?
Jag undrar; känner du dig själv? Bättre formulerat; vet du hur det känns att bara vara du? Hur känns det att vara du, utan att vara förlorad i tankar och åsikter och distraktioner? När du kan se att tankar finns, men också ta ett kliv åt sidan och säga till dem ”Jag hör vad ni säger, men nu ska jag iaktta moln, så ni får vänta.” Ibland när jag sitter och bara är, t ex på en bänk i solen, så får jag flashbacks från tidig barndom. På nåt märkligt vis kan jag minnas att det kändes så att vara riktigt liten. Avslappnat, närvarande.
Det finns så många anledningar till att välja medveten närvaro.
Om du aldrig stillar dig från bruset kan det hända att du förlorar dig i världen. Och när du förlorar dig i världen blir omvärldens åsikter dina åsikter, omvärldens tankar blir dina tankar och omvärldens drömmar blir dina drömmar. Du hör inte längre din egen tysta röst. Den där viskande rösten som kommer inifrån och inte utifrån. Den där rösten som säger något om vad som är rätt för just dig.
Tror du inte på Gud, men tror på ”något”?
Tycker du att män och kvinnor ska kunna ha precis samma yrken?
Tror du att spöken finns?
Vad du än svarar på dessa frågor så säger jag inte att du har fel. Men om du svarar ja på de två första frågorna och nej på den tredje så svarar du som de flesta svenskar. Kan det vara så att du är påverkad av din kultur? Kan det vara så att du skulle svara helt annorlunda på dessa frågor om du var född och uppväxt i Kina? Och att du skulle vara lika tvärsäker på dina svar då som nu?
Jag vill bara göra dig uppmärksam på hur mycket av dina tankar som egentligen är dinkulturs tankar, så att du kan öppna dig lite mer, leta lite mer i dig själv. Det kan vara svårt att göra sig helt fri från sin kultur och det är heller inte nödvändigt. Öppna dig inåt bara. Rätt och fel finns inte.
Ibland tänker jag att den största anledningen till olycka hos människor är att de lever någon annans dröm.
Tänk om det inte är din dröm att bo i hus på landet med trädgård, man/fru och barn och hund och bil och att jobba långa, långa dagar så att du knappt hinner uppleva vare sig hus, trädgård, man/fru, barn eller hund. Tänk om din dröm inte är fler prylar utan färre prylar. Tänk om du aldrig har drömt om den stora fyrverkeri-sprakande kärleken. Tänk om ett fett bankkonto helt enkelt inte är din grej.
Skulle du veta om det? Har du lyssnat tillräckligt inåt för att veta vad din dröm är? Och vad som är din kulturs/familjs dröm åt dig? Din kulturs dröm kan kännas väldigt övertygande, den kan kännas som din. Särskilt om du inte är van vid att lyssna inåt.
Det skulle kunna vara så att din dröm är oerhört enkel. Den kanske är att bo i en anspråkslös liten lägenhet i förorten? Kanske gillar du att bo själv? Eller i kollektiv? Kanske har du hellre en nära vän än ”en massa härliga vänner”? Kanske är det inte riktigt du att åka till Ikea eller köpmarknader på helgen? Kanske är fritiden viktigare än jobbet? Kanske är skogen viktigare än TVn? Tänk om du faktiskt inte är så förtjust i att resa på solsemester? Gillar du verkligen yoga? Bara förslag här. Jag vet ju inte. Den enda som egentligen vet är du. Bara, bara du kan lyssna till din inre röst. Bara, bara du kan veta vad din dröm är.
Men jag säger dig; när någonting skaver i tillvaron, när inget känns riktigt kul, när ångesten, rastlösheten eller omotivationen ligger och gnager…vänd blicken inåt! Lever du kanske nån annans dröm? Törs du vara stilla nog för att höra din egen viskning? Den kan sätta allt på spel. Men kanske är det just det du innerst inne vill? Du har inte all tid i världen. Ett liv rinner snabbt förbi. Vems liv lever du?
Sätt dig på en stilla plats ikväll och fråga dig; vad vill jag? Eller, bättre formulerat; vad vill livet mig?
