En grönare påsk
Påskhelgen är, precis som julhelgen, en familjhelg med mycket mat och också mycket konsumtion.
Att träffas med vänner och familj och njuta av god mat tycker jag är trevligt, men tänk på att du kan göra påsken mer miljövänlig genom att handla medvetet. Dessa tips från Naturvårdsverket gillar jag :)
1. Ekologiskt – om hönan själv får välja
Under påsken frossar vi i ägg. Men visste du att de flesta höns aldrig fått uppleva dagsljus? En höna mår bra av att strosa omkring och picka i marken på jakt efter mat. De vill äta gröna växter, maskar och annat som de hittar själva. Det får hönsen på KRAV-märkta gårdar. De får också foder som är helt naturligt och ekologiskt. Och om hönan själv får välja så väljer hon faktiskt ekologiskt foder framför besprutat. Jepp, det finns studier som visar detta. Det finns också studier som visar att höns som får ekologiskt foder återhämtar sig snabbare från sjukdomar, jämfört med de som ätit besprutat foder.
Höns som inte lever på ekologiska gårdar får i de flesta fall aldrig gå utomhus. De föds upp på bland annat soja, som är extremt hårt besprutad och leder till svåra miljö- och hälsoproblem i exempelvis Brasilien. Sojaodlingarna är en av de största orsakerna till att Amazonas regnskog huggits ned. Det slipper du alltså bidra till genom att välja ekologiska ägg.
2. Sill är fina fisken – men håll koll på laxen
Sillen gör sig finfint på påskbordet. Den är god, billig, innehåller inte höga halter gift och är inte på väg att utrotas. Och till skillnad från rovfiskar som lax - som glufsat i sig flera kilo annan fisk under sin livstid - har sillen mest ätit plankton. Därför spar du på havets resurser genom att välja sill.
Laxen är också populär på påskbordet, men här gäller det att välja rätt. Många vilda laxbestånd är illa ute och innehåller på tok för höga miljögiftshalter. Vil du ändå köpa vild lax – köp MSC-märkt. Den odlade laxen är inte problemfri den heller. Norsk odlad lax är uppfödd på fiskmjöl som består av stora mängder vild fisk från länder som Peru, där fiskmjölsindustrin tömmer haven på liv. Dessutom sprider den odlade laxen parasiter som dödar den vilda norska laxen. Välj därför miljömärkt odlad lax – så slipper du lax med ett smutsigt förflutet. KRAV-märkt odlad lax brukar finnas i diskarna på välsorterade matbutiker. Lite dyrare? Javisst, men lax är lyx, så passa på att njuta under påsken.
På sina håll i landet är även ålen poppis till påsk. Men ålen kan du glömma. Den är på randen till utrotning, så låt den simma vidare istället för att serveras till påskmiddag.
3. Ekologiska knölar för ett renare Sverige
Potatis är en av de mest besprutade grödorna i Sverige. Och kemikalierna stannar inte på potatisåkern. De sprids vidare med vinden och vattnet. Visste du att till och med vårt dricksvatten innehåller rester av bekämpningsmedel som används i jordbruket? Genom att välja ekologisk mat i allmänhet - och ekologisk potatis i synnerhet – gör du alltså en stor miljöinsats.
4. Vego - den goda gröna trenden
Att njuta av mer färgsprakande mat och dryck från växtriket är det absolut viktigaste du kan göra för att planeten. Och för dig själv! Visste du att mer vego på tallriken betyder minskad risk för fetma, diabetes, högt blodtryck, hjärt-och kärlsjukdomar och vissa former av cancer? Låt därför påsken bli både god och hälsosam. Planeten kommer tacka dig!
5. Finaste påskpresenten - bli medlem
Överraska din bästis, mamma eller tonårsunge med ett medlemskap i Naturskyddsföreningen. För dina 24 kr/mån pushar vi politiker, fixar ekoboom och peppar fler människor att rädda planeten. Lägg ett medlemskap i påskägget genom att klicka på gröna knappen nedan:
Gör nytt av rester
I tidningen Land läste jag dessa kanonbra tips. Det pratas mycket idag om att vi slänger alldeles för mycket mat, och det bästa för miljön, och ekonomin, är att dels äta mindre kött och dels ta vara på allt som produceras. Själv är jag duktig på att inte slänga saker, utan äter upp allt jag köpt, och hittar nya användningsområden för råvaror som det bara finns lite grann kvar av.
Med dessa tips går ett steg längre. Här får vi massor av tips på hur vi kan återanvända sådant som inte ens kan kallas för rester, utan sådant vi vanligtvis slänger i soporna eller i komposten. Vilken idé tilltalar dig mest?
75
Låt soporna växa och bli ny mat eller förädla skräpet till något gott. Här är 10 rester från köket du kan ge ett andra liv.
1. Låt citrongräset gro
Släng inte roten när du använt citrongräsets ätliga delar. Ställ roten i lite vatten. När den fått rötter planteras den i en kruka med jord och får växa till igen.
2. Gröna potatisar och skal
Potatisar som är gröna, för små eller bara skruttiga kan sättas i kruka och ge nya potatisar, också på fönsterbrädan. Om potatisarna skalas lite tjockare blir skalen goda ”chips”. Häll över lite olja och baka i ugnen.
3. Äppelskal och skrutt
Torkade äppelskal blir gott te och skruttarna kan förvandlas till äppelvinäger. Söta en halv liter vatten med 3 matskedar honung och lägg i ett halvt kilo äppelskruttar. Täck skålen med tyg och låt den stå i rumstemperatur och jäsa i 2-3 veckor. Få extra fart genom att hälla i en skvätt opastöriserad äppelcidervinäger. Rör om ofta. Sila bort frukten och låt stå och mogna ytterligare innan den hälls på flaskor.
