Mmmmmm......choklad ;)

För drygt ett år sedan la vi om våra matvanor i vår familj till att äta nyttigare, renare mat, nästan enbart ekologiskt och mycket mer grönsaker (ofta vegetariskt) och vi slutade med socker, godis, läsk och annat som vi alla egentligen vet inte är bra för oss.

Visst har det ökat vårt matkonto lite grann att enbart köpa bra kvalitet på maten, men faktiskt bara marginellt. Och om vi slutade köpa vårt enda godis numera, förutom frukt, så hade kostnaden faktiskt inte ökat något alls. Det är en myt att maten blir så mycket dyrare när vi väljer mer ekologiskt och bättre kvalitet. Lösningen heter - köp billigare råvaror som är i säsong till vardags (men fortfarande av bra kvalitet) och lyxa sen till det lite mer till helgen tex genom att köpa kravmärkt kött, om man äter kött.

Vårt enda godis vi äter stavas c h o k l a d! Vi älskar choklad! Och gärna choklad med mandlar eller nötter i. Men det ska vara bra choklad, av bra kvalitet, så vi lägger flera hundra varje månad enbart på choklad. Vi tycker det är värt det, och njuter av varenda tugga. Det innebär inte att vi köper stora mängder choklad, men bättre kvalitet kostar mer och vi unnar oss choklad varje vecka.

Vi köper oftast Blanxart mandel när vi vill äta chokladkakor, men det går ju att göra mycket gott av choklad också. Chokladmousse är en riktig efterrättsfavorit. Här hittade jag ett recept på mousse som jag tänker testa, och även här trycker man på vikten av bra råvaror för att få bra, god mat. I detta receptet använder man Vahlronachoklad, vilket också är den chokladen som finare restauranger alltid väljer. Istället för att frossa och äta stora kvantiteter är det bättre att minska på mängden och unna sig den bästa sorten när man väl äter det :)

http://matgeek.se/2014/03/30/chokladmousse-att-bli-religios-for/

Man kan ju tro att detta har gått och blivit en matblogg då jag bloggat mycket om mat sista dagarna, men det har det ju förstås inte. Men maten vi äter är en väldigt stor del av ett balanserat liv. Både för vad maten kan göra med vår hälsa - både hjälpa till att bygga upp vår hälsa genom att välja nyttiga alternativ, men också bryta ner vår hälsa när vi äter sådant vi vet är skadligt - som socker, e-ämnen, helfabrikat, snabbmat osv.

Mat är också en stor njutning och en källa till glädje. Att laga maten kan vara både meditativt, en bra stund att utöva mindfulness eller en möjlighet till att umgås med sina nära och kära genom att laga maten tillsammans. Att äta maten är också det många gånger en stund för gemenskap och umgänge. Att välja råvarort med omsorg, och kanske odla en del själv kan också vara en väg till ett mer balanserat liv. Forskning har visat hur bra vi mår genom att omge oss med växtlighet och att gräva i jorden, påta i trädgården, är ett utmärkt sätt att koppla av.

Så låt maten bli en källa till glädje, hälsa och njutning. För mig innefattar det även god choklad :)

Att bra mat, lagad från grunden av bra råvaror ligger i tiden visar inte minst den nya mattidningen Äkta Mat som utges av LRF Media.

Den beskrivs så här:

Äkta Mat

Mat på riktigt! Äkta Mat är en modern mattidning. Aktiv, rolig, generös, inspirerande och kunskapsberikande. Så att man kan förverkliga drömmen om att köpa ett halvt lamm eller koka egen grönsaksfond. För att det faktiskt är så enkelt. Men framför allt för att Äkta Mat är så kul, härlig och god. Välkommen in i köket!
Äkta mat fokuserar på:
• Intressanta och underhållande reportage om våra mathjältar runt om i landet: bönder, småproducenter, kockar och andra som kämpar för att vi ska kunna äta god, riktig mat. • Kunniga, inspirerande artiklar om råvaror i säsong, med smarta tips på användningsområden och perfekta smakkamrater samt kuriosa och matnyttig information om näringsinnehåll, miljöpåverkan med mera. • Förhållandevis få men desto mer aptitretande moderna recept. Gärna nydanande med oväntade inslag och varierande svårighetsgrad. Äkta Mat räds inte recept som både tar tid att laga och kräver precision. Äkta Mat ökar engagemanget för råvaran i säsong och för att laga mat från grunden – det blir helt enkelt roligare att laga mat när man förstår råvarornas hur och varför. Vilket är just en av tidningens ambitioner: att ge djupare information och förståelse än vad andra matmagasin, kvällstidningsbilagor och matprogram erbjuder.

Den ska jag testa ;)

2014-04-04 @ 13:58:00 Permalink Matglädje Kommentarer (2) Trackbacks ()

Att odla på liten yta

I år har jag tänkt att utöka mina odlingar av egna grönsaker, som hittills mest bestått av några krukor tomater och jordgubbar. Därför anmälde jag mig till en kurs: trädgårdsodling för amatörer. Det var intressant att träffa likasinnade och diskutera, men jag kan ifrågasätta om det verkligen var värt priset för kursen. Iallafall när jag hittar sådan här bra tips på nätet, gratis! På www.ekobloggen.se har Monika Hulthén gjort ett fantastiskt jobb med att översätta en dansk artikel med riktigt bra, handfasta råd om odling.

Att bli självförsörjande på grönsaker under sex månader per år behöver inte heller innebära att man har en stor tomt eller odlingslott att odla på.

Läs här och bli inspirerade ni också, och titta in på Monikas blogg för fler bra tips om trädgårdsodling.

Massor av grönsaker på liten yta

Av Peter Norris, 2010

Man behöver inte plöja upp hela gräsmattan och anlägga flera hundra kvadratmeter köksträdgård att förse familjen med färska grönsaker under perioden från maj till december. Det kan man göra på mycket mindre yta, det kräver bara planering och intensiv odling av marken.

Dessa tre enkla odlingsmetoder är förutsättningen för att få massor av grönsaker på liten yta:

1. Jorden odlas i fasta avgränsade bäddar med gångar mellan. Bäddarna kan vara så långa du vill, men bredden får inte överstiga 125 cm. Du ska kunna nå mitten av bädden utan att kliva i den. På det sättet hålls jorden lucker och området kan planteras mycket tätare än om man har rader mellan grönsakerna. Avkastningen per kvadratmeter blir med andra ord större och samtidigt blir det mindre ljus och utrymme för ogräs.

2. Säsongen blir längre när man täcker jorden med klar plast eller fiberduk i början av våren och ibland även på senhösten. Marktemperaturen blir högre och grödorna skyddas även från lättare frost.

3. Många av växterna förkultiveras, alltså sås inomhus i krukor eller lådor och planteras endast ut när det finns ledig jord. På det viset tar växterna inget utrymme i odlingsområdet den första delen av sin utvecklingstid, som de gör genom sådd direkt i bädden. Samma bit mark kan alltså ge fler grödor under en säsong. Sådan här intensiv markanvändning kräver förstås näring. Varje gång du sätter ut nya plantor för att ersätta de skördade, lägger du på ett lager kompost.