Kanske får du inte svar direkt. Kanske får du inte svar i ord. Men något fjäderlätt börjar sakta röra sig i dig. Garanterat. Var uppmärksam.
I augusti 2011 var jag bjuden på grillfest hos Charlie Söderberg, som setts på TV i Lyxfällan, Plus och Tonårsbossen. Han hade precis köpt en gård i Skåne och bjöd in massa folk på fest. Jag bokade in mig på en bed & breakfast några mil därifrån och hade en skön helg i Skåne. På söndagen innan jag skulle åka hem satt jag länge på en stol i trädgården med en kopp te, en spinnande katt i knät och tittade ut över det böljande landskapet.
Där och då blev det så tydligt för mig att så vill jag ju bo! Jag ville inte alls sätta mig i bilen och åka mot Göteborg. Jag ville stanna där i lugnet och med den utsikten. När jag kom hem såg jag att just den bed & breakfast var till salu. 11 miljoner och den hade varit min. Nu har jag ju inte en så stor summa att köpa hus för, men jag satte mig ner och skrev ner, ganska detaljerat, hur jag ville bo och hur jag ville leva. Jag skrev ner vad jag ville jobba med och hur min vardag såg ut.
Dotterns katt Kiwi
Nu, i september 2015, drygt fyra år senare, har jag köpt mitt hus i Skåne. Det ligger ca 10 km från den bed & breakfast jag bodde på då och 7 km från Charlies gård. Så jag hamnade mitt emellan dessa ställen som jag föll så handlöst för då.
Jag kan också se att flera av de sakerna jag skrev att jag ville jobba med faller på plats. Flera av de utbildningarna jag ville gå är jag klar med.
Men, så händer något intressant. Jag blir erbjuden precis ett sådant jobb jag då skrev ner att jag ville jobba med. Ett bra jobb, och en rätt så bra lön. Jobbet var i Malmö, 45 km från mitt hus. Och jag tackade nej! Jag tackade nej till något jag för fyra år sedan trodde jag ville jobba med. Och jag vill fortfarande jobba med innehållet, arbetsuppgifterna. Men i flera andra avseenden har jag blivit mycket klarare över vad jag vill framöver. Jag vill jobba mindre! Jag vill inte pendla till mitt jobb! Jag vill arbeta med miljö och hälsa, där jag kan koppla ihop mina psykologikunskaper med mitt miljöintresse. Jag vill kunna jobba en del hemifrån. Jag vill vara ledig mycket! Jag vill odla mina egna grönsaker och påta runt i trädgården. Jag vill ha djur, ännu fler än vad jag har idag.
Jag fick det jag önskade då. Men idag var det inte rätt. Så jag tackade nej. Och nu är det dags för mig att sätta mig ner och formulera en ny plan för de närmaste fem åren. Jag skriver ner mina önskemål igen. En del är detsamma och en del saker har jag modifierat.
Efter åtta dagar hemma åkte jag ner till mitt hus i Skåne igen. Idag har jag åkt in till stan, Ystad för att göra lite ärenden.
När jag går längs huvudgatan så långsamt inser jag att här är ett helt annat tempo. För även om jag går mycket långsamt, strosar fram, kör jag ändå om folk. Här kan de verkligen flanera, njuta av den höstiga luften, solen, sitta och ta en fika, prata med människor man möter. Här finns ingen stress. Ingen verkar ha bråttom.
Skönt med lite folk, men nu ska jag ta en promenad längs havet och sen hem igen. I ett behagligt tempo.
Så nu är vi på plats i vårt nya hus sedan en vecka. Här lever jag utan tv, utan internet och utan mobil sedan i lördags. Rätt så skönt faktiskt ;)
Vi fick redan första dagen känna på livet som husägare. En hel del missöden och missräkningar blev det i början.
Den fina soffan jag köpte billigt på Blocker i Göteborg och körde ner till Skåne gick inte att få in i huset. Sängen jag köpte på samma annons gick inte upp för trappen till övervåningen. Det blev till att tänka om där sent på kvällen efter en lång dag. Ska visa bilder vid tillfälle.