4. Kapad kruksallad
Ge rötterna chansen en gång till. Plantera om rotklumpen i en kruka och vänta på nya blad.
5. Selleri och kål
Var rädd om rotskivan längst ner när du skär så kan du få fler nya blad av kål, pak choi och selleri. Man kan antingen låta stumpen stå i vatten eller sätta den i jord i en kruka.
6. Rödbetstoppar
Skär av den översta delen av rödbetan och plantera eller sätt i vatten. När nya blad växer fram blir de goda att blanda i sallad eller slänga i woken.
7. Morotsrester
Den lilla snutten högst upp kan få nya blad, ställ den med snittytan ner på ett fat med vatten och vänta. Bladen funkar till exempel mixade i en pesto.
8. Snuttar av gul, röd och grön lök
Skär löken så att den lilla rotplattan längst ner är oskadd. Den kan sedan stickas ner i jorden så att den skickar upp nya stänglar att äta. Rotstumpar från salladslök kan ställas ner i ett glas vatten.
9. Vitlök
Torra, vitlöksklyftor kan få nytt liv. Stick ner dem i jord och vattna eller ställ dem i vatten. Efter ett tag sticker gröna, vitlöksdoftande stänglar upp. Klipp över maten.
10. Stjälkar, ben och torra lökskal
Kvar efter middagen finns bara ben. Det är inte så bara. Koka buljong på dem, gärna tillsammans med torra lökskal, morotsskal och hårda stjälkar från kryddväxter och bladgrönt som också räddats från soporna.
Tankeställare
Häromdagen gick en mycket intressant dokumentär på UR Play
Här finns också ett klipp från Malou efter tio med en svensk familj som bara lever på sopor. Och har aldrig ätit så gott
Programmet handlar om ett par som under sex månaders tid bara ska äta sådant som har kasserats på något sätt, och det de ser under dessa månader är skrämmande. Så mycket som slängs. Att detta är ett av våra nutida största miljöproblem är något det talas alldeles för lite om. Att producera mat tar mycket energi. Att sedan transportera maten mellan producent, distributör och slutkonsument tar också väldigt mycket energi, för att inte tala om all lagring som sker på olika ställen.
Allt detta för mat som sedan inte ens används, utan till slut hamnar i soporna. Titta på programmet. Det är 58 minuter långt, och ger en riktig tankeställare. Dela det gärna till era vänner, på sociala medier, på bloggar - överallt. För detta är något som måste uppmärksammas mer, och hitta sätt att sluta med detta meningslösa slöseri.
Äkta mat?
Har du läst Mats-Erik Nilssons böcker Äkta vara och Den hemliga kocken? När jag läste de böckerna blev jag förbannad på livsmedelsindustrin som lurar oss konsumenter att tro att vi köper något helt annat än vad som verkligen finns i varorna. Jag blev också förbannad på alla oss konsumenter som stirrar oss blinda på priset, och försöker få maten så billig som möjligt.
Att producera bra mat kostar pengar, vilket gör att maten också kostar en del när vi köper den. För min del har det blivit självklart att välja ekologiska varor i så stor utsträckning som möjligt. För att inte mitt matkonto ska dra iväg helt enormt har jag också ställt om VAD vi äter, och vår kost består mycket av vegetariska rätter numera. Kött äter vi kanske en gång i veckan och så fisk någon gång i veckan. De andra måltiderna är vegetariska. Jag väljer också att laga all mat från grunden själv, istället för att köpa halv- eller helfabrikat. Jag köper aldrig pizza i pizzerian längre, utan gör den själv. Vi äter soppa till middag minst en gång i veckan. Är jag själv hemma kan middagen bestå av en omelett med mycket sallad till, en brödskiva och en frukt. Enkelt, snabbt, gott, billigt och helt igenom äkta.
På Facebook finns det en grupp som heter Äkta mat, som jag är med i. Där finns det massor av tips på bra mat, och också en del varningar och visar vad maten egentligen består av, vilket gör det ännu lättare att välja bort dåliga saker och göra bra val i mataffären. Det var David Appelgren som startade denna grupp och vid en intervju har han listat de fem värsta varorna i butiken.
Facebooksidan Matfuskets grundare: Här är matbutikens 5 värsta varor!
av annika boltegård |foto istock, liga appelgren
Han avskyr alls slags fusk i matbranschen. Hans Facebooksida Matfusket har nära 130 000 följare och är en maktfaktor i debatten. Här listar David Appelgren vad han anser är de 5 matvaror det fuskas mest med i butiken!
Hästsköttskandalen våren 2013 blev droppen. David Appelgren kände att han hade fått nog av fusk inom matbranschen och att som konsument inte veta vad maten innehåller.
Han var också inspirerad av journalisten Mats-Eric Nilsson, som bland annat i boken Den hemlige kocken, avslöjat fusk inom livsmedelsindustrin. – Jag kände att något måste göras. Efter skandalerna föll problemen i glömska, ingen ställdes till svars och fusket kunde bara fortsätta, berättar David.
Vill skapa dialog med matproducenter
Själv är han grafisk formgivare och har ingen direkt bakgrund inom eller koppling till matproduktion. Men är en medveten konsument som tycker det är en självklar rättighet att få veta vad man stoppar i sig. Det verkar en hel massa andra också tycka, för när David startade sin Facebooksida Matfusket fick den snabbt tusentals följare.