För att illustrera hur du kan få ganska mycket mat på ett litet område, är här ett förslag på ett grönsaksland på blygsamma 20 m², inklusive gångar. Det kan göras på många olika sätt med oändliga kombinationer, men här har jag valt vad jag själv odlar, det jag tycker är mest härligt att få helt färskt, vad som kan vara dyrast att köpa och vad som ger färska grönsaker så lång period som möjligt. Det görs med många olika grödor för att visa på olika möjligheter.

Om det inte inträffar några större katastrofer (svår frost maj, till exempel), kan denna lilla köksträdgård till slut ha gett familjen något i stil med:

6 kg broccoli 20-25 spetskålhuvuden 3 kg grönkål 100 sallatshuvuden 5 kg schalottenlök 15 kg morötter 5 kg purjolök 5 kg ärtor 5 kg palsternacka 10 kg rödbeta 30 majskolvar 5-10 kilo spenat 15-20 kilo potatis 20 kg bönor 50 gurkor 10-20 zucchini och ruccola, salladslök och en hel del rädisor

Detta motsvarar med en snabb uppskattning ett värde av minst 4.000-5.000 kr (danska kronor enligt 2010 års prisnivå) om du skulle köpa det i din lokala butik. Samtidigt får du en kvalitet och färskhet som inte kan köpas för pengar. Och det är inte så illa.

Köksträdgården

Köksträdgården är indelad i fyra bäddar som är 3 meter långa (riktning nord – syd) och 1,25 meter breda. Det finns 50 cm mellan bäddarna att gå på. Sängarna odlas med en 4-årig växtföljd, där de viktigaste grödorna ser ut så här:

Bädd 1: tidiga grönsaker och därefter olika sorters kål Bädd 2: ärtor, rotfrukter och majs Bädd 3: morot, sallat, lök och purjolök Bädd 4: potatis och bönor

Varje år byter grödorna bädd. Alltså kommer bädd 1 nästa år att innehålla bädd 4:s grödor, bädd 2 kommer att innehålla bädd 1:s grödor, bädd 3 bädd 2:s grödor medan bädd 4 kommer att innehålla bädd 3:s grödor. Efter fyra år har alla grödor gått igenom alla fyra bäddar.

Bädd 1: tidiga grönsaker till sallad och därefter kål

Sängen är täckt med plast eller fiberduk från början av mars, så att jorden värms upp och de tidigaste grönsaker kan odlas i en skyddad miljö. Samtidigt provoceras lite av ogräset att gro tidigt så att du kan rensa bort det innan du sår eller planterar.

På den första metern börjar man kring 1 april att plantera ut småplantor av sallat och spenat, som sås i små krukor inomhus början av mars. Utplanteringen kan göras i 5 rader med 25 cm avstånd mellan raderna, t ex tre rader av olika sallatssorter som har olika utvecklingstid (15 plantor totalt) och 2 rader av spenat som ganska tidigt ger den första babyspenaten. Mellan dessa rader sätter man ut salladslök som också har såtts inomhus en månad tidigare.

På den andra metern sår man t ex fyra rader av spenat och en rad med rucola med 25 cm mellan raderna. Olika typer av rädisor sås mellan raderna.

Några veckor senare sås den tredje metern med rader av spenat med rädisor och salladslök mellan för att förlänga skördeperioden ytterligare.

Nästa gröda i den här bädden är olika sorters kål. Kål ger mycket och mättande mat under en lång period och är något av det sundaste man kan stoppa i munnen.

I slutet av maj är den första metern skördad. Området får ett lager av kompost, sedan planterar man ut spetskål och savoykål, som sås i mitten av april. De kan planteras i block med 35 cm avstånd på alla sidor, så det finns plats för 15 st. Spetsål utvecklas snabbt och är genialt att odla eftersom du kan skörda samma planta två gånger. När du skär av ett huvud, lämnar du stocken och de nedersta 3-4 bladen kvar. Strax därefter växer nya små huvuden där man låter ett vara kvar och utvecklas till ännu ett litet kålhuvud. Savoykål är däremot inte så snabb. Å andra sidan kan den klara en del frost, så det kommer att finnas färskt grönt att skörda fram till jul.

På nästa meter som blir tillgänglig planteras broccoli. Broccolin sås inomhus i början av maj. Välj en sort som kan planteras tätt (25 cm mellan plantorna) och som fortsätter att producera sidoskott efter att huvudskottet skördats. Detta gör att du kan fortsätta att skörda en portion broccoli en gång i veckan ända tills frosten tar plantorna. Om man täcker bädden med plast i början av oktober kan man ha dem lite längre. Om du inte äter så mycket broccoli kan du byta ut hälften av plantorna mot blomkål. Det finns sorter som kan planteras så nära som 25 × 25 cm. Det skulle då bli 10 broccoli och 10 blomkål fördelat på 4 rader.

På den tredje metern planteras grönkål för att ge ännu mer vintergrönt. Eftersom grönkål kan sås så sent som i slutet av juni/början av juli, kommer området att kunna ge ännu en skörd av rädisor, rucola och sallat innan grönkålen planteras i slutet av juli. Om grönkålen planteras i 3 rader med 50 cm mellan (det kan ge 3-4 kilo grönkål), kan man mellan raderna så t ex rädisor eller spenat. Ett annat alternativ är att så daikon mellan raderna. De håller sig längre och kan klara lättare frost.

I stället för de föreslagna kålsorterna kan man plantera ut mizuna, pak choi och andra asiatiska kålsorter. Med hänsyn till växelbruket ska vi bara odla korsblommiga i denna bädd. Om man täcker alla kålväxter med insektsnät eller fiberduk slipper man kållarver och mask i rädisorna.

Bädd 2: ärtor, majs och lite rotfrukter

Runt 1 april sår man en dubbelrad ärtor (10 cm mellan de två raderna) i mitten av bädden. Mellan de båda raderna sätter man trådstängsel, ris eller något annat att stödja växterna med. För att förlänga ärtskörden kan man välja att så den ena raden av ärtor tre veckor tidigare i t ex pluggbrätte (32 plantor ger 1,5 meter dubbelrad) medan den andra raden sås direkt. Man kan också välja sockerärtor bland en del av ärtorna, man behöver bara se till att det är låga sorter.

Längs bäddens kanter sätter man lök med 10 cm avstånd. Både rödlök, salladslök och vanliga gula lökar. Det är inte för vinterförvaring utan man börjar skörda så fort det finns små späda lökar.

På bäddens ena sida, mellan ärtor och lök, sås palsternacka senare i april. Palsternacka kan stå kvar i marken hela vintern. Så en rad med 3-4 frön var 20:e cm (palsternacka gror långsamt) och behåll en planta på varje plats. I raden kan man så rädisor, då vet man var man har palsternackorna.

Ska man odla riktigt intensivt, kan man på denna sida också så en rad spenat ca 10 cm från lökarna. Lökarna behöver bara utrymme för att nå upp över spenatbladen och palsternackan kommer att klara sig fint.

