Nu är semestern slut. Sex och en halv vecka har jag tillbringat i vårt hus på landet. Tillvaron har varit randig, vilket för mig innebär att jag har varvat dagar då jag bara har varit i huset, legat i trädgården och haft det skönt för att nästa dag åka iväg på utflykt någonstans i närområdet.

 

 

Tillvaron har varit randig också på så sätt att jag har blandat aktiva dagar då jag har grävt, rensat, sågat, tagit bort buskar och varit aktiv med dagar då jag bara har såsat runt, legat och läst en bok, sett en filmm klappat katter, tagit en lugn promenad osv. Och för mig har det varit en perfekt semester.

 

 

På Österlen har jag också hittat två nya inspirationskällor när det gäller att leva ett enklare liv med en miljövänlig inriktning. Ett ställe heter Ecotopia. Ni hittar deras hemsida här http://www.ecotopia.se/sv/. Väldigt trevliga och inspirerande människor som driver detta ställe, som de beskriver som ett kunskapscenter för medskapande av en hållbar framtid. På den guidade visningen berättade de om sin vision om att bli självförsörjande och leva ett ekologiskt liv rakt igen. Ekologiskt bygge, kretslopp, odlingar, bin, vatten, energi mm mm. Så intressant så jag tänker fortsätta att lära mig mer. Snart har de en föreläsning och workshop om hur man anlägger en skogsträdgård, som beskrivs så här:

 

 

 

 

Ett annat mycket inspirerande besök gjorde vi en dag på Mandelmanns Trädgårdar. Vilket underbart ställe, Odlingar, djur, beteshagar, fantastiskt landskap, god vegetarisk mat - ja skönt för alla sinnen.

 

 

Åh vad jag njuter av mitt stilla, lugna lantliv. Här går dagarna sin gilla gång. Oftast är vi hemma på förmiddagarna, äter lunch hemma och sticker sen iväg på någon utflykt. Det finns ju så otroligt mycket att göra här på Österlen.

 

 

Igår var jag dock hemma hela dagen, vilket var väldigt skönt. Pysslade i trädgården hela dagen. Eller pyssla låter ju som något lugnt och stilla. Jag krattade, sopade, bar tunga stenar och klippte ur både träd och buskar. Så idag har jag träningsvärk lite överallt :)

 

 

En liten stund satt jag stille i solstolen med ett glas kall rabarbersaft och läste några sidor.

 

I ett hushåll finns det en del sysslor som man antingen kan tycka är tråkiga och hata att göra, eller tänka på dem som en stund av meditation. Hemma har vi diskmaskin, men här njuter jag av en stund vid diskhon. Diskstället hittade vi på IKEA efter att ha letat på flera ställen efter ett diskställ med bricka under. Det här tyckte jag var bra för det var ganska litet och nätt samtidigt som det har två våningar, en bricka under som dessutom har en del som går att dra ut när man har mycket disk. Det står bra här på bänken, men när disken är klar, torkad och instoppad i sina skåp ställer jag det i diskbänksskåpet för att få en ren bänkyta.

 

 

 

På Facebook såg jag att Johanne Hildebrandt, journalist och författare till bla Sagan om Valhalla, skrev om sin flytt från Stockholm ut på landet utanför Mariefred. Jag tycker hon beskriver vinsterna med sin flytt på ett helt fantastiskt sätt:

 

 

För exakt tre månader flyttade jag från Stockholm aka Mordor till drömhuset på en helt magisk plats utanför Mariefred. Det bästa beslut jag gjort på evigheter. Detta är tio skäl varför:

 

1. Utrymme – fysiskt, mentalt och andligt. Inga bilköer, ingen trängsel på t-banan, ingen som skriker i mobiltelefonen vid ens sida.

 

 

2. Grannarna är otroligt trevliga och borrar inte i mina väggar eller släpar runt möbler ovanför huvudet på mig.

 

 

3. Det är så tyst att jag kan arbeta på riktigt.

 

 

4. När jag vaknar ser jag ut på en vacker, blomstrande trädgård, istället för den blekfeta snubben i huset mitt emot som äter frukost i kalsonger.

 

 

5. Jag vaknar till fågelsång och inte till det pipande ljudet av en backande återvinningslastbil.

 

6. Jag kan ha gummistövlarna på hela tiden, till allt.

t

 

7. Om taxen flyger på en grannhund konstaterar ägaren lugnt att där markerade hon visst. Det är inte en hysterisk hipster som gråtande kramar sin tröjförsedda hund och skriker: ”DIN HEMSKA HUND FÖRSÖKER DÖDA MIN SNUFFSE.”