I dag är de 128 000 och ett kritiskt inlägg här kan få försäljningen att störtdyka för en tvivelaktig matvara. – Men tanken är inte att hänga ut företag utan att skapa en dialog för att förbättra matkvaliteten och informationen till oss konsumenter. Många företag har tagit till sig kritiken, det känns väldigt bra, säger David.
Matbutikens 5 värstingar!
1. Bröd
”Butikens eget bröd” ger oss konsumenter illusionen av att butiken har eget bageri. Sanningen är färdiga ”bake off”-degar, som bara behöver värmas upp, med fyllningar ofta fulla av tillsatser, menar David. Det bakverk i butiken som har absolut mest tillsatser, enligt honom, är prinsesstårtor som kan ha över 25 E-ämnen och tveksamma tillsatser. Han ser också att många bagerier börjat fuska med billiga ingredienser, som mjölbehandlingsmedel och aromer.
Davids lösning: Baka själv eller gå till ett bageri som utför sitt yrke med stolthet och bakar med äkta varor. Våga vara en kräsen kund och fråga om ingredienserna innan du köper.
2. Kött
Importkött från länder med sämre djurhållning och stor antibiotikaanvändning paketeras om i svenska charkuterier. Ofta med svenska flaggans färger för att ge ett lokalt intryck för den som inte läser så noga om vad varan har för ursprung. Se också upp för fryst kyckling, som ibland har mindre än 90 procent köttinnehåll på grund av saltvatteninsprutning.
Davids lösning: Skär ner på köttätandet. För den som inte kan leva utan köttet – skapa en nära relation till en köttuppfödare. Gynna köttbutiker som säljer närproducerat, på det viset minimerar du riskerna för att bli lurad.
3. Processad mat
Köper man något i en färgglad förpackning och som det annonseras friskt för i TV kan man nästan utgå ifrån att det har tummats med ingredienserna någonstans, menar David. Råvarorna är undermåliga eller har överprocessats i stora fabriker. Vanligt fusk, enligt David, är att tillverkarna fejkar smaker och färger, blåser in mer vatten och luft i produkten för att få större volym på försäljningen och skapar intrycket av en mer exklusiv produkt
Davids lösning: Lusläs innehållsförteckningen, ser den ut som en kemilektion – använd direktdemokratin och låt produkten stå kvar på hyllan. Laga maten från grunden. Genvägar och billig mat är oftast inte billigt i längden om man kollar vad man verkligen får för det man betalar.
4. Mejerivaror
I dag blir det allt vanligare med 36-procentig vispgrädde som är utspädd och tillsatt ett förtjockningsmedel. Riktig grädde ska bara innehålla just grädde, inget annat, menar han. Ha även koll på ursprungslandet, många av butikernas egna märken är importvaror eller gjorda på utländsk mjölk och grädde. Och det står ofta med mycket små bokstäver i innehållsförteckningen.
David lösning: Läs alltid på innehållsförteckningen och gynna inte tveksamma produkter. Ännu bättre är såklart om du kan handla direkt från en bonde eller ett lokalt mejeri.
5. Frukt och grönt
Även om det är kontroversiellt tycker David att det är en form av matfusk att spruta gift och använda konstgödning. Växterna fås på konstgjord väg att se stora och fina ut men är ofta fattigare på nyttoämnen än sina ekologiska motsvarigheter, menar han. Och även om halterna av bekämpningsmedel är små, vet vi inget om den samlade effekten på vår hälsa av många olika giftrester.
Davids lösning: Håll utkik efter ekologiska alternativ för att undvika att få gifter med dig hem i matkassen. Odla själv, även i storstaden finns det lösningar i form av kolonilotter, balkonger och granngemenskaper.
Rensa i skåpen
Januari brukar ju ofta kallas för fattigmånaden. Lönen i december kommer några dagar tidigare än vanligt, sen kommer julen med julklappar och vi lägger ofta extra mycket pengar på mat (själv köper jag ekologisk skinka och även om jag valde den minsta de hade i affären så kostade skinkan nästan 200 kr!) och utöver det kanske äta lite extra lyxigt på nyårsafton vilket innebär att det är många dagar kvar till januarilönen kommer in på kontot.
Då kan det vara ett ypperligt läge att titta vad som gömmer sig längst in i skafferi och frys, och vara lite kreativ med det som redan finns. Har ni, som jag, en mängd lådor i frysen med oidentifierbart innehåll? Jag har några stycken sådana som jag tyckte var så solklart vad de innehöll när jag frös in rester en gång i tiden, utan att märka upp lådorna.
Dessa lådor tänkte jag nu äta upp, vilket är mycket spännande. Jag tog fram en låda och tinade upp den och tänkte att det kanske kunde bli lite klarare vad den innehöll då, men även i upptinat tillstånd vet jag inte riktigt vad det är, eller när jag gjorde det. Jag värmde iallafall på det såsiga innehållet och åt det till middag idag. Tillsammans med lite spaghetti jag hittade längst in i skafferiet och lite sallad som började se lite halvtrött ut blev det en jättegod middag. Det smakade lite asiatiskt om det så jag tror att det innehöll kokosmjölk iallafall och även lite sweet chili kanske, men resten är fortfarande en gåta :)
Läxa till nästa gång: Märk upp burkarna i samband med infrysning, för någon månad senare kommer jag INTE ihåg vad som är i, och det går inte att identiifera genom att titta på det.
