Den tionde lyckostrategin är att sätta upp nya mål.


Forskning har visat att människor som strävar efter något som är viktigt för dom på ett personligt plan är mycket lyckligare än människor som saknar starka drömmar. När du hittar en lycklig människa hittar du också ett projekt. Det projketet kan handla om väldigt olika saker som tex att lära sig ett hantverk, att byta yrke, ge barnen goda vanor, snickra, odla sin trädgård mm. Vissa människor sätter ipp mål som gäller arbete, medan andra satsar på familjen, vänner eller andlighet.


Forskning har även visat att det är själva processen i att arbeta mot ett mål som är det viktiga, tom viktigare än att faktiskt uppnå målet. Att ha en meningsfull livsuppgift att sträva mot är ett av de bästa sätten att bli varaktigt lycklig. Om du inte vet vilka mål som är viktiga för dig är en början att fundera över, och bestämma dig för, vilka mål som kan göra dig långsiktigt lyckligare för att sedan inrikta dig på dom, istället för att ta till dig mål som samhället trycker på som att tjäna pengar, bli snyggare, skaffa sig ett vackert hem osv.


Att ha ett mål och arbeta mot det på ett målmedvetet sätt ger oss först och främst en känsla av mening och att vi

har kontroll över våra liv. Att inte ha några särskilda mål gör människan vilsen och omotiverad. Att ha mål att arbeta mot stärker även självkänslan, vi får bättre självförtroende och känner oss mer effektiva. Att dessutom ha olika delmål som vi når på vägen mot det stora målet ger oss även flera tillfällen till positiva känslor som glädje och stolthet. Att ha mål ger också mening och struktur åt vardagen. Mening och struktur är en de vikigaste delarna i att ha ett arbete, och också något som ofta saknas för människor som är arbetslösa eller är pensionärer. Därför är det viktigt att försöka skapa struktur och mening i vardagen även om du inte har ett arbete att gå till. Ytterligare en fördel med att vara målmedveten är att det hjälper oss att planera tiden på ett bra sätt.


Vilka slags mål vi sätter upp har också betydelse. För det första är det viktigt att det handlar om inre mål, mål som vi själva upplever som givande och viktiga. Inre mål är sådana som får oss att växa som människor och mogna känslomässigt, och även att bidra till samhället. Motsatsen är yttre mål som handlar om vad andra människor tycker att vi borde göra. Det kan handla om ytliga mål som att tjäna pengar, få makt, bli kända. Yttre mål är även mål som vi böjer oss för genom påtryckningar och kanske manipulationer från andra.


Nästa viktiga sak är att målen är autentiska. Är det dina egna mål, eller gör du det för någon annans skull? Försöker du uppfylla någon annans mål, tex föräldrarnas. Ju bättre målet stämmer överens med dig själv, och din personlighet desto mer ökar sannolikheten både att du ska känna glädje på vägen mot ditt mål.


En viktig fråga när det gäller dina mål är att svara på frågan om du vill uppnå något, eller om du vill undvika något. Samma mål kan formuleras antingen som att du vill uppnå något tex att äta mer hälsosamt eller på ett undvikande sätt som tex att du inte vill bli tjock. Hur vi formulerar våra mål påverkar hur stor chans vi har att uppnå målen.


De målen vi arbetar mot måste vara harmoniska och komplettera varandra. Det går inte att samtidigt arbeta mot mål som är motstridiga. Våra mål måste vidare vara flexibla och rimliga. Livet förändras, och även vad som känns viktigt för oss. Våra mål ändras beroende på livssituation och även hur gamla vi är. Unga människor sätter ofta mål som handlar om att söka ny information, lära sig nya saker och uppleva nya saker, medan äldre människor ofta sätter mål som är känslomässigt meningsfulla.


Forskningen har visat att sätta upp aktivitetsmål dvs göra något, att börja göra något nytt som tex börja ge blod, lära sig spela ett instrument, gå med i en förening ger större lycka, då det blir en process där vi hela tiden möter nya utmaningar, lär oss nya saker och får nya erfarenheter. Att börja med en ny aktivitet ger positiva känslor och erfarenheter kontinuerligt över tid.