I år har jag tänkt att utöka mina odlingar av egna grönsaker, som hittills mest bestått av några krukor tomater och jordgubbar. Därför anmälde jag mig till en kurs: trädgårdsodling för amatörer. Det var intressant att träffa likasinnade och diskutera, men jag kan ifrågasätta om det verkligen var värt priset för kursen. Iallafall när jag hittar sådan här bra tips på nätet, gratis! På www.ekobloggen.se har Monika Hulthén gjort ett fantastiskt jobb med att översätta en dansk artikel med riktigt bra, handfasta råd om odling.

 

 

Att bli självförsörjande på grönsaker under sex månader per år behöver inte heller innebära att man har en stor tomt eller odlingslott att odla på.

 

 

Läs här och bli inspirerade ni också, och titta in på Monikas blogg för fler bra tips om trädgårdsodling.

 

 

Massor av grönsaker på liten yta

Av Peter Norris, 2010

Man behöver inte plöja upp hela gräsmattan och anlägga flera hundra kvadratmeter köksträdgård att förse familjen med färska grönsaker under perioden från maj till december. Det kan man göra på mycket mindre yta, det kräver bara planering och intensiv odling av marken.

Dessa tre enkla odlingsmetoder är förutsättningen för att få massor av grönsaker på liten yta:

1. Jorden odlas i fasta avgränsade bäddar med gångar mellan. Bäddarna kan vara så långa du vill, men bredden får inte överstiga 125 cm. Du ska kunna nå mitten av bädden utan att kliva i den. På det sättet hålls jorden lucker och området kan planteras mycket tätare än om man har rader mellan grönsakerna. Avkastningen per kvadratmeter blir med andra ord större och samtidigt blir det mindre ljus och utrymme för ogräs.

2. Säsongen blir längre när man täcker jorden med klar plast eller fiberduk i början av våren och ibland även på senhösten. Marktemperaturen blir högre och grödorna skyddas även från lättare frost.

3. Många av växterna förkultiveras, alltså sås inomhus i krukor eller lådor och planteras endast ut när det finns ledig jord. På det viset tar växterna inget utrymme i odlingsområdet den första delen av sin utvecklingstid, som de gör genom sådd direkt i bädden. Samma bit mark kan alltså ge fler grödor under en säsong. Sådan här intensiv markanvändning kräver förstås näring. Varje gång du sätter ut nya plantor för att ersätta de skördade, lägger du på ett lager kompost.

För att illustrera hur du kan få ganska mycket mat på ett litet område, är här ett förslag på ett grönsaksland på blygsamma 20 m², inklusive gångar. Det kan göras på många olika sätt med oändliga kombinationer, men här har jag valt vad jag själv odlar, det jag tycker är mest härligt att få helt färskt, vad som kan vara dyrast att köpa och vad som ger färska grönsaker så lång period som möjligt. Det görs med många olika grödor för att visa på olika möjligheter.

Om det inte inträffar några större katastrofer (svår frost maj, till exempel), kan denna lilla köksträdgård till slut ha gett familjen något i stil med:

6 kg broccoli 20-25 spetskålhuvuden 3 kg grönkål 100 sallatshuvuden 5 kg schalottenlök 15 kg morötter 5 kg purjolök 5 kg ärtor 5 kg palsternacka 10 kg rödbeta 30 majskolvar 5-10 kilo spenat 15-20 kilo potatis 20 kg bönor 50 gurkor 10-20 zucchini och ruccola, salladslök och en hel del rädisor

Detta motsvarar med en snabb uppskattning ett värde av minst 4.000-5.000 kr (danska kronor enligt 2010 års prisnivå) om du skulle köpa det i din lokala butik. Samtidigt får du en kvalitet och färskhet som inte kan köpas för pengar. Och det är inte så illa.

Köksträdgården

Köksträdgården är indelad i fyra bäddar som är 3 meter långa (riktning nord – syd) och 1,25 meter breda. Det finns 50 cm mellan bäddarna att gå på. Sängarna odlas med en 4-årig växtföljd, där de viktigaste grödorna ser ut så här:

Bädd 1: tidiga grönsaker och därefter olika sorters kål Bädd 2: ärtor, rotfrukter och majs Bädd 3: morot, sallat, lök och purjolök Bädd 4: potatis och bönor

Varje år byter grödorna bädd. Alltså kommer bädd 1 nästa år att innehålla bädd 4:s grödor, bädd 2 kommer att innehålla bädd 1:s grödor, bädd 3 bädd 2:s grödor medan bädd 4 kommer att innehålla bädd 3:s grödor. Efter fyra år har alla grödor gått igenom alla fyra bäddar.