Och förresten har jag alltid tänkt att det går ju inte att blogga utan bilder, men se det går alldeles utmärkt! Jag har hittat en jätteintressant blogg som jag håller på att läsa igenom alla inlägg på. Där finns inte en enda bild, men intressant text. Där får man följa en kvinna, ensamstående mamma i hennes torp på vägen till att bli skuldfri och leva ett enklare liv. Du hittar bloggen här
http://omedvetenellermedvetenkonsumtion.blogspot.se/
Vegetariska tips
Ni är flera som efterlyst mer vegetariska recept på bloggen, och tips på bra mat. För snart två år sedan bestämde dottern och jag oss för att lägga om vår kost. Numera äter vi en kost som är inspirerad av GI, men som egentligen inte tillhör någon speciellt diet eller kosthållning. Vi väljer i stort sett allt ekologiskt, för de mesta vegetariskt och så lite socker som möjligt, utan att vara fanatisk.
Sen vi började äta på det sättet har jag gått ner 13 kilo, och både min kropp och min själ mår bra av denna kost. Jag äter sällan kött och när jag gör det köper jag bara ekologiskt kött, och mår bra av att veta att djuren har haft det bra. När det gäller fisk väljer jag ekologiskt odlad lax, eller annan MSC-certifierad fisk.
Det känns bra att göra klimatsmarta val även när det gäller maten. Så här har jag ätit i helgen
Pajen är en lök- och tomatpaj som jag hittade recept på i Ulrika Davidssons senaste bok Hälsosam familj på 30 dagar.
Nu är jag ju rätt så dålig på att följa recept så jag gjorde om det efter vad jag hade hemma. Till degen tog jag 100 gram smör enligt receptet och 1 dl mandelmjöl, men kokosmjöl hade jag inte så jag tog 1½ dl dinkelmjöl istället. Följer man originalreceptet blir det en glutenfri rätt. . Honung hade jag inte hemma så den hoppade jag över, likaså oliver. Jag hade däremot en bit purjo i kylen och lite paprika så det fick följa med istället. Åh gud så god denna pajen var!! Löken blir söt och god tillsammans med tomaterna, fetaosten ger en god sälta och så mandelsmaken både från mjölet och jag var nog mer generös med den flagade mandeln än Ulrika men jag tycker det är så gott med både smaken och krispigheten den ger.
En annan rätt jag har ätit i helgen är denna varma sallad. Som grund kokar jag lite matvete (denna gången uppblandat med lite fullkornsbulgur för att göra slut på den kartongen). Sen kokar jag rödbetor, hackar ett syrligt grönt äpple och blandar i de grönsaker jag har hemma. Vanligtvis brukar jag ha spenat i, men det fanns inte hemma och jag hade ingen lust att åka till affären bara för det, så det blev haricot verts istället. Sen toppar jag allt med bitar av chevré. Ibland rostar jag även lite solrosfrön och toppar med.
Två goda vegetariska rätter. För några år sedan tänkte jag att det skulle vara enformigt att vara vegetarian, men nu ser jag ju hur mycket man kan variera sin kost utan att äta kött, eller fisk. Jag äter soppa minst en gång i veckan, och äter med en bit hemlagat bröd. Förra veckan blev det potatis- och purjolökssoppa. Denna veckan tror jag det blr två soppdagar - en linssoppa med krossade tomater och en morotssoppa med kokosmjölk, chili, ingefära, vitlök och lime som är helt gudomligt god
Miljövänlig mat
Här kommer några enkla tips på hur du kan göra maten mer miljövänlig och samtidigt spara pengar. Win-win med andra ord :)
- Ät mindre kött
- Följ den svenska odlingssäsongen
- Köp så närproducerat som möjligt
- Köp ekologiskt
- Ät upp det du har köpt hem
- Undvik att ta bilen till affären
Själv kan jag pricka av flera av punkterna: jag köper numer i stort sett allt ekologiskt, jag äter vegetariskt minst fem dagar i veckan (ofta mer), jag försöker äta det som är i säsong (men köper också en del som inte är producerat i Sverige som tex ekologiska apelsiner från Spanien), jag kastar i stort sett ingenting utan använder allt jag köpt hem (tom stocken på broccolin).
Det jag däremot inte gör är att ta mig till affären på annat sätt än med bil, och då har jag ändå affären väldigt nära, men det är så mycket lättare att frakta hem det jag köpt i bilen än att bära tunga kassar eller vingla fram på cykeln.
Vegetariska världsdagen
Idag, 1 oktober, är det vegetariska världsdagen. Det är det varje år, men i år med alla miljölarm där köttet är en stor bov i det ekologiska fotavtrycket bör det uppmärksammas än mer.
Bilden är från Mariebergs förskola och skola i Örebro. Idag serverar de:
- Ugnsrostade rotfrukter och lök
- Turkisk smulpaj
- Vegetarisk lasagne
- Ugnsrostade potatishalvor
- Nudelwok
- Potatisgratäng m. bladspenat o. fetaost
- Färskoströra m. pumpafrön
- Salladsbuffé
Igår var jag på lunch hos en väninna och när jag sa att vi numer äter väldigt mycket vegetarisk mat, av många olika skäl, frågade hon vad vi äter då: Ja, goda soppor, sallader både varma och kalla, ugnsrostade grönsaker, vegetarisk lasagne, böngryta mm mm svarade jag då.
Jag tror att många är nyfikna på vegetarisk mat men vet inte riktigt hur det ska göra. Den senaste tiden har det kommit flera nya vegetariska kokböcker med många fräscha recept. Dessutom en vegansk tidning Vego.