I bäddens andra sida sås rödbetor i raden mellan ärtor och lök. Du kan så en dubbelrad med 15 cm mellan raderna, särskilt om det är runda rödbetor. En del av rödbetorna kan sås inomhus i pluggbrätte 3-4 veckor tidigare, så får man en tidig skörd av babyrödbetor.

Hela bädden täcks med fiberduk den första månaden. I synnerhet måste ärtorna hållas täckta tills de är ca 5 cm höga, annars kommer du att en tidig morgon upptäcka att duvorna har fått sig en läcker måltid.

I början av juli är löken antingen uppäten eller skördad och ärtorna mogna. Nu planteras 3 rader av majs på deras plats. Majs är helt enkelt den gröda som inte kan köpas färsk nog, de måste skördas samtidigt som du häller kokande vatten över! Majsen sås i mitten av juni i pluggbrätten och planteras 20-50 cm från varandra i raderna beroende på sort. Det ger majs i slutet av september/början av oktober.

Mellan majsen står fortfarande rödbeta och palsternacka. Palsternackan klarar sig själv medan några av rödbetorna är uppätna.

I mitten av juli förkultiveras en spenatsort för höstodling, och under augusti sätter man ut de små spenatplantorna där det finns utrymme mellan rödbetorna. Man kan så ännu ett brätte spenat i mitten av augusti och fortsätta att plantera ut i september, även nära majsen. De är ändå snart nerklippta. Då har du färsk spenat i september/oktober. När majsen är klar i oktober täcks bädden med plast eller fiberduk, så att man kan skörda spenat en längre period.

Den här bädden går i riktning nord – syd. Om den var orienterad i öst-västlig riktning ska ärtorna sås i 6 dubbelrader på andra hållet i bädden. Palsternacka och rödbetor sås mellan dubbelraderna. Men det finns ingen möjlighet till tidiga rödbetor då, de kan klara sig i skuggan av ärtorna tills ljuset når fram då ärterna tas bort, men det går något långsammare!

Bädd 3: morot, sallat och lökväxter

Oavsett hur stor köksträdgård du har, är det en gåva att kunna plocka färsk sallat en stor del av året. Därför är en betydande del av bädden avsedd för detta ändamål.

På den första metern planteras olika typer av sallat som har såtts inomhus i början av mars. Sallaten ska ha olika utvecklingstider så att du inte plötsligt står med 25 skördeklara huvuden på en gång, utan kan skörda sallat från början av maj till in i juni. Man kan så en en rad plocksallat som ger färska blad under en längre tid. Sallaten planteras med 25 cm mellan raderna där man kan så rädisor eller rucola mellan och bädden täcks med fiberduk i början.

Efterhand som sallaten skördas och det blir bar mark, sår man morötter i rader med 15 cm mellan raderna. Morötter kan sås ända in i juli, så man fortsätter så tills hela området utnyttjats. Rötterna kan vara kvar i bädden så länge du vill, om det blir frost täcks med våta löv och om det blir starkare frost kan man täcka med vintermatta. Detta gör att du kan skörda färska morötter hela vintern (och ju kallare jorden blir utan att frysa, desto bättre kommer de att smaka) men för det flesta är de förmodligen uppätna innan det.

På den andra metern kan man sätta schalottenlök med 15 cm mellan varje rad. Till skillnad från lök i bädd 1 odlas schalottenlöken som lagringslök, så de skördas i början av juli, hänger på tork och används under hösten. Du kan välja att sätta vitlök i en rad eller två i stället för schalottenlök. Avkastningen blir inte lika stor som om de har satts på hösten, men helt färsk vitlök är fortfarande en delikatess.

Så snart lökstycket är ledigt planteras en ny omgång sallat, som såtts i början av juni. Samtidigt förkultiverar man en ny omgång sallat, som planteras i de kommande hålen. Bädden täcks med fiberduk när det blir höst. I september utvecklas sallaten långsammare och slutar så småningom att växa. Det är därför viktigt att så i tid, så huvudena är nästan fullt utvecklade och kan stå länge tills frosten tar dem. Alternativt kan du också plantera spenat, som sås i mitten av juli.

På den tredje metern i bädden sås tidiga morötter tidigt april. De sås i rader med 20 cm mellan. Mellan raderna sås rädisor. Rädisorna äts under maj och ersätts av vinterpurjolök i början av juni. Purjolöken sås i början av april och om du skulle råka glömma det kan du köpa purjolöksbrätten i någon plantskola. Morötterna skördas från slutet av juni. Eftersom purjolöken utvecklas hela hösten har de flesta morötter ätits upp när purjolöken verkligen behöver utrymmet.

Sängen hålls täckt med insektsnät eller fiberduk så du slipper morotsflugor och purjolöksmal.

Bädd 4: potatis och bönor

Ingen köksträdgård utan lyxen att skörda färskpotatis i början av sommaren. Därför är hela denna bädd planerad för att ge färskpotatis under större delen av juni.

I mitten av mars täcks bädden med plast så att jordtemperaturen höjs. Omkring 1 april läggs de förgroddade potatisarna (de förgroddas åtminstone från slutet av februari) i rader 50 cm från varandra tvärs över bädden. Du kan sätta de allra tidigaste (t ex Solist eller Hamlet, Solist är tidigare) i bäddens norra ände och inte så tidiga i resten. Knölarna sätts ner med 25 cm mellanrum.

Mellan potatisraderna kan man antingen sätta spenatplantor eller så rucola eller rädisor. De skördas innan potatisplantorna täcker raden. Fiberduk eller plast (bäst) läggs över bädden, gärna över bågar. När temperaturen dagtid är över 10 grader klipps några ventilationshål i plasten och man håller ett öga på att det inte blir så varmt att bladen bränns av solen, i så fall tar man bort plasten.

I slutet av maj/början av juni, kan du börja skörda färskpotatis från bäddens norra ände. Då blir det också ledig jord som ska användas. I denna odlingsplan är det hittills ett ”hål” i sallatsproduktionen. Bäddarna 1 och 3 ger sallad i maj, juni och från augusti. Bädd 4 ska se till att det finns sallat i juli. I början av maj sås en omgång sallat som planteras ut efterhand som potatisen skördas. Man kan plantera i två rader i mitten av sängen med 20 cm mellan raderna och kommer då att kunna skörda i juli tills nästa gröda, nämligen bönor, stänger ute ljuset för sallaten.

I början av juli är potatisen skördad. Gör ett bönstativ med 5 bambukäppar på varje sida av bädden med ca 60 cm mellan käpparna. I mitten av juni sår man störbönor i pluggbrätten eller mjölkkartonger och dessa är redo för utplantering den första veckan i juli. Sätt 3-4 plantor per bambukäpp. Käpparna ska helst vara minst 2 meter höga för bönplantorna kan bli över 3 meter långa. Det blir också fler bönor än du kan äta, men bönor är en av de mest lämpliga grönsakerna för infrysning, de är bra att ha under vintern.

Tycker man att 20-25 kilo bönor är för mycket, kan man i stället på de sydligaste käpparna sätta ett par frilandsgurkor som får klättra på dem. Gurkorna sås i mitten av juni och planteras ut samtidigt som bönorna. Och om du vill leka lite med vad som kan göras, kan du sätta en enda zucchini i mitten av bäddens södra ände strax under gurkorna. Här kan de få så mycket solljus att du kan få några zucchini.