Bädd 1: tidiga grönsaker till sallad och därefter kål

Sängen är täckt med plast eller fiberduk från början av mars, så att jorden värms upp och de tidigaste grönsaker kan odlas i en skyddad miljö. Samtidigt provoceras lite av ogräset att gro tidigt så att du kan rensa bort det innan du sår eller planterar.

På den första metern börjar man kring 1 april att plantera ut småplantor av sallat och spenat, som sås i små krukor inomhus början av mars. Utplanteringen kan göras i 5 rader med 25 cm avstånd mellan raderna, t ex tre rader av olika sallatssorter som har olika utvecklingstid (15 plantor totalt) och 2 rader av spenat som ganska tidigt ger den första babyspenaten. Mellan dessa rader sätter man ut salladslök som också har såtts inomhus en månad tidigare.

På den andra metern sår man t ex fyra rader av spenat och en rad med rucola med 25 cm mellan raderna. Olika typer av rädisor sås mellan raderna.

Några veckor senare sås den tredje metern med rader av spenat med rädisor och salladslök mellan för att förlänga skördeperioden ytterligare.

Nästa gröda i den här bädden är olika sorters kål. Kål ger mycket och mättande mat under en lång period och är något av det sundaste man kan stoppa i munnen.

I slutet av maj är den första metern skördad. Området får ett lager av kompost, sedan planterar man ut spetskål och savoykål, som sås i mitten av april. De kan planteras i block med 35 cm avstånd på alla sidor, så det finns plats för 15 st. Spetsål utvecklas snabbt och är genialt att odla eftersom du kan skörda samma planta två gånger. När du skär av ett huvud, lämnar du stocken och de nedersta 3-4 bladen kvar. Strax därefter växer nya små huvuden där man låter ett vara kvar och utvecklas till ännu ett litet kålhuvud. Savoykål är däremot inte så snabb. Å andra sidan kan den klara en del frost, så det kommer att finnas färskt grönt att skörda fram till jul.

På nästa meter som blir tillgänglig planteras broccoli. Broccolin sås inomhus i början av maj. Välj en sort som kan planteras tätt (25 cm mellan plantorna) och som fortsätter att producera sidoskott efter att huvudskottet skördats. Detta gör att du kan fortsätta att skörda en portion broccoli en gång i veckan ända tills frosten tar plantorna. Om man täcker bädden med plast i början av oktober kan man ha dem lite längre. Om du inte äter så mycket broccoli kan du byta ut hälften av plantorna mot blomkål. Det finns sorter som kan planteras så nära som 25 × 25 cm. Det skulle då bli 10 broccoli och 10 blomkål fördelat på 4 rader.

På den tredje metern planteras grönkål för att ge ännu mer vintergrönt. Eftersom grönkål kan sås så sent som i slutet av juni/början av juli, kommer området att kunna ge ännu en skörd av rädisor, rucola och sallat innan grönkålen planteras i slutet av juli. Om grönkålen planteras i 3 rader med 50 cm mellan (det kan ge 3-4 kilo grönkål), kan man mellan raderna så t ex rädisor eller spenat. Ett annat alternativ är att så daikon mellan raderna. De håller sig längre och kan klara lättare frost.

I stället för de föreslagna kålsorterna kan man plantera ut mizuna, pak choi och andra asiatiska kålsorter. Med hänsyn till växelbruket ska vi bara odla korsblommiga i denna bädd. Om man täcker alla kålväxter med insektsnät eller fiberduk slipper man kållarver och mask i rädisorna.

Bädd 2: ärtor, majs och lite rotfrukter

Runt 1 april sår man en dubbelrad ärtor (10 cm mellan de två raderna) i mitten av bädden. Mellan de båda raderna sätter man trådstängsel, ris eller något annat att stödja växterna med. För att förlänga ärtskörden kan man välja att så den ena raden av ärtor tre veckor tidigare i t ex pluggbrätte (32 plantor ger 1,5 meter dubbelrad) medan den andra raden sås direkt. Man kan också välja sockerärtor bland en del av ärtorna, man behöver bara se till att det är låga sorter.

Längs bäddens kanter sätter man lök med 10 cm avstånd. Både rödlök, salladslök och vanliga gula lökar. Det är inte för vinterförvaring utan man börjar skörda så fort det finns små späda lökar.