Första gången jag skulle diska började vattenkranen spruta vatten åt alla håll och läckte vatten vid kopplingarna. Då var det bra med mobil och snabbt leta upp en rörmokare. Ny kran fick installeras.
På köpet fick jag hit tre killar från kommunen som började leta efter vart vattenledningen gick in på tomten. Passade på att be om hjälp med lite saker :) Så trevliga alla människor jag mött här i Skåne är. Hjälpsamma och gett oss massor av tips.
Så efter de första dagarnas missräkningar känns livet här helt underbart. Så vackert. Så lugnt. Precis allt jag hade tänkt mig och lite till.
På kvällarna lagar vi mat, när disken är avklarad kurar vi skymning med lite gott te och kryper upp i sängen och ser en film på den lilla bärbara dvd:n dottern vann för flera år sedan.
Den senaste tiden har jag varit så oerhört trött. Ibland har jag inte orkat göra något alls, utan bara gått omkring hemma, legat i solsängen i trädgården eller i soffan inomhus. Inte orkat iväg på yogan, inte orkat träffa folk, men till stallet och till ridningen har , och energin räckt till.
Jag tror att jag börjat bli trött i hjärnan. Jag har krigat på så många olika fronter nu sedan i höstas och nu säger kroppen nej. Jag orkar inte kriga mer, jag orkar inte splittra mig mellan så många olika saker. Jag orkar helt enkelt inte.
Därför har också bloggen blivit lidande de senaste månaderna. Ibland får jag en energikick och skriver flera inlägg, men så går det många dagar emellan och jag blir trött bara av att tänka på att skriva något.
Nu har jag fem veckor kvar till semestern börjar och sen har jag tänkt vara ledig i drygt sex veckor. Då ska jag bara ligga i hängmattan och titta på hur molnen rör sig över himlen, ligga på stranden och njuta av solen, elda i kaminen i mitt nya hus och sitta och titta på de hypnotiserande lågorna, klappa en katt i flera timmar och njuta av deras spinnande och mjuka päls, pyssla lagom mycket i trädgården utan några krav eller egentliga mål.
Jag behöver det. Jag behöver få landa. Låta kroppen och hjärnan koppla av, inte tänka några tankar om jobbet. Vår avdelning som läggs ner 1 augusti, alla människor som har farit illa sedan oktober. Inte tänka på hur den nya organisationen försämrar för mig och mina kollegor. Inte tänka på vad min nya tjänst egentligen innebär. Vad jag egentligen ska göra när jag kommer till baka till jobbet efter semestern. Inte tänka på min specialistutbildning och det vetenskapliga arbetet som ska påbörjas efter sommaren. Nej, sådana tankar tänker jag lämna på jobbet.
I och med sommaruppehållet lämnar jag också över stafettpinnen som facklig representant till en kollega. Jag ska börja fokusera mer, splittra mig mindre mellan olika saker och olika uppdrag.
I sommar ska jag känna efter vad ett lugnare liv på landet faktiskt innebär, och sedan se vad det får för konsekvenser för mitt liv framöver....
Vad lätt det är att bli lurad! Bara det är "rätt" person som säger "rätt" saker kan vi alla bli lurade att göra något vi aldrig skulle gjort annars.
Jag har själv varit där de senaste veckorna. För några veckor sedan blev jag presenterad för en "fantastisk" affärsmöjlighet. Då jag hade förtroende och respekt för personen som presenterade det för mig sa jag ja till det. Men ganska snart insåg jag att det bara var en stor bluff. Hur mycket pengar det kommer kosta mig i slutändan vet jag inte riktigt än.
Men pengarna är inte det stora i det, även om jag grämer mig för det och tänker på vad jag hade kunnat använda pengarna til istället. Nej, det som gör mest ont är att inse att den personen jag trodde gott om inte var sådan jag trodde och också skammen över att ha blivit lurad.
Jag tänker om mig själv som en intelligent person och den föreställningen får sig en törn när jag gått på en sådan nit. Men när jag rannsakar mig själv så inser jag att både kroppen och själen hade invändningar mot affären, men jag bortsåg från det pga personen som presenterade det för mig. Jag ville tillhöra den gruppen personen tillhörde och hade förtroende för denne, då slog jag ifrån mig varningssignalerna.