Tidplan

Februari Förkultivering: potatis förgroddas

Mars Förkultivering: salladslök, rödbetor, sallat, spenat, ärtor Direktsådd: rädisor, rucola

April Förkultivering: savoykål, spetskål, vinterpurjolök Direktsådd: morötter, potatis sätts, lök sätts, palsternackor, rädisor, rucola, rödbetor, spenat, ärtor

Maj Förkultivering: blomkål, broccoli, sallat Direktsådd: salladslök, morötter, rädisor, spenat

Juni Förkultivering: zucchini, frilandsgurka, grönkål, majs, sallat, störbönor Direktsådd: morötter, rädisor, rucola

Juli Förkultivering: sallat, sen spenat Direktsådd: asiatiska bladgrönsaker, morötter, daikon, rädisor, spenat

Augusti Förkultivering: spenat

Artikeln finns även att läsa på danska här.

2014-04-04 @ 07:48:00 Permalink Matglädje Kommentarer (0) Trackbacks ()

Mat- och resursslöseri

Omkring 1,4 miljarder ton mat slängs varje år!! Det är ungefär en tredjedel av allt som produceras med tanke att det ska konsumeras av oss människor.

En tredjedel av alla mat slängs bara bort!!

När man tänker på det är det en svindlande stor andel. Men om vi bryter ner det till oss själva och funderar på vad varje hushåll kan göra för att minska svinnet blir det kanske lite mer hanterbart. Jag tror att vi alla ibland kanske handlar mer än vad vi har tänkt eller hinner äta upp innan det blir dåligt och slänger en halv gammal gurka, ett kålhuvud som börjar se lite ledset ut osv. Ibland är det svårt att beräkna mängden mat och det blir lite för mycket, men kanske inte tillräckligt för att bli en hel måltid. Ibland kan andra saker dyka upp som vi inte räknat med, blir kanske bjuden på middag någonstans och så glöms de där resterna vi hade tänkt att äta till middag bort och slängs efter ett tag.

Det händer alla. Men kan vi kanske försöka bli mer medvetna, och dra vårt strå till stacken till att minska svinnet.

Några enkla saker man kan göra är att göra en veckomeny och planera hela veckans middagar, eller kanske för två veckor i taget, skriva en shoppinglista och bara handla sådant som står på listan och sluta bli förförd av affärernas lockrop, provsmakningar, köp-tre-betala-för-två erbjudanden. Att köpa det som är i säsong, som jag skrev om igår är också ett sätt att bli mer medveten om vad som är bäst för miljön.

En annan sak vi kan göra är att själva bli mer involverade i hela processen av att få mat på bordet. Att odla egna grönsaker och ha höns är en växande trend, och en som jag gärna vill hoppa på. Om man själv har lagt ner tid och arbete på att producera maten är vi mer rädda om resultatet också, och mindre benägna att slänga bort.

Vilka är dina bästa tips på att minska svinnet?

2014-04-03 @ 12:37:08 Permalink Matglädje Kommentarer (0) Trackbacks ()

Att äta i säsong

Att äta mat som är ekologiskt odlad, gärna nära är något som gynnar både miljön och kroppen. Att dessutom ha koll på vilka råvaror som är i säsong och välja recept utifrånd dessa är ytterligare en sak som borde vara självklar för alla.

Dels är det klimatsmart att välja råvaror som faktiskt har den rätta säsongen just nu, istället för att ordna artificiella miljöer för att driva fram saker utanför säsong alternativt frakta dem långt, men smaken är också så mycket bättre på de råvaror som trivs och frodas under de premisser som är just nu.

Så vilka är de råvaror som är i säsong nu? Mars och början av april kan vara några av årets tråkigaste månader då man bara längtar efter vårens primörer, men det är inte riktigt dags för det än! I affären har jag sett både färskpotatis, sparris och jordgubbar - men deras tid är inte riktigt än.

Nu kan man däremot frossa i:

* Fisk och skaldjur, som smakar bäst när vattnet är kallt (lax, röding, torsk, aborre, sill, gädda, strömming, musslor, räkor, bläckfisk, havskräftor)

* Rotfrukter (potatis, jordärtskockor, palsternacka, persiljerot, kålrot, betor, rotselleri)

* Lök

* Kål i alla sorter (vitkål, blomkål, grönkål, svartkål, savojkål, rödkål, kålrabbi)

* Ägg

* Skott (krasse, ärtskott, maskrosblad, groddar)

* Viltkött

Om du vill ha tips på vad du kan laga för mat utifrån säsongens råvaror finns det flera bra kokböcker, men du kan också kika in på http://säsongsmat.nu/ssm/Huvudsida där det finns flera bra recept. Ett av mina favoritrecept denna tiden på året är jordärtskockssoppa, som jag ska äta i veckan.

Bilden är från ICA, som serverar den med parmachips.

Den gör jag så här:

300-400 gram jordärtskockor (jag brukar köpa en påse ekologiska)

2 potatisar

1 lök (gul eller chalottenlök beroende på vad som finns hemma:))

smör att steka i

8 dl buljong (jag använder ekologisk lantbuljong på burk, någon tesked)

Skala och skär potatis och skockor i bitar. Lägg dem i kallt vatten så de inte blir bruna, kanske med några droppar citron. Hacka löken och fräs i smöret. Lägg i bitarna av potatis och skockor och fräs dem en stund. Häll sedan på buljongen och låt dem koka tills allt blir mjukt ca 15 min . Mixa med stavmixer och smaka av med salt och peppar. Du kan även blanda ner en halv deciliter vitt vin och lite grädda om du vill. Jag har ofta på lite färsk timjan till. Vill du inte ha soppan helt vegetarisk kan du även ha lite stekt lax eller halstrad pilgrimsmussla till, men jag kör gärna vegetariskt. Denna soppa smakar himmelskt, och är så enkel att göra och alla råvaror är i säsong hela vintern :)

2014-04-01 @ 13:34:59 Permalink Matglädje Kommentarer (1) Trackbacks ()

Så skönt!

Vad skönt det är att få gjort en sån där tråkig sak som hänger över en, som man gärna skjuter upp och skjuter upp. Som ofta dyker upp i tanken, men som man aldrig kommer till skott med att få gjort.

Igår kväll gjorde jag en sån sak. Jag tog fram min egna receptbok där jag klistrar in recept jag gillar, eller är intresserad av att testa och som jag tror kan bli en favorit. Jag tog fram en sax, klister och alla recept som har samlats på hög, gjorde en ny avdelning som jag döpte till det inspirerade namnet Vegetariskt :) Jag kom hem från det andra tillfället av min matlagningskurs i vegetarisk mat runt åttatiden på kvällen. Vi hade lagat tre olika rätter som alla var riktigt goda och som jag kommer göra fler gånger. Två av dem var med röda linser, den tredje en tomat och basilikarätt där man knäckte ner ägg i röran och sen åt med LCHF-bröd som bestod av keso, ägg och flera olika frön.