 

 

8. Skogen är befriande tom på mountainbikeåkare, joggare, grälade par, powerwalkare och framför allt – cyklister som försöker köra på min tax. Skulle det dyka upp någon så äger vi skogen och kan gräva en grop i stigen.

 

 

9. De enda som brölar klockan två på natten är rådjur och vildsvin.

 

10. Jag mår bättre än någonsin och är, skrämmande nog, glad nästan jämt. Förmodligen beroende på ovanstående vilket bekräftar min tes att det är onaturligt att bo i en storstad.

 

Jag har läst många olika människor beskriva om vinsterna de har upplevt med att flytta från staden till landet. Att leva närmare naturen och på många sätt skapa sig ett enklare liv är lättare på landet. Sen finns det de som väljer att gå åt motsatt håll - från landet till staden och tycker att det ger de ett enklare liv. Allt finns nära. Man behöver inte ha bil osv.

 

Jag gillar landet. Jag gillar luften. Renheten. Lugnet. Tystnaden. Men jag gillar även staden.Energin. Aktiviteten. Valfriheten. Men numera vill jag bara ha det i lagom doser. En eftermiddag på stan, eller en helg i en storstad. I sommar kommer jag njuta av mitt liv på landet, men kommer också att söka mig till staden - Malmö ligger nära och en liten bit längre bort - Köpenhamn. Dit har jag tänkt mig en dag :)

Ströget och Nyhavn, mysig restauranger och titta efter fina fynd till vårt nya hus. En semesterdag av 35 tänker jag spendera där. Resten av dagarna kommer jag njuta av tystnaden och lugnet i mitt lilla hus på landet.

 

På Facebook är jag med i en grupp som heter Upplev Skåne. Där hittade jag denna fantastiska bild som för mig är själva sinnebilden av sköna, lugna, lata dagar på landet. En hängmatta mellan träden, en lätt bris, lite lagom prat på radion, några flugor som surrar, katter som ligger och dåsar i solen. Så rullar dagarna på i sakta mak tills de börjar flyta ihop med varandra och jag får tänka efter om det är tisdag eller fredag idag.

 

 

Så tänker jag tillbringa min sommar i år. Kanske också med ett och annat besök till stranden och doppa tårna i havet. Några arbetsdagar kvar sedan börjar ett drygt sex veckor långt sommaruppehåll.

 

 

Där i hängmattan (nyinköpt på ICA :)) ska jag också fundera på vad jag vill framöver - vart vill jag bo? vad vill jag arbeta med? hur mycket vill jag arbeta? hur vill jag att mina dagar ska se ut? vilken livsstil vill jag ha? hur ska jag uppnå den? behövar jag göra förändringar och isåfall vilka?

 

 

Jag skapar min egen framtid genom att först låta tankarna få plats, vrida och vända på dem lite för att sedan skriva ner och visualisera det jag kommer fram till. Då blir det så enkelt att ta nästa steg dvs börja göra nya saker som leder mig i rätt riktning.

- Köp kvalitet. Shoppa få men bra saker som håller länge. Köp inget som ser ut att gå sönder snabbt. Köp inget du riskerar att tröttna på. Släng bara uttjänta saker, skänk eller sälj andra saker.. Var beredd på att betala mer, men mycket, mycket mera sällan.

- Se en älg. Välj att ekoturista på hemmaplan. Det finns spa i var och varannan fjälldel, gourmetkockar och kvalitetsmärkta arrangörer av ekoturism. Även på närmre håll finns äventyr och avkoppling. Ta bussen till ett trevligt vandrarhem, paddla i närmaste vattendrag, gå längs kusten och se var du hamnar.


- Ät en älg. Skogen är full av ekologiska djur som fött upp sig själva utan kraftfoder, konstgödsel, traktordiesel och uppvärmda lokaler. Lär dig därför att tillaga vilt.


- Sporta grönt. Jogga hellre iväg från hemmet än ta bilen till gymmet. På samma sätt är längskidåkning mindre energislukande än utförsåkning i pistade backar, orientering är resursmässigt skonsammare än golf, fotboll snålar mer med resuserna än ishockey.