Jag hade också en dröm om att hålla kurser och föreläsningar för företaget ifråga, men den drömmen krossades i och med detta. När en dröm visar sin fula baksida är det också något som kan vara svårt att hantera.
Jag kom först i kontakt med detta företag för fyra år sedan och kände då att jag ville tillhöra denna gruppen, göra samma saker - men sen har det hänt mycket i mitt liv sedan dess. Jag har fått lite andra perspektiv på livet och vad som är viktigt. Så redan innan detta hände började jag få en känsla av att vi inte längre är på samma plats. Det är inte detta jag vill vara en del av. Men det tar tid att överge en dröm.
Min dröm idag ser inte likadan ut. Jag drömmer idag om att bo i ett hus på landet, inte så långt från stan, men ändå lantligt, lugnt och tyst. Där bor jag med massor av djur - mina katter, hund, höns, får, häst. Jag vill odla grönsaker, pyssla i trädgården - ha en lättare form av självhushållning med grönsaker och ägg. Jag vill inte arbeta så mycket så jag vill även kunna skaffa mig inkomster från annat håll. En tanke är att hyra ut en del av fastgiheten för att få inkomster. Jag vill hålla kurser, föreläsa, skriva - inspirera människor till att hitta sin passion i livet, våga leva det livet de vill, våga ta steget till en större livsglädje och tillfredsställelse.
Det är min dröm. Så vill jag leva inom några år. Ibland serverar livet oss gupp och negativa händelser. Det jag har lärt mig och försöker använda när det händer är att inte älta för mycket, eller gräva ner mig i det som har hänt. Men en stund måste man tillåta sig att känna de negativa känslorna också - som besvikelse, ilska, sorg för att sedan kunna gå vidare.
Ja, min dotter är min stora glädje i livet. Jag är så oerhört glad och tacksam att jag har henne. Jag är även mycket tacksam att jag hade möjlighet att tillbringa mycket tid tillsammans med henne när hon var liten.
Under alla de sex åren när jag pluggade valde jag, som jag skrev tidigare att inte jobba något utan bara försörja oss på studielånet. Vi hade ganska bra tider i skolan, och gjorde en del skolarbete hemma. Det innebar att hon inte var så många timmar på dagis, utan jag hämtade henne direkt efter mellanmålet varje dag. Det gjorde att vi hade lugna morgnar innan dagis och sedan minst fem vakna timmar tillsammans innan läggdags.
De timmarna varje dag var guld värda. Där skapade vi en trygg och bra relation och upplevde mycket roligt. Vi pratade också mycket om allt möjligt. Jag läste mycket för henne och pratade om vad roligt det var att lära sig nya saker och hur spännande det var att läsa där nya världar öppnade sig. Vi pysslade mycket och skapade (även om jag själv inte är så kreativ)
Tidigt märkte jag att jag har en nyfiken, smart, kreativ tjej som älskar att fundera på allt möjligt, analyserar och löser problem.
Det visade hon prov på i veckan när hennes klass hade gått vidare, som en av sex klasser, till regionfinalen i Teknik 8:an. Hela klassen var involverade i att skapa en bil, en båt och ett flygplan som skulle kunna fungera fast utan att använda motorer. Men en del av tävlingen innebar också att tre från klassen skulle som team tävla mot de andra i frågor som handlade om teknik och naturvetenskap, och dom vann!!
Vinsten blev 7.500 kr till klasskassan och den stundande klassresan, men först väntar riksfinalen. Och återigen är jag en oerhört stolt mamma!
Men hon gör mig stolt varje dag, med sina värderingar, sitt sätt att tänka, sitt sätt att bry sig om andra och genom att vara en så fantastisk person som skänker mig glädje varje dag!
Denna reklamfilm på tre minuter gjorde mig alldeles tårögd. Den beskriver på ett fantastiskt sätt vad det är som verkligen betyder något i livet.