Sen tog det mig ca två timmar att klippa till recepten, klistra in dem, redigera kokboken lite (dvs ta bort recept som jag inte längre tilltalas av) och sen kunde jag avsluta kvällen med att sätta tillbaka boken utan massa lösa papper och ta en kopp te.

Vilken känsla att ha gjort klart något som jag har funderat länge på. Så skönt! Ikväll ska jag ta tag i nästa sak som jag funderat på länge - sortera ut vintergrejer, ta fram vår och sommargrejerna och samtidigt rensa på vinden. En del saker kanske kan funka i nya huset, men andra ska iväg till loppis på onsdag.

När man gör klart sådana saker känns både sinnet och hemmet så mycket lättare :)

Det här tycker jag är en snygg receptbok

På ICa har de den här som går att torka av

Själv har jag tagit ett vanligt anteckningsblock i A4 format med hårda pärmar, och den har hängt med mig i många är redan.

2014-04-01 @ 13:12:18 Permalink Matglädje Kommentarer (1) Trackbacks ()

Planera och strukturera

Att göra en plan kan vara ett första steg för att skapa mer struktur i sitt liv. Enligt mig kan man göra en plan för det mesta :) Kanske sitta ner och skriva ner en femårsplan utifrån svaren på gårdagens inlägg om vad du vill göra om du funderar på vad som får dig att må bra. Kanske göra en utvecklingsplan.

Att göra en plan över middagsmaten är också ett sätt att dels strukturera upp inköpen, strukturera upp ekonomin och matbudgeten och också skapa struktur kring själva köksarbetet. Med en plan över vad man tänker äta till middag har man dels alla nödvändiga ingredienser hemma, kan snabbt börja med matlagningen och lättare hjälpas åt i familjen (kanske kan en tonåring som är hemma tidigare påbörja matlagningen och förberedelserna :))

På en blogg jag läser www.ekenasliv.se där Annna med vackra bilder visar deras fina hem med många fiffiga ideér hittade jag denna bilden

Med en snygg griffeltavla på väggen, alternativt målat med griffeltavelfärg snyggt skriva ner veckans meny. Överskådligt och pedagogiskt. Det gillar jag.

2014-03-18 @ 07:20:00 Permalink Matglädje Kommentarer (1) Trackbacks ()

Vandra

Vad glad jag blev av alla era kommentarer igår! De flesta av er gillar den blandning jag har idag :) Jätteroligt.

Några av er kom med ideér om vad ni vill läsa om, vilket också är roligt. Jag vill fortsätta skriva om saker jag redan skriver om, men också utveckla mer.

I en kommentar på Facebook var det en person som önskade att läsa mer om vandringsleder,vilket jag tycker är intressant då jag aldrig varit ute och vandrat på en led, men är något jag önskar göra.

Min ridlärare har de senaste somrarna åkt iväg en vecka helt själv för att vandra i norra Spanien. Det tycker jag är väldigt tufft gjort av henne. Riktigt så tuff vill inte jag vara, även om det ser väldigt vackert ut. Hon går några mil varje dag, och får sin packning körd till nästa natthärbärge.

Vandring är en bra aktivitet tycker jag. Den tilltalar min längtan efter ett långsammare liv, samtdigt som det är en aktivitet och ger kroppe välbehövlig rörelse och motion. Där finns tid och utrymme att njuta av naturen och samtidigt lyssna till sina egna tankar.

Själv tänker jag börja min vandringserfarenhet lite närmare. I den delen av Sverig som jag tycker är så oerhört vacker och som jag gärna återkommer till om och om igen. Skåne där man kan gå olika etapper av Skåneleden.

Där finns det flera platser jag gillar, både i norra och i södra Skåne. Vid Mölle finns Kullaleden

Bjäre har en speciell plats i mitt hjärta och där tycker jag att Sinarpsdalen är så vacker med sina böljande kullar

Här har jag faktiskt planer på att delta i en vandring senare i vår. I närheten finns också Lindegrens som är en ekologisk köttproducent. På gården har de en gammal svensk lantras - rödkulla och i butiken har de eget charkuteri och säljer kött, egengjord korv som är himmelsk god och annat som de producerar själva, eller köper in från närliggande gårdar.

Under våren arrangerar de vandringar i dalen med mattema, som låter så härligt. På olika platser under vandringens gång serveras förrätt, varmrätt och div smakprover för att sedan när man är tillbaka på gården bli serverad efterrätten.

Förra sommaren åkte jag ner till Bjäre när de hade sin ekorunda då alla ekologiska gårdar hade öppet för studiebesök och var bla här. Bonden pratade så passionerat om sina kor och sin del av universum. De flyttade hit från stan för ett antal år sedan och har byggt upp ett liv på gården. Det inspirerade mig väldigt. Att hitta ett sätt att bo, och leva på landet.

2014-03-06 @ 07:10:00 Permalink Livsglädje Kommentarer (1) Trackbacks ()

Fettisdagen

Åh, idag är det ju fettisdagen och den, enda (hm..) dagen på året då man ska äta semla. Jag har nog ätit fem stycken, minst, redan i år. Men idag blir det en semla inköp på väg hem från jobbet som jag ska njuta av med gott samvete ikväll :)

Under tiden ska jag fundera på vad man kan göra för att hjälpa stressade ungdomar som känner att de dukar under av skolans, samhällets och omgivningens krav. Stress för skolresultat, stress över utseende, stress över kompisar.

Vad kan man göra för att hitta balans i livet, när man är så styrd av andra? KASAM, känsla av sammanhang, pratar man ju ofta om för vuxna. Det står för att omvärlden är begriplig, hanterbar och meningsfull, dvs att det som sker i och utanför individen är förutsägbar, begriplig och strukturerad och att resurser som krävs finns tillgängliga och att det är värt att investera engagemang i de utmaningar man möter i livet. Hurpass hög grad av KASAM vi har påverkar vår fysiska och psykiska hälsa.

Ja, det blir något jag ska fundera vidare på ikväll medan jag avnjuter årets sista (?) semla

2014-03-04 @ 14:36:12 Permalink Matglädje Kommentarer (0) Trackbacks ()

Ärlig mat

I helgen är den årliga matmässan Passion för mat i Göteborg. Temat för i år ligger helt i tiden - ärlig mat!

Här samlas matproducenter, mathantverkare, kockar och matälskare. Provsmakar, föreläser, kollar och handlar. Här hittar ni mig och dottern i helgen :) Årets tema passar ju oss perfekt.

2014-02-28 @ 07:59:25 Permalink Matglädje Kommentarer (0) Trackbacks ()

Vems ansvar?

På Nyhetsmorgon nu på morgonen pratade man om hur mycket en färdigprodukt i mataffären behöver innehålla huvudingrediensen. Som exempel tog man sparrissoppa som bara innehöll 1,5 % sparris (från Kelda och jag har köpt deras kycklingsoppa som innehöll 0,5 % kyckling!!), Pringles chips som innehåller 0 % potatis, guacamole som innehåller 0,4 % avocado.

På Tv ställde programledarna frågan om man får kalla något för sparrissoppa när det nästan inte innehåller någon sparris alls. Och svaret de fick, som så många gånger förut, är att konsumenten har ansvaret att titta på innehållsförteckningen innan man köper något. Där finns alla ingredienser beskrivna i fallande ordning efter hur mycket produkten innehåller. Då kan man välja, eller välja bort, produkten.