- Ät hummer. Ät krabba. Ät musslor. Ät fisk. Njut av havets delikatesser, men gör det med förstånd. Rovfiske hotar många arter, så var försiktig med att välja bla torsk, tonfisk, haj och hälleflundra.


- Låt din trädgård vara lagom. Sköt trädgården miljövänligt, se över förråden med bekämpningsmedel. Fundera på om de verkligen behövs. Fundera över din maskinpark. Måste du ha alla dessa saker som viner och tjuter? Kan du göra en del manuellt, med handjagad gräsklippare, häcksax och sekatör? Prova att byta inställning. Det andra kanske uppfattar som vildvuxet kan du benämna som en fristad åt fjärilar, småfåglar, igelkottar och andra djur.


- Var inte standby. Stäng av de elektriska prylarna som inte används.


- Tvätta och diska smart. Fyll maskinen innan du kör den. Välj ekonomiprogrammet. Överdosera inte. Välj en lägre temperatur.


- Sänk temperaturen. Sänker du värmen med två grader, sparar du 140 kilo koldioid...och 1.500 kronor!


- Bejaka årstiderna. Ät jordgubbar på sommaren, kåldolmar på hösten, svenska äpplen på vintern och nässelsoppa på våren. Vandra på våren, bada på sommaren, paddla på hösten och åk skidor på vintern. Att vända på årstiderna, oavsett om det gäller mat eller aktiviteter ger en ökad förbrukning av fossila bränslen.


- Planera dina inköp. Ta inte bilen i onödan när du ska handla. Handla mer sällan, eller ta cykeln (eller gör som jag - stanna vid mataffären på väg hem från jobbet ;))


- Vägra direktreklam. Det går åt stora mängder träd, tryckfärg och energi för att tillverka och distribuera all direktreklam. Sätt en nej tackdekal på brevlådan så slipper du 50 kg årlig reklam. Ringer du även till Nix addressat slipper du även adresserad reklam.


- Undvik plast. Plast görs mest av råolja och naturgas. PVC-plast innehåller även mjukgörare, ftalater, som kan framkalla cancer, vara hormonstörande, påverka levern och störa fortplantningsförmågan. Välj naturmaterial istället som också åldras vackrare, tex glas, läder, trä, bomull (ekologisk), ull


- Drick kranvatten. Sverige har ett av världens godaste kranvatten. Tappa kranvatten i en tillbringare, lägg i några gurkskivor, apelsinskivor, frysta hallon, myntablad. Enkelt, gott, vackert, billigt och mycket mer miljövänligt.


- Använd biblioteket. Att låna böcker, skivor eller filmer är resurssparande på alla sätt, även för miljön :))


- Må bra. Din hälsa är viktig, både för dig själv, men även ur miljösynpunkt. Sjukvården slukar stora resurser. Genom att äta rätt, röra på dig är enkla sätt att hålla sig frisk. Din hälsa påverkas mer av vad du gör varje dag, 110 vakna vardagstimmar än de två timmer per vecka du tillbringar på gymmet.


- Städa som förr. Använd gamla beprövade metoder som tex ättika eller citronsyra för att ta bort beläggningar på taoalett eller kakel, vinäger för att ta bort bläckfläckar, diskmedel för att rengöra fönster, såpa för ugnen. Du klarar dig väldigt bra med bara diskmedel och såpa. Ta även för vana att använda sopborste ibland så slipper du ljudet av dammsugaren  samtidigt som du sparar ström.


- Konsumera mindre. Långeneriglampor, ekokläder, A-klassade vitvaror, kravmärkt kaffe etc är jättebra men det bästa sättet att spara på miljön är att helt enkelt konsumera mindre! Inte köpa nya kläder hela tiden, även om de är gjorda av ekobomull, inte köpa ny bil ideligen, även om det är en miljöbil, inte skaffa en dator till även om den är miljömärkt.

 

- Reparera. Laga istället för att köpa nytt.


- Köp begagnat. Att gå på loppis, handla på auktion, kolla på nätsajter som Blocket är ett bra sätt att återanvända saker.


- Respektera och observera. Du är en del av naturen. Besök en nationalpark eller ett naturreservat, så att du kan säga ifrån nästa gång någon vill exploatera och ta bort grönområden. Fundera även på hur du bäst smälter in, tar del av, uppfattar och uppskattar naturen.