Det är inte pengar, inte prylar, inte status - inte allt det där som många strävar efter varje dag. Det är de små sakerna som gör skillnad. Och i slutändan är det relationerna, glädjen, känslorna som gör oss lyckliga.
Jag läste ett sammandrag av en föreläsning med Charlotte Hågård, författare, karriärcoach som arbetar med karriär- och ledarskapsfrågor på temat framtidens trender när det gäller karriär och arbete.Många av dem ligger helt i linje med mina egna tankar :)
1. Arbetslivet är inte längre en plats. Idag jobbar fler personer än någonsin hemifrån. Dessutom visar det sig att vi ett högre engagemang om vi får jobba mer hemifrån.
2. Din arbetsbeskrivning är bara början! Minns ni tiden när det fanns arbetsbeskrivningar och befattningsbeskrivningar. Nu menar man att det är bara en riktning och en början, ska man lyckas handlar det om resultat och att leverera på toppen av sin arbetsbeskrivning.
3. Begreppet arbete är inte detsamma längre- Miniprenörerna – enmansföretagen är på intåg och i USA är 1/3 av arbetskraften egenföretagare och om 6 år räknar man att det finns mer frilansare och konsulter än anställda. Att anlita experter blir flexiblare och billigare och det är inom alla branscher. Framtidens team blir som dagens filmteam
. 4. Den nya kollektivismen växer fram och trots att vi upplever att allt fler utgår mer och mer från sig själva och sina egna behov så vill vi vara i grupper och känna tillhörighet, på FB i nätverk, tribes etc.
5. Din karriär är i dina händer! Se om ditt eget hus, det är du som sitter vid spakarna inte företaget som du är anställd på. Alla företag ser om sitt eget hus, inte ditt. Så du måste ta ansvar för din egen utveckling!
6.Din arbetsplats blir som ditt släktträd- du kommer att jobba med fler generationer. Vi kommer att jobba så olika länge i framtiden, vissa slutar jobba tidigt och andra arbetar hela sin livstid. Det innebär att att på vissa arbetsplaster kommer det att finnas människor födda under sex till sju årtionden och representera fyra generationer.
7. Alla har talang! Forskning visar att vi alla har talang, det gäller bara att hitta den…Synen att vi har en medfödd talang är på väg bort, utan nu ligger utmaningen i att hitta och utveckla varje medarbetares talang.
8. Arbetstid är ute – resultat inne. Hur många timmar du lägger ner på ditt jobb i fortsättningen är totalt ointressant, vad du kan åstadkomma på tiden är det som räknas!
9. SOFT SKILLS, du kommer att behöva kompetens som du ännu inte har! Mjuka färdigheter som kommunikation, teamwork, ledarskapsförmåga etc blir allt viktigare än hårda färdigheter och en förutsättning för företagen att behålla arbetskraften i framtiden.
10. I Love my job! Allt fler vill att deras arbete ska vara meningsfullt – Inspiration = motivation!
11. Vi söker ständigt nytt jobb! Även fast vi har jobb vi gillar så kommer vi fortsätta att spana efter nya utmaningar, forskning tyder på att vi ständigt ser oss om efter nya utvecklingsvägar.
12. Rekrytering går viralt! Rekryteringen har idag flyttat in på nya arenor och rekryterare söker allt mer på nätet och företagen via sina medarbetare som blir viktiga kanaler. LinkedIn är den särklass största rekryteringsverktyget. SYNS DU INTE SÅ FINNS DU INTE!!
13. Satsa på framtidsjobben! Idag finns det ett antal nya jobb som skapat helt nya roller på marknaden. Om 5-10 år kommer det finnas titlar som du aldrig hört talas om. Te x så finns det numera en roll som Beach Body Coach som gått från 1-3600 st på fem år :-)
14. Omvänd referenstagning – Idag tar många referenser på chefen och företaget innan man söker jobbet. Med sociala medier och nätet följer transparens och öppenhet. Vi kollar upp allt nu innan möten, intervjuer och är digitala detektiver redan innan vi möts i verkliga livet.