Jag tycker det är fel att man alltid lägger ansvaret på konsumenten. Vilket ansvar har producenten? Och affären? Om jag köpen en produkt i affären som heter guacamole ska jag inte då kunna lita på att den innehåller de saker som guacamole innehåller i alla recept? Jag gjorde en hemma igår som innehöll två avokado, lite chili, limejuice och salt. Varför måste jag ta ansvaret och verkligen kolla på varje produkt i affären om den innehåller det den utger sig för att vara?

Jag tycker det är självklart att en stor del av ansvaret också ska läggas på producenten, och där har även våra statliga organ ett ansvar anser jag. Om inte potatischips innehåller potatis, vilket för alla är den självklara huvudingrediensen - ska man överhuvudaget få kalla det för chips då?

Jag tycker även att affärerna har ett ansvar. Vilka produkter köper man in? Jag tror inte att konsumenterna efterfrågar en guacamole som inte innehåller avokado.

För att vara säker på vad det är vi äter, och vilka ingredienser de innehåller är ju det bästa att köpa råvarorna själv, ekologiska förstås för att undvika bekämpningsmedel och andra kemikalier, och göra det vi äter själva. Men ibland är man bekväm eller har ingen möjlighet att göra allt från grunden, och då anser jag att vi ska kunna lita på attom jag köper en tetra med sparrissoppa så ska den också innehålla sparris.

2014-02-26 @ 07:19:18 Permalink Matglädje Kommentarer (0) Trackbacks ()

Sätt smak på maten

Länge har vi tänkt att människan har fyra smaker på sin palett; sött, surt, salt och beskt men på senaste tiden har man pratat mycket om en femte smak - umami.

Den förknippas ofta med asiatisk mat, kanske för att fisksås och soja är två produkter med umami. Umami smakar inte så mycket i sig själv, men har en förmåga att förstärka andra smaker. Till viss del kan råvaror som smakar umami ersätta salt, som vi ska dra ner på, och använda dessa istället för att få sälta i maten.

Livsmedel som innehåller umami är:

* kaviar

* lagrad ost som tex parmesan

* fisksås

* sardeller

* sojasås

* oliver

* torkad svamp

* soltorkade tomater

* grönt te

* ostronsås

* valnötter

* buljong

Själv väljer jag en ekologisk buljong som jag tillsätter en, eller två, teskedar av för att framhäva smaken. Det gör att jag inte behöver salta maten så mycket

2014-02-21 @ 17:55:01 Permalink Matglädje Kommentarer (0) Trackbacks ()

Februarimat

Vill man vara miljövänlig, och trendig, väljer man mat som är ekologisk, i säsong och gärna närproducerad. I februari, och hela vintern, betyder det att rotfrukter och kål av alla de slag är i säsong. Därför är det just vad min middag består av :)

Tunt skivad potatis och andra rotfrukter som ugnsbakas är bland det godaste jag vet vid denna tiden på året.

Ovanpå strör jag rilkigt av det godaste saltet jag någonsin smakat.

Tång och algsaltet från Bjäre lyfter de enkla råvarorna till helt nya höjder. Ekologisk rapsolja och lite kryddväxter på räcker gott. Ibland smular jag ner lite fetaost på också.

De kryddväxter jag använder mest i min matlagning är basilika, timjan och rosmarin.

Idag har jag en väldigt lat och skön lördag. Jag borde vara mer aktiv tänker jag, men sen rättar jag mig själv - varför måste jag det när jag njuter av att vara hemma och greja. Att stå i köket och hacka grejer, röra i grytor är en väldigt skön och avkopplande aktivitet

Idag valde jag att använda det som fanns i kylskåpet som tillbehör till rotfrukterna och det blev en röra med lök, aubergine, krossade tomater och parmesan. Kylskåpsrensning som blev väldigt gott.

Jag tycker det ska vara något sött som avslutning på middagen, och vill gärna slå ett slag för efterrätten. Det behöver inte vara så avancerat. Det kan räcka med lite frukt eller några bitar mörk choklad. Något litet sött som markerar avslutning av middagen gör måltiden komplett tycker jag. Idag blev det en ekologisk mango som vi fick i affären häromdagen då de gav det till de som satte sig och cyklade på motionscykeln de kopplat till en mixer. Trampandet genererade den energin som behövdes för att köra mixern och göra en smoothie. Naturligtvis ville dottern och jag vara med på det. Hon cyklade och jag drack smoothie :)

En annan väldigt uppskattade lördagsaktivitet är att lägga sig på soffan och läsa.

2014-02-08 @ 18:53:00 Permalink Matglädje Kommentarer (1) Trackbacks ()

Kryddträdgård

Vilken bra idé för att göra en kryddträdgård. I år ska jag odla en del i min lilla trädgård så jag samlar på mig bra ideér. Denna gillar jag.

2014-02-08 @ 18:00:53 Permalink Matglädje Kommentarer (0) Trackbacks ()

Inte bara njutning

För drygt ett år sedan bestämde dottern och jag att vi ville börja äta nyttigare. Skippa sockret. Sluta med godis. Men något gott ville vi ändå unna oss - efter maten eller till fredagsmyset. Vi bestämde att mörk choklad var ok.

Under året som har gott har vi blivit mer kräsna med vilken choklad vi äter. Det räcker inte längre att det är mörk choklad. Den måste vara minst 70%-ig, ekologisk och fairtrade.

En av favoriterna är Blanxart med mandel

Den känns väldigt lyxig med tjocka, härliga bitar.

Nu finns det massor med forskning som visar att mörk choklad inte bara är njutning - utan den har också flera hälsofördelar.

1. Den innehåller flavonoider vilket bla hjälper till att forsla mer blod till hjärnan, vilket underlättar problemlösning.. Den gör oss smartare helt enkelt :)

2. Choklad innehåller även epikatekin som stimulerar det i cellerna som ger energi.

3. I en studie i Cambridge visade det sig att de som åt mest choklad löpte en lägre risk att utveckla hjärtsjukdomar och att drabbas av stroke.

4. En annan studie visade att människor som äter choklad fem gånger i veckan oftare har ett lägre BMI än personer som inte gör det.

5. Choklad och kakao innehåller fibrer och ger också en mättnadskänsla. Kanske därför jag gärna vill ha en bit eller två efter maten.

Ikväll blir det denna godingen. Jag gillar brytningen med chokladen som är lite bitter, med ett stänk av sötma och så havssaltet. Det är ren njutning - och även hälsosamt. Kan det bli bättre?

2014-01-26 @ 18:53:04 Permalink Matglädje Kommentarer (0) Trackbacks ()

Hemmapyssel

Vad gör man en kall, gråmulen söndag i januari? Jo, jag följer mina egna råd :))

Så idag går jag igenom några av de saker som står i boken 100 sätt att rädda maten. Där står:

Nr 1 - Du orkar visst! Och du kan. Se dig som en upptäcktsresande bland resterna. - ja, det gör jag och det är så roligt att tänka kreativt :

Nr 2 - Töm kylen. Börja ditt nya köksliv med att städa kylen. Kolla vad som gömmer sig längst in och släng sådant som är gammalt. - jag städar och torkar ur kylskåpet men här är det sällan något som står och blir gammalt, men några burkar har jag iallafall tittat på

Nr 3 - Frosta av frysen - en avfrostad frys sparar el. Kolla vad som gömmer sig i frysen. Kanske ska du tina upp diverse paket och koka en stor köttgryta? - jag frostar av frysen!