- Vänj barnen vid naturen. Bygg kojor, paddla, tälta, vandra, plantera buskar, spika fågelholkar, bo till fladdermusen, hus till igelkotten, skaffa en utflyktsplats dit ni går och fikar. Vänj barnen vid att vara ute. Vänj dem vid att naturen är värd att vara i och värd att bevara.

 

Så här vill jag ha i min trädgård. Stora odlingar med egna, ekologiska grönsaker. Ett växthus, fast lite snyggare modell, för de köldkänsliga växterna och en skön rottingfåtölj där jag kan sitta och njuta av värmen tidigt på våren, med en bra bok eller en inredningstidning.

 

 

Jag vill bli självförsörjande på grönsaker, och gärna frukt och bär också, och slippa tänka på alla varningar som kommer när det gäller maten vi köper i affärerna. Sylt och saft är något som går åt väldigt lite hos oss, och det lilla vi äter skulle vi kunna göra själva. Lite lingonsylt och lite hallonsylt räcker långt. Och äppelmos. Flädersaft. Rabarbersaft.

 

 

I min trädgård vill jag också ha ett hönshus med en liten hönsflock så jag kan plocka egna, ekologiska ägg varje morgon.

 

 

Sen får jag väl skippa all annan mat :) Nejdå, lite kött äter jag men numera bara ekologisk kött. Fläskkött smakar mig inte så mycket längre kände jag igår då vi gjorde fläskpannkaka. Det är en konstig smak på fläsket jag inte gillar. Kanske skulle det smaka bättre om jag gjorde som några av mina favortibloggare har gjort, nämligen skaffa egna grisar. Tror dock att jag skulle ha svårt att slakta dem senare, så det känns inte som ett alternativ för mig.

 

 

Naturskyddsföreningen har skrivit lite tips om hur man kan ha ett grönt midsommarfirande, och några saker att tänka på. Du hittar artikeln här http://www.naturskyddsforeningen.se/nyheter/schyssta-midsommartips

 

 

En av mina favoritbloggare är Maria Österåker i Finland. Hon odlar mycket och jag blir lite sugen när jag läser hennes trädgårdspromenad här http://levmerpamindre.blogspot.se/2014/06/vandring-i-tradgarden.html

 

 

Vilka ätbara saker skulle du vilja producera själv, och vilka gör du idag?

......är oftast det vackraste!

 

 

Åh vad jag älskar den här tiden på året då man snabbt, enkelt och gratis kan fylla hemmet med vackra blommor. Jag gillar att plocka enkla och yviga buketter av ängsblommor.

 

 

En av mina favoritbloggar för att lära mig mer om,  och bli inspirerad av, att bli mer självförsörjande och leva ett enklare liv är Lev mer på mindre som skrivs av Maria Österåker. Hon bor med sin familj på en gård i Finland. Hon har också skrivit en bok med samma namn som jag har läst flera gånger. Mycket inspiration om allt möjligt.

 

 

Nu såg jag att i byarna runt där hon bor har de startat en grupp som kallar sig för Ekotanterna. Snart ska de gemensamt ordna gårdsloppisar, och jag klickade vidare till deras hemsida för att läsa mer. Och jag blev så inspirerad av deras grupp, så nu vill jag ordna en liknande grupp - antingen här i Göteborgstrakten, eller i Mölndal där jag bor, alternativt i Skåne i närheten av vår by där, som heter Trunnerup och ligger utanför Ystad.

 

 

Jag vill också ordna gårdsloppisar, cykelloppisar, må-bra-dagar, textildagar med klädbytardagar, marknader mm mm för att sprida mer kring ekologisk livssti, miljötänkl och att leva ett enklare liv.

 

Läs om deras grupp. Blir inte du också inspirerad? Är det någon som är intresserad av att vara med och starta en liknande grupp här i Sverige, på någon av de orterna där jag kommer hålla till så hör gärna av er. Min mailadress är: [email protected]. Ekotanterna har också en facebookgrupp som du hittar här https://www.facebook.com/#!/pages/Ekotanterna/157268897630384?fref=ts

 

 

OM OSS

Vi är åtta tanter som försöker tänka ekologiskt och miljösmart i vardagen. Vi bor i Älvbyarna i Östra Korsholm, nära Kyro Älv. Här följer en kort presentation av oss:

Maria Ö: energisk, idérik mediaperson som lever i idyllisk landsbygdsmiljö och är även känd utanför Älvbyarna

Maria A: bakar och kokar delikatesser på nolltid och älskar skogen, speciellt då det är bärtider

Christine: traditionsälskare vilket syns i hennes livsstil och i självförsörjningsprojekt

Siv: väl insatt i olika tillsatsämnen i både mat och kosmetika och har ett stort intresse av det ekologiska

Eija: kreativ och mångsidig hantverkare och Eko-deko skapare som hittar skatter i skogen

Paula: natur- och trädgårdsintresserad ekologisk tänkare som prioriterar det hälsosamma

Pia: jobbar för det ekologiska och lokaldemokratin både bland gräsrötter och kommunalt

Jenny: odlar gärna sånt som går att äta och ta tillvara på olika sätt och intresserar sig för kost och hälsa.