15. Bli en evig student. Onlineutbildningar gör att vi var som helst kan förkovra oss, du kan skaffa dig en Master på stranden eller i sommarstugan.
16. Ditt professionella rykte! Titlar och roller kan vara bra för ditt rykte men vem du är som person blir allt viktigare, hur du är mot andra, vem du känner och vem som känner dig och sist men inte minst, den utstrålning och energi som du ger till andra människor. Allt det här påverkar ditt rykte.
17. Den med flest kontakter vinner. För att hantera snabba förändringar i arbetslivet och fortfarande ha en bra karriär måste du vara hopkopplad med andra människor.
18. Sociala mediekompetens ett måste i framtiden! Du måste vara online smart och bygga en positiv image i sociala media. Genom sociala media kan du bygga ditt personliga varumärke och nätverka, se till att utnyttja den kraften i framtiden!
19. Syns du inte på LinkedIn finns du inte! Se till att ha en komplett profil.
20. Senaste CV trenderna går mot grafisk form! Vi behöver presentera oss mer än i text, allt fler presenterar sig genom wordcloud etc och vi kan även se kreativa ansökningar såsom t ex William Sjögren se hans härliga film här http://vimeo.com/73557314
Ibland är det lätt att leva sitt liv så som vi tror att det ska vara. Vi blir påverkade av media, vänner, reklam - ja allt möjligt som säger till oss att vi ska leva på ett visst sätt tex arbeta heltid i ett pålitligt arbete, bo i en normal villa, ha två bilar i familjen, åka på semester minst en gång om året (medelhavet, Thailand, fjällen ja vi får tom veta vart vi ska åka), ägna helgerna åt att gå i affärer och köpa nytt, nytt, nytt hela tiden, renovera köket och badrummet. Ja hela livsstilen kan vi lätt få oss serverade.
Men i allt detta bruset är det ännu lättare att glömma bort vad man själv vill. Vad får mig att må bra? Vad vill jag? Hur vill jag leva mitt liv? Ibland behöver vi stanna upp och ställa oss dessa frågor.
Hur vill jag att mitt liv ska se ut om fem år? Om jag skalar av alla dessa förväntningar från andra, och tankar om hur det "ska" vara - vad blir kvar då? Vill jag jobba med något annat? Jobba mindre? Utbilda mig till något helt nytt? Flytta? Bo mindre? Ägna min tid åt andra saker?
Vad får din själ att sjunga? Vad kan du göra som ett första steg för att komma lite närmare ett liv som får hela din själ att må bra?
Jag ser på statistiken att antalet läsare har ökat något de senaste månaderna, men kommentarerna har blivit färre.
Därför vill jag fråga er som läser vilken typ av inlägg som ni är mest intresserade av? Vad vill ni läsa om?
Mitt mål när jag startade bloggen för lite drygt tre år sedan var att inspirera till att skapa en bättre balans och en bättre hälsa.
Hälsa för mig definierar jag som att dels ha de fysiska delarna som ger en bra hälsa, dvs bra mat, vila, rörelse men också alla psykiska delarna som ger en livsglädje och en livstillfredsställelse. Att skapa mer tid, mer energi, våga följa sina drömmar (ja, kanske börja med att hitta sina drömmar), skapa ett harmoniskt hem där man kan ladda batterierna, skapa, njuta, odla fritidsintressen.
Kanske våga gå en annan väg än vad de flesta runtomkrin en gör. Välja den väg som får mig att må bra. Som ger mig hälsa. Som ger mig ett meningsfullt liv.
Jag vet inte om jag har lyckats förmedla allt detta i min blogg. Därför frågar jag er som läser här varje dag, som återkommer för att läsa mina inlägg (och jag blir lika glad varje gång när något jag har skrivit har inspirerat eller hjälpt någon annan, någon annanstans) vad som inspirerar er mest. Vad önskar ni läsa här när ni kollar in?