Även om man inte vill bli vegetarian tror jag att det gör stor skillnad att byta ut köttet mot vegetariskt några måltider per vecka. När man sedan lär sig fler recept så blir det lätt fler och fler dagar. Numer äter vi kött väldigt sällan, fisk någon gång i veckan men oftast vegetariskt då flera av våra favoritrecept är vegetariska.
Att minska på köttet är bra både för miljön, hälsan och för plånboken. Inte minst för att man själv kan odla en del av det man äter. Att odla grönsaker är häftigt. Se hur fröna växer upp och blir mat. Däremot att slakta ett djur själv skulle jag ha svårt för.
Drömmen
Så här vill jag ha i min trädgård. Stora odlingar med egna, ekologiska grönsaker. Ett växthus, fast lite snyggare modell, för de köldkänsliga växterna och en skön rottingfåtölj där jag kan sitta och njuta av värmen tidigt på våren, med en bra bok eller en inredningstidning.
Jag vill bli självförsörjande på grönsaker, och gärna frukt och bär också, och slippa tänka på alla varningar som kommer när det gäller maten vi köper i affärerna. Sylt och saft är något som går åt väldigt lite hos oss, och det lilla vi äter skulle vi kunna göra själva. Lite lingonsylt och lite hallonsylt räcker långt. Och äppelmos. Flädersaft. Rabarbersaft.
I min trädgård vill jag också ha ett hönshus med en liten hönsflock så jag kan plocka egna, ekologiska ägg varje morgon.
Sen får jag väl skippa all annan mat :) Nejdå, lite kött äter jag men numera bara ekologisk kött. Fläskkött smakar mig inte så mycket längre kände jag igår då vi gjorde fläskpannkaka. Det är en konstig smak på fläsket jag inte gillar. Kanske skulle det smaka bättre om jag gjorde som några av mina favortibloggare har gjort, nämligen skaffa egna grisar. Tror dock att jag skulle ha svårt att slakta dem senare, så det känns inte som ett alternativ för mig.
Vilka ätbara saker skulle du vilja producera själv, och vilka gör du idag?
Farliga gubbar!
Jag blir så trött på alla matlarm jag hör -ja inte på själva larmen då förstås, utan på att det är så många saker som vi äter som är besprutade med mängder av olika kemikalier, fusk med innehåll osv osv.
Jag vill äta ren och äkta mat. Varför ska det vara så svårt att hitta det i affärerna? Måste jag bli helt självförsörjande för att kunna äta ren, äkta mat som inte innehåller massa kemikalier?
Jag läste Ulf Elvings krönika om den nya giftskandalen. Lagom till midsommar slås det upp stort om hur hårt besprutade både jordgubbar och potais är - och hur många är det inte som äter just de sakerna på midsommar?
Och här kan ni läsa Ulf Elvings krönika
Farliga jordgubbar – låt oss slippa dem!
Är det verkligen 2014?
När miljörörelserna går som tåget, ekologi är på var mans tunga, och insikten finns hos oss alla om hur jävligt det faktiskt är med gifter i maten…
… – men det är lögn i h– att få tag i en ekologisk jordgubbe!?
Svensken äter i genomsnitt fyra liter jordgubbar per år, läser jag. Fyra liter omsorgsfullt kemikalieberikade jordgubbar. Och nu väntar den stora jordgubbsfrossarhelgen, midsommar.
Jag tycker fyra liter låter lite. Känner många som sätter i sig tio gånger så mycket. Salig svärmor var en av dem, en riktig jordgubbsknarkare. Hon åt en liter om dan under säsong.
Hur farligt lever man då? Svärmor har mycket riktigt gått ur tiden. Jag inser att det nog inte var jordgubbarnas fel… – men ändå: jordgubbar är ett av våra mest besprutade livsmedel! Dom duschas med kemikalier c:a åtta gånger under växtperioden.
Alla möjliga gifter regnar över de stackars plantorna. Alla som är storkonsumenter borde kanske vara oroliga? Blir vi självlysande snart? Ska vi kräva varningstexter på gubbarna?
De senaste litrarna jag köpt har smakat vedervärdigt. Bären var groteskt stora och onaturligt mörkröda och hade en tydlig bismak av nånting som påminde om en mix av parfym och tvättmedel.
Var det gifterna? Inte sjutton vet jag. Men jag fick en omedelbar lust att i stället sätta tänderna i naturliga, obesprutade, ekologiska jordgubbar. Letade på KRAV:s hemsida – och hittade i Stockholms län bara två affärer som säljer ekologiska jorgubbar! En på söder och en i Skarpnäck. Och eftersom jag just nu sitter nio mil därifrån, är det ingen miljömässig vinst att åka och handla i de affärerna.
Problemet är nog bl.a. att det är svårt att odla jordgubbar giftfritt. Plantorna angrips av gråmögel, kvalster och insekter. Men ett 30-tal odlare i landet försöker, och lyckas, producera jordgubbar utan att bespruta dem. Och fler lär vara på gång, säger man på KRAV.
Låt oss hjälpa dem på traven! Fråga och tjata i affärerna efter miljövänliga gubbar. Konsumentmakt heter det visst. Låt oss kolla om det inte bara är ett tomt ord!
Sparrissoppa
Jag fick en fråga igår om ett bra recept på sparrissoppa som man kan göra på alla samlade stumpar av sparrisen istället för att slänga bort den (och på vissa är det nästan en fjärdedel av sparrisen som man bryter av så det blir mycket svinn om man kastar det)
Jag brukar göra soppan efter ett jätteenkelt recept som jag tagit från Per Moberg och modifierat lite.