Vi vill inspirera andra till att tänka mera miljömedvetet, ekologiskt och hållbart-även en helt vanlig tisdag. Några av oss har hållit på i flera år, andra av oss har precis börjat. Vi vill dela med oss av helt vanliga, enkla tips i vardagen. Det är alltid bättre att ta små miljömedvetna steg än att stå stilla och stirra rakt fram!

Ekotanternas värderingar om

...det lokala Vi bor alla i Älvbyarna i Östra Korsholm. Vi har under de senaste åren märkt att man kan klara sig långt på det närproducerade samt på det som naturen ger. I Älvbyarna har vi tillgång till närproducerade ägg, grönsaker, mjöl, mjölk och kött. Genom att vi bor på landet har vi möjlighet att odla våra egna grönsaker och örter själva samt plocka bär och svampar i skogen. Vi engagerar oss i att få kurser och hobbyverksamhet till Älvbyarna så att vi inte måste åka bil någonstans. När vi åker på resa väljer vi gärna att hemestra.

...det småskaliga Vi gillar det småskaliga och ser skönheten i det. Därför har vi startat vårt eget lokala torg, Älvtorget, där lokala producenter kan sälja sina varor och byborna får möjlighet att bekanta sig med det närproducerade. Många har nog inte ens vetat om att allt detta finns att få i Älvbyarna. Eftersom vi har valt att inte åka till olika marknader inne i stan och sälja våra produkter gläder det oss att även stadsborna kommer till Älvbyarna för att handla.

...det ekologiska Bra djurhållning och miljövänlig odling är viktigt för oss. Vi vill ha kvalitativ mat, ren miljö och glada djur. Därför är torsdagarna en av veckans höjdpunkter för både oss, våra barn och våra katter. Då hämtar vi mjölk direkt från ekobondens mjölktank. För oss innebär även ekologiskt att vi undviker överdriven konsumtion och att vi återanvänder så mycket vi kan.

...det hälsosamma Naturlig och färsk mat utan gifter och kemikalier är för oss hälsosam mat. Att hitta sådana produkter i butikshyllorna är inte alltid det lättaste. Därför odlar vi själva och tar till vara det som naturen ger. När vi tillreder vår mat själva så vet vi precis vad den innehåller och vi kan undvika att få i oss olika tillsatsämnen.

...gemenskap Det sägs att delad glädje är dubbel glädje och att delad sorg är halverad sorg. Det kan vi skriva under på. Allt går lättare när man gör det tillsammans, vare sig det handlar om att plocka bär och svamp, sätta potatis eller bala hö. Tillsammans har vi alltid skojigt.

...slow Allt får ta den tid det tar. Vi gör vår mat från grunden, vi bakar vårt eget bröd, vi odlar våra grönsaker. Vi hinner med det vi hinner och vi gör oss ingen brådska.

Tillsammans brukar vi

• beställa frön
• diskutera odlingar och trädgårdsskötsel
• ordna Älvtorget
• ordna cykelloppis
• göra studiebesök
• hämta ekomjölk och -ägg från en lokal ekogård
• ordna temakvällar
• samla in allt som naturen ger

Om man är intresserad av vår verksamhet så uppmuntrar vi alla intresserade att starta egna, lokal grupper. Tillsammans är allting så mycket roligare och man inspirerar varandra. De som är intresserade av att delta i vår verksamhet här i Älvbyarna kan delta i följande: - Mjölkring, vi turas om att hämta mjölk från en ekogård (se fliken Älvbyprodukter) - Älvtorget (se mera under fliken Älvtorget) - Gårdsloppis

 

 

Idag fick jag också nya numret av medlemstidningen från HSB där jag läste en annan intressant grej. I Göteborg har de startat tre olika butiker som heter Gratisbutiken. Där kan man lämna in saker man tröttnat på och så kan någon annan ta dem istället. Helt gratis. Det finns en butik Majorna som var med i reportaget, som har öppet på torsdagar två timmar, 18-20. Dit ska jag åka nästa torsdag och kolla in sortimentet, och lämna in några saker som jag har tröttnat på, några kläder och några böcker blir det :) Vilken utmärkt idé tycker jag!