Själv känner jag mig så sjukt glad och tacksam just nu. Jag vaknar varje morgon och tycker att livet är underbart. Fast inget särskilt har hänt känns varje dag som en bra dag. Igår pratade jag med en kollega på telefon, och hon frågade vad som hade hänt. Inget särskilt svarade jag sanningsenligt. Du låter så glad och trevlig säger hon då. Det kanske iofs innebär att jag inte brukar göra det annars ;))
Jag känner att jag har hittat ett sätt att hitta njutningar och guldkorn i det lilla. I vardagen. Av att se en fantastisk soluppgång på väg till jobbet. Av att ha ett bra samtal med dottern där det känns att vi kommer varandra nära. Att skratta tillsammans med arbetskamrater över något. Att få en blöt puss av min favorithäst när jag gett honom en bit morot. Att sjunka ner i soffan efter en lång dag med en kopp te och något gott att äta och känna hur mjuk och omfamnande soffan är. Att värma min frusna kropp i en skön dusch (där är jag inte så miljövänlig för jag gillar att duscha läääänge, och varmt :)). Att ha en hel dag framför mig utan att ha något inbokat. Att köpa en kruka påskliljor och ställa på köksbordet och se hur hela rummet lyser upp. Att ha en varm, mjuk, spinnande katt som lägger sig tillrätta i knät och får mig att stanna upp och bara njuta.
Ja, varje dag har en hel hög med små guldkorn. Stunder där jag känner lycka över att befinna mig just där, just då. Alla dessa små stunder är livet. Och mest av allt är jag tacksam för att jag har möjlighet att leva just det livet jag vill, och att jag är frisk. Jag har flera människor runt mig som varit väldigt sjuka senaste året, med den ena mycket allvarliga sjukdomen efter den andra. Så jag är så tacksam för varje dag som jag är frisk, och min kropp kan göra alla dessa saker som jag har glädje av.
Återigen har jag fått "bevis" på att attraktionslagen fungerar. Det innebär att det vi fokuserar på attraherar vi också. Vi kan på så sätt skapa vår egen framtid. Så istället för att tänka på det du inte vill ha, fokusera dina tankar och din energi på det du vill ha istället.
I juni förra året var jag och några kolleger på studiebesök i Malmö. Där hade en grupp psykologer arbetat med att utveckla arbetslag i en stadsdel är i två års tid, men nu var projektet slut och några av psykologerna skulle börja på en nystartad utvecklingsenhet i Malmö Stad.
Så skulle jag vilja jobba sa jag då. Det är precis sådana arbetsuppgifter jag skulle vilja ha. Kom hit till oss i Malmö sa de då, men det kände jag mig inte redo för. Jag har ju en tonårsdotter som går i skolan här, och trivs väldigt bra med det.
I höstas, i oktober, fick vi veta att kommunen där jag jobbar ska genomgå en stor omorganisation. Det skulle skapas en ny verksamhet, Utveckling, och den enheten där jag jobbar skulle upphöra. Vad alla medarbetare på den enheten skulle jobba med senare var inte klart än. Det skulle bli tal om att placeras på olika ställen, men ingen visste var eller hur. Idag fick vi besked. Och jag har blivit placerad på utvecklingsenheten med att arbeta med kompetensutveckling och med grupp- och organisationsutveckling. Precis det jag ville. Precis det jag satt och önskade i juni förra året, när ingen överhuvudtaget hade en tanke på att det skulle bli en omorganisation hos oss.
Ibland blir det precis som man vill. Men jag kallar det inte för en slump, utan att vi genom att kasta ut våra önskningar i universum och fokuserar på det vi vill ha, skapar förutsättningarna för att den energin sätts igång. Väldigt ofta får jag bekräftat, både i smått och i stort, att det verkligen fungerar.
Testa! Du har inget att förlora. Vad vill du? Vad drömmer du om? Vad skulle du vilja dra till dig?
När livet ger dig citroner - gör lemonad är en så där lite klämkäck kommentar som man får ibland. Visst kan det på ytan låta positivt och bra.
Men jag håller inte med. När livet kör ihop sig på olika sätt, när vi känner oss ledsna, besvikna, arga, irriterade, oroliga så är det också en del av livet. Ibland händer saker som får oss att känna sorg eller besvikelse. Det måste man få tillåta sig själv att känna. Att då få sådana klämkäcka uttryck är en skymf och grund till att känna skuldkänslor.