På bäddens ena sida, mellan ärtor och lök, sås palsternacka senare i april. Palsternacka kan stå kvar i marken hela vintern. Så en rad med 3-4 frön var 20:e cm (palsternacka gror långsamt) och behåll en planta på varje plats. I raden kan man så rädisor, då vet man var man har palsternackorna.

Ska man odla riktigt intensivt, kan man på denna sida också så en rad spenat ca 10 cm från lökarna. Lökarna behöver bara utrymme för att nå upp över spenatbladen och palsternackan kommer att klara sig fint.

I bäddens andra sida sås rödbetor i raden mellan ärtor och lök. Du kan så en dubbelrad med 15 cm mellan raderna, särskilt om det är runda rödbetor. En del av rödbetorna kan sås inomhus i pluggbrätte 3-4 veckor tidigare, så får man en tidig skörd av babyrödbetor.

Hela bädden täcks med fiberduk den första månaden. I synnerhet måste ärtorna hållas täckta tills de är ca 5 cm höga, annars kommer du att en tidig morgon upptäcka att duvorna har fått sig en läcker måltid.

I början av juli är löken antingen uppäten eller skördad och ärtorna mogna. Nu planteras 3 rader av majs på deras plats. Majs är helt enkelt den gröda som inte kan köpas färsk nog, de måste skördas samtidigt som du häller kokande vatten över! Majsen sås i mitten av juni i pluggbrätten och planteras 20-50 cm från varandra i raderna beroende på sort. Det ger majs i slutet av september/början av oktober.

Mellan majsen står fortfarande rödbeta och palsternacka. Palsternackan klarar sig själv medan några av rödbetorna är uppätna.

I mitten av juli förkultiveras en spenatsort för höstodling, och under augusti sätter man ut de små spenatplantorna där det finns utrymme mellan rödbetorna. Man kan så ännu ett brätte spenat i mitten av augusti och fortsätta att plantera ut i september, även nära majsen. De är ändå snart nerklippta. Då har du färsk spenat i september/oktober. När majsen är klar i oktober täcks bädden med plast eller fiberduk, så att man kan skörda spenat en längre period.

Den här bädden går i riktning nord – syd. Om den var orienterad i öst-västlig riktning ska ärtorna sås i 6 dubbelrader på andra hållet i bädden. Palsternacka och rödbetor sås mellan dubbelraderna. Men det finns ingen möjlighet till tidiga rödbetor då, de kan klara sig i skuggan av ärtorna tills ljuset når fram då ärterna tas bort, men det går något långsammare!

Bädd 3: morot, sallat och lökväxter

Oavsett hur stor köksträdgård du har, är det en gåva att kunna plocka färsk sallat en stor del av året. Därför är en betydande del av bädden avsedd för detta ändamål.

På den första metern planteras olika typer av sallat som har såtts inomhus i början av mars. Sallaten ska ha olika utvecklingstider så att du inte plötsligt står med 25 skördeklara huvuden på en gång, utan kan skörda sallat från början av maj till in i juni. Man kan så en en rad plocksallat som ger färska blad under en längre tid. Sallaten planteras med 25 cm mellan raderna där man kan så rädisor eller rucola mellan och bädden täcks med fiberduk i början.

Efterhand som sallaten skördas och det blir bar mark, sår man morötter i rader med 15 cm mellan raderna. Morötter kan sås ända in i juli, så man fortsätter så tills hela området utnyttjats. Rötterna kan vara kvar i bädden så länge du vill, om det blir frost täcks med våta löv och om det blir starkare frost kan man täcka med vintermatta. Detta gör att du kan skörda färska morötter hela vintern (och ju kallare jorden blir utan att frysa, desto bättre kommer de att smaka) men för det flesta är de förmodligen uppätna innan det.

På den andra metern kan man sätta schalottenlök med 15 cm mellan varje rad. Till skillnad från lök i bädd 1 odlas schalottenlöken som lagringslök, så de skördas i början av juli, hänger på tork och används under hösten. Du kan välja att sätta vitlök i en rad eller två i stället för schalottenlök. Avkastningen blir inte lika stor som om de har satts på hösten, men helt färsk vitlök är fortfarande en delikatess.