- Skala sparrisen, 500g och skär upp i 1 centimeter långa bitar. Koka upp lättsaltat vatten i en kastrull och koka sparrisbitarna i 2-3 minuter. Häll sedan bort vattnet.
- Skala och hacka löken, 5 chalottenlökar eller en stor gul lök, och fräs lätt i en kastrull. Häll över 1 dl vitt vin, 8 dl buljong och 2 dl grädde och koka upp
- Lägg sedan i sparrisen, koka i 10 minuter och kör sedan i mixer.
- Smaka av med salt och peppar. Om du har hela sparrisar är det fint att dekorera med några knoppar.
Vill man ha en lite fräschare sparrissoppa kan man även toppa soppan med lite matlagningsyoghurt blandad med en kruka mynta.
Denna soppa är ett bra sätt att ta reda på sådant som annars bara blivit sopor. Bra för miljön och bra för plånboken, win-win med andra ord :)
Skolavslutning
Idag har det varit skolavslutning och dottern börjar 10 veckors välförtänt sommarlov. Många, sköna dagar av sol, bad, vila, skriva och bara vara. Hon har jobbat hårt hela läsåret och kan känna sig superstolt över sina betyg.
13 stycken A, tre B med en tydlig smak av A och ett C. Ett riktigt toppenbetyg.
Och hon var fin som en prinsessa idag i sin vita spetsklänning från 50-talet.
Sen måste ju skolavslutningsdagen firas med en tårta - av det nyttigare slaget :)
Jag har gjort en raw food tårta. Själva botten har jag gjort genom att mixa cashewnötter och sen blanda med lite kokosolja och rapsolja för att få till en smet. Den har jag smaksatt med några droppar citronsaft. Tryck ut den i en form med avtagbar kant och ställ den kallt medan resten av tårtan förbereds.
Ovanpå har jag en chokladmousse gjord på avokado. Ta två mogna avokado och mixa dem till en slät puré. Ta 1 dl kakao (av bra sort och helst ekologisk), 1 dl vätska av något slag (kan vara krämig kokosmjölk, grädde, mjölk eller juice). Ta 3-4 msk honung för att få moussen lite sötare och smaksätt med lite vaniljpulver. Smeta ut moussen över botten och ställ sedan kallt igen en stund (jag lät den stå i frysen ca 20 min).
Dekorera sedan med färsk frukt eller bär efter säsong. Idag blev det jordgubbar och hallon. Grymt gott!
Sen smakar den godast att njuta av utomhus i solen med ett glas kall rabarbersaft.
Man tager vad man haver.....
Det tycker jag är en bra inställning när det gäller matlagning. Jag följer gärna recept när jag lagar mat, men höftar också gärna ihop något av det jag råkar ha hemma. Det blir oftast det godaste :)
Jag gillar inte heller att låta någon mat gå till spillo så när jag har småreste kvar av olika saker är det dags att se hur man kan kombinera ihop dessa på ett bra sätt.
Idag har jag gjort vegetarisk pizza av en liten bit pizzadeg som blev över när vi bakade pizza i fredags, och lite tomatsås som jag sparade. Men vad ska jag ha på pizzan blev nästa tanke. I kylskåpet fanns det lite soltorkad tomat kvar, som blev över när vi gjorde vegetarisk lasagne sist, en liten bit chevré som blev över när vi gjorde rödbetsbiffar, några sparrisar som jag tänkt ha i en potatissallad.
Sagt och gjord - på med dessa bitar på pizzan
När pizzan var färdiggräddad toppade jag den med lite riven parmesan och torkad oregano.
Och hjälp vad gott det blev. Faktiskt bland den godaste pizzan jag någonsin ätit. Detta ska jag definitivt göra fler gånger.
Pizzadegen är gjord på dinkelmjöl enligt detta recept:
25 g paket jäst
2,5 dl ljummet vatten
3 msk olivolja
1 tsk salt
7-8 dl dinkelmjöl
Då 25 g jäst är ett halvt jästpaket har jag nu ett halvt över. Tror jag gör mer pizzadeg och lägger i frysen till någon annan gång jag blir sugen på pizza.
I frysen samlar jag även små slattar av olika saker som kan användas till något annat. Släng tex inte de träiga bitarna du bryter av från sparrisen.
De bitarna sparar jag i en burk i frysen, och när de blir tillräckligt många kokar jag sparrissoppa på dem. I en annan bytta sparara jag räkskal som också blir soppa, eller kokas ihop till en skaldjursfond. Det mesta går faktikst att använda, och på så sätt blir det också mindre sopor.
Livets goda
I vår familj är vi riktiga ostälskare, och sedan vi slutade äta kött så mycket som vi har gjort tidigare spelar osten ofta en huvudroll i våra måltider.
Bara denna veckan har flera olika sorters ostar stått på menyn. I måndags åt vi ugnsrostade grönsaker med halloumiost, i tisdags vegetarisk lasagne med mycket riven parmesanost, igår gjorde vi egen pizza med mozzarella och parmesan .
En av veckans höjdare var en enkel, men mycket god, vardagsrätt: rödbetsbiffar med chevrékräm.
Flera av er har frågat efter vegetariska recept. Detta är superenkelt att göra, och så gott!
750 g rödbetor och 1 gul lök rives grovt. Blanda med 3 ägg, 1 tsk salt och lite nymald peppar. Blanda i 1 - 1½ msk majsstärkelse och stek små biffar i stekpannan, ca 2 min på varje sida.