Jaha, jag ska visst kunna ta detta negativa, jobbiga som har hänt mig och göra något bra av det, är det lätt att tänka. Och om jag inte klarar det är det något fel på mig. Nej, säger jag. Det är inte alls fel. Det är normalt. Det är normalt att känna sorg vid en förlust. Det är normalt att känna besvikelse när något inte blir som man hoppats. Det är normalt att känna sig ledsen när man blivit sviken.
Den känslan måste man få tillåta sig att känna. Bekräfta den. Få känna att det är ok att känna på det sättet. I dagens samhälle har det nästan blivit lite fult att känna dessa känslor. Det förväntas nästan som att man ska kunna skaka av sig allt som händer. Borsta bort lite damm och sen vända det till något positivt.
Att tänka positivt, och använda den tekniken tycker jag är en bra strategi när allt flyter på. När livet är som vanligt. Kanske lite småtråkigt ibland, men inga stora saker som hänt. Men en del av livet är också att vi utsätts för olika negativa händelser. Vi råkar alla ut för att någon närstående blir sjuk eller dör, att vi blir av med jobbet, att en relation tar slut, att någon sviker ett förtroende, att något vi hoppats på inte blir som förväntat. Alla har ett antal sådana händelser i sitt liv. En del fler, andra färre. Där är det inte rättvist fördelat.
Och när sådana saker händer måste kan få tillåta sig att känna dessa känslor. Däremot ska man inte fastna i sorg, bitterhet, offertänkandet. Det är när man, efter en tid, inte kan gå vidare, släppa dessa känslor och hitta en ny orientering man kanske behöver hjälp för att kunna släppa taget och gå vidare.
Men en stund behöver man få känna att livet har gett mig citroner just nu.
När jag arbetar med att utveckla arbetslag pratar jag ofta om värdet av att ge positiv feedback till varandra. Att uppmärksamma och även ge uttryck för något positivt hos en person skapar en varm och glädjefull energi.
Detta gäller naturligtvis i alla sammanhang. Alla människor blir glada av att få komplimanger eller positiv feedback på något. Vissa kan känna sig obekväma med att ta emot en komplimang, vilket oftast beror på ovana, men alla blir glada.
De senaste dagarna har jag fått känna på själv hur det ökar självförtroendet och självkänslan samtidigt som det genererar så mycket god energi. I lördags när jag var på bloggeventet fick jag komplimanger om att min hårfärg var så fin. En tjej, som var en av utställarna, erbjöd gratis makeup till alla som ville. Jag var sist ner i stolen och då sa hon att hon tänkt på det hela dagen - att min hårfärg var så fin. Jag blev jätteglad över att höra det och väldigt glad att hon valde att dela med sig av det, istället för att bara tänka tanken, vilket vi ofta gör. Senare på kvällen fick jag en komplimang av en annan tjej att min klänning var fin. Jag kände mig som a million bucks hela kvällen.
Men igår fick jag nog den komplimangen som värmde mig mest. Jag var och arbetade med ett arbetslag som jag träffat en gång i månaden sedan strax innan sommaren. Vi arbetar på olika sätt med att stärka deras arbetsrelation och hur de ska kommunicera bättre med varandra. Vi gör olika övningar och tränar på olika verktyg varje gång. När jag höll på att packa ihop mina saker säger en av tjejerna att de brukar prata mycket om det jag gör och allt de har lärt sig. Att de verktygen jag har gett dem har hjälpt dem både i arbetet, men också i privatlivet. Hon sa att hon kände sig priviligerad över att få möjligheten att delta i det arbetet jag gjorde med gruppen.
Jag kände mig så glad, och stolt, både över att få en så härlig feedback på det jag gör men också att hon, genom sitt agerande, visade att mitt arbete haft betydelse. Det värmde, och gjorde hela min dag strålande.
Med en så liten gest kan du förändra någon annans dag. Uppmärksamma människor omkring dig. Ge positiv feedback och komplimanger, Se det som en gåva du ger till någon i din omgivning. Jag lovar att mottagaren kommer att bli glad :)