Girighet är ju en av de sju dödssynderna, och är många gånger orsak till många negativa saker. Girighet är roten till allt ont, som någon sa.

 

 

Jag har de senaste veckorna verkligen fått se girighet i sin allra fulaste skepnad. Jag skrev för ett tag sedan att jag blivit lurad att investera i något som inte hade någon substans. Den personen som fick med mig i det deklarerade att hon snart skulle ha en månadsinkomst på 500.000 kr. Att sträva efter så mycket pengar och att slösa pengar på prylar och lyx tycker jag är en del av girighet. Men att dessutom slänga bort allt som handlar om moral och etik för att komma dit är verkligen girighet i ett nötskal.

 

 

När jag läser på Wikipedia förklarar de girgihet så här:

Steve Cutts har gjort en mycket bra och tänkvärd video om människans framfart på jorden som bara måste ses!

 

 

lSå spännande att se olika små hus och hur människor har kunnat få in alla funktioner man behöver. Här bor de billigt och sparar pengar - för att investera eller för att kunna bygga ett större hus utan att ta lån, eller helt enkelt leva ett enklare liv och jobba mindre.

 

 

Här bor de en familj på fyra.

 

 

 

 

 

Ett något större hus som vunnit pris som 2013 Best Small House

 

 

Jag tycker det är så härligt att läsa inspirerande historier om hur människor har valt att leva ett enklare liv. Ett liv med mindre prylar, på mindre yta som kostar mindre.

 

 

Titta på dessa fantastiska bilder!

 

 

 

Macy Miller hade en STOR dröm om ett litet hus. Hon hade alltid velat ha ett eget hus, men tanken på bolån äcklade henne efter att ha förlorat sitt förra hus till banken efter en skilsmässa. Så hon valde en annan väg, att bygga ett litet men vackert hus.

Två år tog det att bygga hennes hus på lite över 18 kvadratmeter efter sin vanliga arbetstid, och när man ser resultatet är det svårt att inte vara avundsjuk. Det bästa? Det kostade bara 70,000 kronor att bygga, och nu har hon inte mer än 600 kronor i räkningar varje månad (inklusive mobilräkningen!).

 

Ett litet miljövänligt hus byggt på en vagn så det är lätt att flytta om man vill bo någon annanstans. På frågan om det är något hon saknar mot att bo i ett normalstort hus, svarar hon:

 

Ett badkar! Jag badar sällan men det kommer säkert bli kvällar när jag saknar det alternative… men med alla pengar jag sparar kommer jag kunna ta in på hotell med bubbelbadkar!

 

Detta är ytterligare ett utmärkt exempel på hur man kan leva gott, men samtidigt billigt. Vi har en bra boendestandard i Sverige, och många bor mycket större än vad de egentligen behöver. Jag kan bara se på vår lägenhet som jag har älskat så mycket i många år (bott här i 14 år) men jag ser ju också att ju större dottern är, desto mindre yta behöver vi! Hennes rum används nästan aldrig annat än att hon sover där när hon är hos mig, vilket är varannan vecka. Resten av tiden stor rummet, ca 18 kvm, bara tomt. Vi har en stor hall, vilket i och för sig är skönt för det är rymligt och luftigt, men fullt så stort behöver vi inte. Jag skulle kunna ta bort hälften av hallen, eller mer, och fortfarande ha bra med yta. Ja, vi skulle kunna minska vår boendeyta med 25-30 kvm utan att det skulle påverka oss något alls. Vi bor på 72 kvm idag. Så länge vi har varsin sovplats, plats för en större soffa där vi kan ligga och läsa, surfa, titta på TV tillsammans, ett kök med matplats så räcker det. Även vårt badrum är större än nödvändigt. Vi har ett badkar, men ingen av oss badar, så det hade räckt med en duschhörna.

Hur litet skulle du kunna bo, utan att det skulle bli obekvämt?

 

 

 

Jag har fått en del frågor om hur min ekonomi ser ut, hur jag har råd med olika saker, om jag inte har studielån att betala på etc.