Ta 75 g chevré och blanda med 3 dl creme fraiche. Mosa osten med en gaffel så det blir en röra. Tillsätt lite hackad färsk rosmarin, lite salt och 1 tsk honung och servera till biffarna.
Detta är en favorit hemma hos oss. En annan väldigt god favorit är grönmögelost på små salta kex toppad med lite fikonmarmelad. Mmmm :)
Hur tänker vi egentligen?
Hur värderar vi olika saker i vår tillvaro? Är något som vi har betalat dyra pengar för bättre än något vi har fått gatis, eller nästan gratis? Värderar vi saker endast efter dess kostnad i pengar? När hamnade vi så fel att ju dyrare desto bättre, snyggare, godare eller vilket superlativ du vill.
Peter Streijffert bloggar på Äkta vara och han har skrivit ett inlägg om gratismat som jag tycker är så bra. Delar det med er :)
Nässelsoppa är en sådan där "nästan-gratis-rätt" som jag aldrig har testat men tänkt flera gånger att jag ska göra
Gratismat på fullaste allvar
Äkta vara.30 maj 2014.
När jag duellerade med Findus och ställde min mat mot färdigmaten på min sajt matduell.se så var det inget som upprörde mina läsare så mycket som när jag gjorde en lunch som var gratis. "Inget är gratis" och "det finns inga gratis-måltider" var några av reaktionerna. Men jag hävdar motsatsen. Det finns mat som är helt utan onödiga tillsatser, lagad från grunden, välsmakande, nyttig och gratis!
Sjud räkskal, morot och rödlök i vatten ca 30 min. Sila av och smaka av med salt och peppar.
Bästa sättet att få grön sparris att smaka som allra bäst är att skölja den och knäcka av den hårda biten längst ner (som används till soppa). Denna är gjord på de där måhända träiga bitarna som blev över.
- 1 msk fond på brynt lök
- 1 knippe sparrisstjälkar
- vatten
- salt
- peppar
Skär de något förvedade rotändarna i småbitar.
Koka upp sparrisbitarna med buljongen. Låt koka i sju minuter.
Mixa och sila soppan. Smaka av med salt och peppar.
Nu gör jag en hel del annan gratis- eller snudd-på-gratis-mat, måltider med ingredienser från min trädgård, havet eller skogen. Lika befriade från dåliga tillsatser som min tidigare gratis-mat, men ännu godare. För så är det, kan du lägga rabarber på (få tag på) närodlat och närplockat så är du bara att gratulera, det blir inte så mycket bättre än så här. Avståndet från min trädgård och säg, mina ärtor t ex, till mitt kök är cirka 5 meter. Mången grönsak blir mer eller mindre sämre efter skörd. Inte minst just ärtor, men också sparris tillhör de grönsaker som tappar smak (eller i sparrisens fall socker) mest. I de sammanhangen är fem meter mellan skörd och kök en lyx.
Inte så sällan skördar jag i min trädgård sådant som inte finns i affärerna eller inte ens betraktas som mat. I det första fallet menar jag främst Zucchini-blommor och i det andra rödbetsblast. Rödbetsblasten betraktas ofta som onödig barlast till till betan och tillvaratas knappast i någon större utsträckning. Den säljs snudd på aldrig heller i kraft av sin egen förträfflighet. Så synd, då det sannerligen är en läckerhet. Blanda ner några blad i vilken sallad som helst, gärna en med lite bittrare blad (som maskrosblad, en annan gratisvara).
Snudd på gratis blir en ramslökspesto, råvaran är hurusom gratis och ska med fördel plockas just nu i maj. Och om nässelsoppan blir gratis eller ej bestämmer du. I princip räcker det att tillreda den på nässlor, salt och vatten. En skvätt grädde gör inte ont - men den kostar.
Nu är jag tämligen ointresserad av om min mat, i strikt mening är gratis eller måhända har kostat 2 kr eller så. Poängen är att det finns mängder av råvaror runt oss som är lika smakliga som de är gratis. Och det är synd och skam att vi inte använder dem. På något förvridet sätt har det köpta fått ett högre värde än det plockade eller självodlade. Låt oss ändra på det!
Peter Streijffert, suppleant i Äkta varas styrelse, håller kurser och provningar inom mat och dryck samt skriver om mat och odling.
Simple cooking
En sak som jag har kommit på är att jag inte behöver så stor omväxling när det gäller mat. Precis som med kläder har jag några riktiga favoriter som jag gärna återkommer till rätt så ofta.
Till vardags vill jag gärna att matlagningen, precis som maten, ska vara enkel. Med enkel menar jag inte att det är dåligt mat, utan med några få ingredienser av bra kvalitet och så en liten knorr så går det att göra massor med god mat.
Som exempel kan jag titta på vad jag har ätit denna veckan, en vanlig vardagsvecka. Då kan måltiderna under veckan bestå av en linssoppa gjord på röda linser, tomat, balsamvinäger som är jättegod, en quinoasallad med de grönsaker som råkade finnas i kylskåpet med lite avokado, pannkakor på fullkornsdinkel och istället för sylt blanda i tinade hallon direkt i smeten (dotterns briljanta idé för att få sötman och smaken från frukt men utan socker som finns i sylt), en omelett med tomat, fetaost, avokado.