Jag gillar att frosta av frysen. Låter det tokigt? Jag tycker det är jätteroligt. Jag värmer vatten i vattenkokaren och ställer in några kastruller så tinar det snabbare. När isen börjar bli mjuk gillar jag att försiktigt slå på den med en stor träsked så det ramlar stora isbitar. Ja, så roligt har jag det en gråmulen söndag i januari :)

Ni som såg min tomma frys och mitt tomma kylskåp häromdagen vet ju att det inte fanns massor av saker där :) Jag har tom hört kommentarer från folk där de undrar vad jag äter egentligen när det är så tomt överallt. Jo, det ska jag berätta. Även om det ser ut att vara nästan helt tomt fanns det fortfarande massor av godsaker att göra middagar på. Jag hade två gamla paket med kött i frysen. De har jag tinat upp och lagat iordning idag. I det ena låg det skivor av schnitzel. Jag panerade två av dem och stekte som vanlig schnitzel. De andra fyra strimlade jag och wokade tillsammans med en påse wokgrönsaker som också låg i frysen. Med kokosmjölk, soja, sweet chili, citron, sambal, vitlök och ingefära blir det en god wokgryta.

I det andra paketet med kött låg det högrev. Det gör jag en fransk köttgryta av med rödvin, bacon, vitlök, champinjoner, balsamvinäger, tomat, lagerblad och lite andra kryddor. Den får stå i ugnen och puttra i drygt en timme tills allt blir mört och gott.

Så med lite kökstid idag har jag middagar för flera dagar framåt. Sådant gillar jag. Det är simple living i ett nötskal för mig. Använda alla råvaror, dagar när jag har tid njuta av att stå i köket och greja för att slippa det andra dagar när jag inte har lika mycket tid. Och, åh vad jag gillar att laga mat. När man väl lärt sig hur man använder de olika råvarorna, lär sig vilka smaker som passar ihop och hur man låter smakerna komma fram i olika lager i de färdiga rätterna är det både avkoppling och lite terapeutiskt att röra i grytorna - en helt vanlig gråkall söndag i januari :)

I frysen hittade jag också några kartonger med lite bottenskrap kvar av diverse bär. De tinade jag upp och gratinerade i ugnen med lite riven vit choklad över, dvs en gino. Mmm, gott som söndagsefterrätt - hallon, blåbär, rabarber passade bra ihop.

Jag kan också konstatera att en gråkall söndag i januari är det väldigt öde utanför mitt köksfönster. Inte ens småfåglarna som brukar vara här och äta har visat sig idag. Det är tomt, tyst och öde. Det verkar som om alla håller sig i stillhet idag.

2014-01-26 @ 14:19:00 Permalink Matglädje Kommentarer (0) Trackbacks ()

Spara eller slösa?

Årets fattigaste månad! Ja, så brukar januari kallas. Det är många dagar mellan löneutbetalningarna i januari och december, som för nästan alla är några dagar innan jul. De pengarna används sedan till julmat, julklappar, nyårsfirande och sen kommer alla räkningar, varav en hel del betalas årsvis i just januari.

Efter det är det många, många dagar kvar innan lönen kommer i slutet av månaden. För många är den långa väntan på januarilönen över för i år, då det är den 25:e idag, men så finns det många, som liksom jag arbetar kommunalt eller i landstinget och då kommer lönen först den 27:e varje månad. Så för alla dem är detta årets fattigaste helg.

Vad kan man då göra? Ja, just i år är det lite sent att göra några förändringar. Kanske blir det någon billig middag. Soppa är både gott, mättande, värmande och just billig. En hackad lök, lite kryddor, en liter vätska och en buljongtärning är grunden. Sen kan man ha i det man har hemma - potatis, purjolök, rotfrukter, spenat, broccoli, fisk ja alla blir gott i en soppa. Koka soppa på spik brukar man ju säga, och det är verkligen så. Har man bara grunden kan man göra soppa på i princip vad som helst tom ogräs :)

Men till nästa år kan det vara bra att tänka över sina ekonomiska vanor. Göra en budget. Titta på hur mycket pengar man lägger på de olika delarna i livet.

En stor utgiftspost för många familjer är maten. Där finns det mycket att spara!! Enligt flera olika undersökningar slänger vi i Sverige någonstans mellan en tredjedel och en fjärdedel av all mat vi köper. Minst en av fyra hemsläpade matkassar slängs. Det innebär att om man har ett matkonto som ligger på runt 4000 kr i månaden så slänger man bort minst 1000 kr. Det är minst 12.000 kr på ett år!!!!

Här finns massor av pengar att spara. Men inte bara pengar. Att producera maten är många gånger väldigt miljökrävande, så vi förstör vår miljö - för mat vi inte ens äter!! Enligt Waste, Tristan Stuart finns det dubbelt så mycket mat i Europa mot vad som behövs för att alla ska kunna äta bra. Ända upp till hälften av alla mat försvinner på vägen från bondgården till gaffeln. Det är mycket svinn på vägen, inte bara i hemmen. Om man också räknar med de grödor som skulle kunna ätas av människor men som blir djurfoder har länderna i Europa tre gånger så mycket mat som de behöver. USA har fyra gånger mer än vad de behöver.

All världens hungriga, vilket är nästan en miljard människor, skulle enligt samma källa kunna räddas från undernäring av mindre än en fjärdedel av all mat som slängs i onödan.

Så om man tänker globalt, miljömässigt, samhällsekonomiskt och privatekonomiskt finns det stora vinster att börja fundera närmare på vårt beteende när det gäller mat.

Varför handlar vi så mycket? Varför köper vi sådant vi ändå inte äter upp? Varför slänger vi mat istället för att ta tillvara på den?

Kanske är det så att vi inte vet vad vi ska göra med de där resterna som blev över, det där som ligger i kylen och börjar bli gammalt. Det är lättare att slänga det i soporna.

Stopp där! Det finns massor man kan göra! Skaffa lite kunskap och börja tänka kreativt kring mat.

Två böcker jag kan rekommendera varmt är dessa:

100 sätt att rädda maten kom 2009 och är en superbra bok som hjälper att börja tänka annorlunda. Den är varvad med recept, tips på vad man kan göra med rester och rent allmänt olika saker som sätter igång tankarna.

Där hittade jag ett recept på potatisbullar på potatismosrester så idag gjorde jag mycket potatismos - åt en del av det till lunch idag och sparar resten till i morgon då det ska bli potatisbullar med lingonsylt till lunch.

Fester med rester är en lite annorlunda bok. Här tar de upp allt möjligt, i bokstavsordning och här varvas recept, tips, texter om allt möjligt som har med mat att göra. En fantastiskt inspirerande bok.