 

 

Jag tycker det är intressant i Sverige hur vi kan prata om det mesta, även sådant som är privat tex politik och sex, men vi kan inte prata om ekonomi, om hur vår privatekonomi ser ut. Att prata om sin ekonomiska situation är ganska tabu i Sverige. Det tycker jag är fel. Om fler människor vågar prata om sin ekonomi kan vi även hjälpa varandra till en bättre ekonomisk situation.

                                  

 

 

När det gäller min ekonomiska situation har jag självklart studielån. Ganska mycket tom, då jag gått en femårig universitetsutbildning plus ett år med enstaka kurser i psykologi innan jag kom in på psykologprogrammet. Under hela min studietid var jag även ensamstående mamma. Min dotter var två år gammal när jag började plugga. Även under den tiden var det många som förundrade sig över att vi faktiskt levde ganska gott även om det var enbart på studielånen. Och med gott menar jag att vi bodde bra, jag hade en bil, vi åkte på semesterresor på sommaren fast inte utomlands, dottern kunde ha de aktiviteter hon ville, vi hade mycket tid med varandra etc. Redan då frågade människor hur jag hade råd.

 

 

Det första steget i det stavas b u d g e t. Jag har alltid gjort en budget för vad varje del i min privata ekonomi kostar, och för också kassabok varje månad och har gjort så i flera år. Det ger mig koll på vad olika saker kostar, och ger mig en valmöjlighet vad jag vill lägga mina pengar på.

 

 

Nästa steg blir då att börja prioritera och fördela de inkomster jag har på det som jag känner ger mig mest. Om de inkomster jag har inte helt täcker det jag vill göra, blir det tredje steget att börja titta på vad kan jag göra för att öka mina inkomster, utan att behöva arbeta mer. Genom åren har jag sökt en hel del stipendier, som jag har fått. Man kan också se över vad man har för saker som kan generera pengar. Dels kan man sälja saker man inte använder, men det ger ju bara en engångsinkomst. Bättre då är att se vad man har som kan generera pengar kontinuerligt över tid. Har man ett fritidshus kan man hyra ut det, likaså ett rum hemma om man inte använder, garage eller förråd man inte behöver kan också hyras ut. Har man bil men inte använder den jämnt själv finns det förmedlingar där man kan hyra ut sin bil. Där är det bara den egena fantasin som sätter gränser.

 

 

Nästa steg kan ju också vara att fundera på vilken talang man själv har som man kan tjäna pengar på? Vi är ofta så bundna vid att vår inkomst är det vi har i lön från det företaget vi har vår anställning. Jag har en anställning på 80 % men så har jag också en enskild firma vid sidan av. Där jobbar jag inte så mycket, men det jag gör (organisationskonsult) genererar mycket mer pengar per arbetad timme än min anställning gör. Jag tar en del uppdrag när jag får förfrågningar, vilket ger mig lite extra pengar, betalar en del utbildningar tex som ger mig större möjligheter att ta andra uppdrag.

 

 

En annan sak man kan göra för att få inkomster utan att behöva vara på jobbet är att börja sätta av pengar i olika investeringar som sedan ger avkastning. Det finns massor med sätt att öka sin inkomst, utan att behöva arbeta mer.

 

 

När det gäller mitt hus i Skåne har jag tänkt att huset ska så småningom bära sin egna kostnader, och även generera en inkomst. Den delen av huset som idag inte är bostadshus, utan används som förråd och verkstad ska jag göra iordning till ett boende med en liten dusch, toalett, ett litet kök, vardagsrum med sovloft. Jag behöver inte så mycket förvaringsutrymme :) Det gör att jag kan hyra ut den delen. Säg att jag hyr ut det 10 veckor per år för 6000 kr/vecka. Då ger huset en inkomst på 60.000 kr per år, vilket är mindre än vad huset faktiskt kostar att driva runt och ger ett överskott. Där planerar jag redan nu för min framtid. Vi lägger idag oerhört stor del av vår disponibla inkomst på vårt boende. Om jag kan bo gratis, eller tom tjäna pengar på mitt boende - då kan jag välja att jobba mindre, eller fortsätta jobba lika mycket och investera de pengar jag sparar in vilket kommer att ge mig ännu mer i inkomst, utan att jobba.