Idag var jag på biblioteket och lånade denna kokbok som jag var väldigt nyfiken på och hade beställt
Det är svenske Daniel och danska Luise som skriver om vegetarisk mat på sin blogg Green Kitchen Stories, som blivit väldigt uppmärksammad runt om i världen, som har gett ut sin första kokbok med sina bästa 100 recept. Och ,oj vilken inspirerande bok - om man är intresserad av att lära sig mer om att laga nyttig, hälsosam vegetarisk mat. Jag gillar deras matfilosofi och efter en snabb genombläddring så vill jag laga allt. Denna kokbok kommer jag skaffa så jag har den jämnt i mitt kök :)
En annan kokbok jag är nyfken på är denna
Den beskrivs som en inspiration för alla oss som äter mest vegetariskt, men också kan tänka oss att äta kött ibland, och då kött av bra kvalitet dvs ekologiskt kött från gräsätande djur. Vi ser oftast grönsakerna som huvuddelen och kött (vilket för oss då oftast består av ekologisk nötfärs), ekologisk kyckling eller ekologisk lax äter vi någon gång i veckan.
När jag var på Gunnebo Slott & Trädgårdar häromdagen såg jag att de på sin meny skrev grönsaksrätten som huvudrätten och sedan hade de ett tillbehör varje dag som var fisk eller kött. Jag gillar den tanken och äter så mer och mer nuförtiden, om jag inte äter helt vegetariskt.
Jag känner att både min kropp och min själ mår bra av att välja mer grönsaker, ofta avstå från kött och äta i stort sett helt ekologiskt. Sen är vi livsnjutare och gillar att köpa delikatesser. Men oftast väljer jag billig mat som tex linssoppa, ugnsrostade rotfrukter med halloumi, sallad eller omelett till vardags och satsar på dyrare mat till helgen.
Fika
Varje onsdag efter ridningen brukar vi stanna kvar någon timme till och fika tillsammans. Väldigt mysigt att kunna ta sig den tiden, umgås, prata om ridning och massa annat, pyssla om hästen lite extra, ta hand om utrustningen. Allt runt omkring ridningen gillar jag. Själva riidningen är bara en pusselbit i det hela.
Idag är det min tur att ta med fika så i söndags bakade jag lite.
Det blev morotsbröd med olika frön och gojiär samt tunna fröknäcke. Till det tar jag med mig ekologisk salami, cream cheese och ekologiska små plommontomater.
Solen strålar så jag ser fram emot en mysig stund utomhus idag. Kanske jag ska ta ytterligare en löprunda då mina ben känns lite bättre idag.
I baktagen
Vi har delat upp bakningen på så sätt att när det handla om matbröd är det jag som står för det, medan all annan bakning gillar dottern att göra. Förut kunde hon stå i köket i timmar och göra fantastiska citronmarängpajer, macroner eller något annat sött och gott.
Nu när vi valt bort socker och lever nyttigare finns fortfarande intresset för att baka kvar, men nu blir det nyttigare saker. Här bakas ofta en suveränt god äppelpaj med mycket äpplen täckt av en deg gjord på mandelmjöl, kokos, lite dinkel och en skvätt honung som vi sedan äter med kesella smaksatt med vaniljpulver. Och alla råvaror är naturligtvis ekologiska. Smakar mycket mer!
Gott, gott, gott....och det blev dagens fika....och efterrätt :) Idag har vi njutit av svenska husmansklassiker: köttbullar gjorda på nötfärs från Gröna Gårdar, kokt potatis och gräddsås, följd av äppelpaj. Livet är ganska gott och vi njuter inomhus när regnet smattrar mot rutan. Men i morse startade jag dagen med att ge mig ut och springa. Första rundan gick faktiskt rätt så bra, men oj vadjag har ont i benhinnorna. Får nog försöka med skogen nästa gång, istället för asfalterade cykelbanor.
TV-tips :)
Det är inte många TV-program jag tycker håller speciellt hög kvalitet. Jag försöker dra ner på TV-tittandet, men kan ändå ibland slentrianmässigt hamna i soffan på kvällen och titta på om det finns något i utbudet som åtminstone lite grann kan locka mig. Speciellt i slutet av kvällen när jag börjar känna mig lite trött och bara vill slappna av en stund, inte orkar läsa något, inte har någon lust att fara omkring och göra saker då fastnar jag lätt framför något TV-program, eller surfar på datorn. Jag vet ju att det inte är så bra att göra det sista timmen innan sängdags. Ändå gör jag det emellanåt.
Men det finns några TV-program som jag både lär mig saker av och som ger en varm och mysig känsla. Trädgårdsmåndag på SVT är ett sådant program. Säsongsstart var igår kväll. Jag gillar tipsen om både trädgård och mat som är i programmet.
Det är också roligt att se Pernilla Månsson, som programledare. Vi gick på samma högstadie- och gymnasieskola i Örebro för en herrans massa år sedan. Jag tycker hon är superduktigt som programledare. Varm, charmig och går igenom rutan på ett positivt sätt. Så roligt att se en människa som har hittat sin plats i livet. Som verkar trivas med precis det hon gör. Jag gillade ju också hennes vinterprogram, Husdrömmar, där de renoverade och byggde hus. Jag älskar också hennes krönikor i Drömhem & Trädgård.
De andra två programledarna, kocken Tareq Taylor som står för matlagningen och trädgårdsmästaren John Taylor har också en mycket sympatisk utstrålning tycker jag.
Mera mattidningar
Tack Carina för tipset om en annan helt ny mattidning: VEGO. Sveriges första helt vegetariska tidning, mycket är också veganskt.
Första numret är tyvärr helt slutsålt, men jag har beställt nr 2-5 på hemsidan
http://vegomagasinet.se/ och ser fram emot fler goda vegetariska rätter och intressanta artiklar.