Så snart lökstycket är ledigt planteras en ny omgång sallat, som såtts i början av juni. Samtidigt förkultiverar man en ny omgång sallat, som planteras i de kommande hålen. Bädden täcks med fiberduk när det blir höst. I september utvecklas sallaten långsammare och slutar så småningom att växa. Det är därför viktigt att så i tid, så huvudena är nästan fullt utvecklade och kan stå länge tills frosten tar dem. Alternativt kan du också plantera spenat, som sås i mitten av juli.

På den tredje metern i bädden sås tidiga morötter tidigt april. De sås i rader med 20 cm mellan. Mellan raderna sås rädisor. Rädisorna äts under maj och ersätts av vinterpurjolök i början av juni. Purjolöken sås i början av april och om du skulle råka glömma det kan du köpa purjolöksbrätten i någon plantskola. Morötterna skördas från slutet av juni. Eftersom purjolöken utvecklas hela hösten har de flesta morötter ätits upp när purjolöken verkligen behöver utrymmet.

Sängen hålls täckt med insektsnät eller fiberduk så du slipper morotsflugor och purjolöksmal.

Bädd 4: potatis och bönor

Ingen köksträdgård utan lyxen att skörda färskpotatis i början av sommaren. Därför är hela denna bädd planerad för att ge färskpotatis under större delen av juni.

I mitten av mars täcks bädden med plast så att jordtemperaturen höjs. Omkring 1 april läggs de förgroddade potatisarna (de förgroddas åtminstone från slutet av februari) i rader 50 cm från varandra tvärs över bädden. Du kan sätta de allra tidigaste (t ex Solist eller Hamlet, Solist är tidigare) i bäddens norra ände och inte så tidiga i resten. Knölarna sätts ner med 25 cm mellanrum.

Mellan potatisraderna kan man antingen sätta spenatplantor eller så rucola eller rädisor. De skördas innan potatisplantorna täcker raden. Fiberduk eller plast (bäst) läggs över bädden, gärna över bågar. När temperaturen dagtid är över 10 grader klipps några ventilationshål i plasten och man håller ett öga på att det inte blir så varmt att bladen bränns av solen, i så fall tar man bort plasten.

I slutet av maj/början av juni, kan du börja skörda färskpotatis från bäddens norra ände. Då blir det också ledig jord som ska användas. I denna odlingsplan är det hittills ett ”hål” i sallatsproduktionen. Bäddarna 1 och 3 ger sallad i maj, juni och från augusti. Bädd 4 ska se till att det finns sallat i juli. I början av maj sås en omgång sallat som planteras ut efterhand som potatisen skördas. Man kan plantera i två rader i mitten av sängen med 20 cm mellan raderna och kommer då att kunna skörda i juli tills nästa gröda, nämligen bönor, stänger ute ljuset för sallaten.

I början av juli är potatisen skördad. Gör ett bönstativ med 5 bambukäppar på varje sida av bädden med ca 60 cm mellan käpparna. I mitten av juni sår man störbönor i pluggbrätten eller mjölkkartonger och dessa är redo för utplantering den första veckan i juli. Sätt 3-4 plantor per bambukäpp. Käpparna ska helst vara minst 2 meter höga för bönplantorna kan bli över 3 meter långa. Det blir också fler bönor än du kan äta, men bönor är en av de mest lämpliga grönsakerna för infrysning, de är bra att ha under vintern.

Tycker man att 20-25 kilo bönor är för mycket, kan man i stället på de sydligaste käpparna sätta ett par frilandsgurkor som får klättra på dem. Gurkorna sås i mitten av juni och planteras ut samtidigt som bönorna. Och om du vill leka lite med vad som kan göras, kan du sätta en enda zucchini i mitten av bäddens södra ände strax under gurkorna. Här kan de få så mycket solljus att du kan få några zucchini.

Tidplan

Februari Förkultivering: potatis förgroddas

Mars Förkultivering: salladslök, rödbetor, sallat, spenat, ärtor Direktsådd: rädisor, rucola

April Förkultivering: savoykål, spetskål, vinterpurjolök Direktsådd: morötter, potatis sätts, lök sätts, palsternackor, rädisor, rucola, rödbetor, spenat, ärtor

Maj Förkultivering: blomkål, broccoli, sallat Direktsådd: salladslök, morötter, rädisor, spenat

Juni Förkultivering: zucchini, frilandsgurka, grönkål, majs, sallat, störbönor Direktsådd: morötter, rädisor, rucola

Juli Förkultivering: sallat, sen spenat Direktsådd: asiatiska bladgrönsaker, morötter, daikon, rädisor, spenat

Augusti Förkultivering: spenat

Artikeln finns även att läsa på danska här.