Under K tex står det kylskåpskaka, kylskåpsomelett och kylskåpssoppa dvs recept och tips på vad man kan laga för god mat av alla de där udda sakerna som finns kvar i kylen och som man inte riktigt vet vad man ska göra med.

Många säger att de inte har råd att köpa ekologisk mat för det är så mycket dyrare. Jag tror att alla skulle ha råd att iallafall handla mer ekologiskt, om man slutar köpa mat för soppåsen! Och slutar köpa onyttiga saker som bara skadar hälsan.

Så om du redan nu i januari börjar tänka annorlunda kring dina matinköp, drar ner på kostnaden för maten och ändå äter bra, kan du lägga undan lite pengar utan att det märks. Det kan rädda nästa jul - och fattiga januari efter det.

2014-01-25 @ 14:04:00 Permalink Matglädje Kommentarer (1) Trackbacks ()

Möblerat om....

På förmiddagen idag har jag varit ute i trädgården och möblerat om :) Japp, det är januari och långt kvar innan trädgården vaknar till liv, men jag fick en idé om hur jag vill ha det för att få mer plats för odling och kunde inte vänta till våren med att se hur det blev.

Så jag och katterna begav oss ut i vår lilla trädgård och började flytta runt hyllor och saker. Nu finns det plats för ett par pallkragar och helst skulle jag vilja ha ett litet växthus också. Nu är ju vår trädgård väldigt liten så jag har tittat på växthus man har mot väggen.

Ett sådant här skulle få plats men är inte så snyggt. Jag vill ju gärna att det ska vara snyggt också :)

Den här gillade dottern

Själv vill jag helst få tag på fina gamla förnster och bygga ett växthus liknande detta

Det här är oerhört vackert

Nu ska jag beställa frön som ska bli goda ätbara saker i sommar. Jag beställer ekologsika frön från Runåbergs fröer. Morötter ska det bli bla...och paprika, tomat, broccoli, grönkål, Åh vad mycket goda grönsaker det finns

Katterna tycker om att vara med ute, men är inte så förtjusta i snön. De går och lyfter sina baktassar och skakar av dem hela tiden, eller som Figaro här, sitter de och trycker mot husväggen där det inte finns någon snö.

I trädgården är det snö, men inte så mycket som jag skulle önska. Idag hade jag gärna åkt ut och åka längdskidor, men istället ska jag titta på tapeter.

2014-01-25 @ 11:16:19 Permalink Livsglädje Kommentarer (2) Trackbacks ()

Röd frukost

Idag blev min frukost väldigt röd :) Enligt många kostrådgivare är bär nyttigare än frukt, och till frukost har jag valt flera olika bär, som alla har många nyttiga egenskaper. Och som en händelse är alla röda. Jag äter också gärna frukt, speciellt apelsiner så här på vintern.

I glaset har jag tranbärsjuice. Tranbär har länge använts både behandlande och förebyggande mot urinvägsinfektion. Men nyare forskning har även hittat flera andra hälsofördelar med tranbär, bla kan det förebygga hjärt- och kärlsjukdomar. Tranbär är ett av de livsmedel med störst antioxiderande verkan. Ibland har jag även torkade tranbär på frukostyoghurten, i bröd eller äter som godis :)

I skålen har jag turkisk yoghurt med hallon. Hallon innehåller massor med bra antioxidanter som skyddar mot bla cancer och stärker immunförsvaret. I hallon finns också mycket C-vitamin plus massor av fibrer som ger en bra mättnadskänsla.

På yoghurten har jag strösslat granatäpplekärnor. De är så goda med sin både syrlighet och sötma. Granatäpple innehåller även antioxidanten flavonoider, som vi förknippar med rött vin, grönt te och kakao och har samma effekt på kroppen. Men granatäpple har mer flavonoider än de andra livsmedlen, så istället för rött vin - välj granatäpple :) Ytterligare hälslofördelar är att de hämmar cancer, åderförkalkning och skyddar mot benskörhet. Jag har ofta granatäpplekärnor på salladen till middagen också då jag tycker de är så goda.

För att toppa det hela strör jag på lite valnötter, som anses vara en av de allra nyttigaste nötterna. De innehåller fibrer, protein, E-vitamin och omega-3-fettsyror.

Så genom att blanda dessa saker får jag en både väldigt god frukost som också gör massor av gott för min kropp. Vintertid behövs också något varmt för att skapa balans, så då är det gott med en kopp varmt te.

2014-01-19 @ 09:49:00 Permalink Matglädje Kommentarer (0) Trackbacks ()

Toscana

Både dottern och jag är intresserade av god mat, gärna också ekologisk, nyttig och närodlad :) Till sommaren har vi bestämt att vi ska åka till Toscana. Hyra en bil och åka runt, kolla vingårdar, fotografera och bara njuta. Är det någon av er som har varit i Toscana och kan ge oss tips på saker vi inte ska missa får ni gärna lämna kommentarer :)

Så idag när snön kom till Göteborg (och slaskade väldigt på eftermiddagen) tittar jag på bilder och drömmer mig bort till sommar och Italien.

Florens

2014-01-14 @ 20:35:00 Permalink Livsglädje Kommentarer (1) Trackbacks ()

Höstrusk

Denna Trettondag bjuder på ett riktigt höstrusk här i Göteborg. Det blåser, regnar och vi har inte riktigt sett ljuset på hela dagen.

En sådan dag passar perfekt för innemys. Vi har bunkrat upp i soffan med sköna ylleplädar, böcker, tidningar och dator.

I köket står ett morotsbröd på jäsning och till middag idag blir det linssoppa.

Här är alla ingredienser som behövs, plus buljongtärningarna som jag glömde plocka fram :)

Recept

Linssoppa

1 gul lök

1 msk olja

1 l buljong

2 dl röda linser

2 tsk rökt paprika

2 lagerblad

1 förpackning krossade tomater

1-2 vitlöksklyftor

½ msk balsamvinäger

Koka 10-15 minuter och smaksätt med vinägern, salt, peppar, ev chili, basilika och timjan

Morotsbröd

5 dl mjölk

50 g jäst

25 g rumsvarmt smör

2 tsk salt

2 msk honung

3 dl rivna morötter

13 dl mjöl (jag använder rågmjöl och dinkelmjöl)

1 ägg

solroskärnor

Blanda alla ingredienser och grädda bröden (receptet räcker till tre stora runda bröd) i 225 grader i 10-15 min

Julen har städats bort, men några julsaker får fortsätta att lysa upp våra mörka dagar ett bra tag till. När granen togs bort blev det väldigt mörkt i hörnet, så jag lät själva ljusslingan vara kvar och virade den runt en piedestal i smide.

Jag funderar på att vira tunt, vitt tyg runt och göra en ljusinstallation. Vi har också kvar ljusslingor runt fönstren, plus massor av levande ljus. När det är grått och regnar hela dagarna, så att det knappt är något dagsljus ens mitt på dagen måste jag jobba med ljus på alla sätt inomhus istället.

2014-01-06 @ 15:51:00 Permalink Matglädje Kommentarer (1) Trackbacks ()

Tidigare inlägg Nyare inlägg