 

 

En annan del som vi lägger mycket pengar på är maten. Om jag har en stor tomt, lägger mindre tid på avlönat arbete kan jag ägna mer tid åt att producera mer av det jag äter. Jag vet att jag skulle ha svårt att döda djur, speciellt när jag har skött om dom och skapat en relation till dom, så för min del blir det odla grönsaker och ha höns. Redan nu har jag börjat lägga om min kost till en mer vegetarisk kost. Om jag kan bli självförsörjande till stor del när det gäller maten från april till oktober går det mindre pengar till mat.

 

 

Inköp av kläder och prylar är en annan stor post för många. Där lägger jag inte så mycket pengar i dagsläget. Efter att ha pluggat i sex år, sedan haft a-kassa i drygt ett år har jag vant mig vid att tänka ganska ekonomiskt och klara mig på lite pengar. När jag sedan började jobba och fick en bra lön (som psykolog tjänar jag ca 37.000 per månad) kunde jag bygga upp den garderob jag ville ha. Jag gillar tex en del av Odd Mollys kläder. Jag köpte en del, men inget till fullpris, utan när affärerna reade ut (30 -50 %), på deras outlet i Kungsbacka eller på Tradera, plus en del andra saker jag tycker är vackra och vill ha i min garderob. Jag la en del pengar på kläder under ett år, men sedan har jag inte behövt köpa något på flera år. Vi behöver inte så mycket saker som vi tror, och vi behöver inte så mycket nytt som vi tror. Min garderob är inte stor idag, men jag är helt nöjd med det jag har.

 

 

Det blev ett långt inlägg men nu har ni fått en inblick i dels hur min ekonomi ser ut, men också hur jag tänker när det gäller ekonomi. Jag hoppas att det kan inspirera någon av er att börja tänka nytt när det gäller pengar och hur man kan skapa ekonomiska möjligheter :)

 

Clara skriver mycket bra om att köpa sig tid här http://blogg.amelia.se/underbaraclara/2014/04/11/kop-tid-for-pengarna/#comment-section

 

 

Vad är viktigast - tid eller pengar? Många säger att familjen, och att tillbringa tid med dem är det som är viktigast. Varför är det då såpass få som då också gör det valet? Som köper sig mer tid tillsammans, genom att avstår från att köpa prylar och därmed klara sig med mindre pengar, vilket gör det ekonomiskt möjligt att arbeta mindre. Och genom att arbeta mindre frigöra mer tid till att vara tillsammans.

 

 

Ekvationen är egentligen rätt enkel, och jag har skrivit om det här förut. Just nu kommer jag ha lite större utgifter än normalt med både lägenheten och huset, men när jag flyttar till huset permanent kommer jag bo billigt, Då har jag tänkt minska min arbetstid ännu mer, från 80 % till 60 %.

 

 

Vad är du beredd att välja bort för att köpa dig mer tid?

Att återbruka saker, tänka kreativt och komma upp med nya användningsområden är många gånger en central del i att leva ett enklare liv. Istället för att köpa nytt, se dig omkring - har du saker hemma du kan använda på annat sätt än du gör idag? Kan du hitta nya användningsområden för saker du kan få gratis, eller väldigt billigt på olika ställen?

 

 

Det här tycker jag är ett väldigt smart återanvändingssätt. Varför köpa nya dyra utemöbler när man med bara några lastpallar kan göra en så här bra loungedel

 

 

 

Igår kväll var jag på del tre av min kurs i vegetarsk matlagning (vi lagade fyra supergoda rätter med aubergine. Jag återkommer med lite recept till er i ett annat inlägg). Där pratade vi om just lastpallar. En av mina kurskamrater sökte fler, då hon behövde nio stycken till ett uteprojekt. Trer hade hon fått gratis av sin lokala pizzeria, liksom stora konservburkar för att plantera kryddväxter i.

 

 

Smart tänkt :) Jag ska nog prata med killarna på min pizzeria och se vad de har för saker där som jag kan hjälpa dem att bli av med :) För dem är det mest sopor, som de många gånger är enbart glada att bli av med.

 

 

Vilka är dina bästa återanvändningstips? Har du några bra ideér om alternativa användingsområden du kan dela med dig av?

I år har jag tänkt att utöka mina odlingar av egna grönsaker, som hittills mest bestått av några krukor tomater och jordgubbar. Därför anmälde jag mig till en kurs: trädgårdsodling för amatörer. Det var intressant att träffa likasinnade och diskutera, men jag kan ifrågasätta om det verkligen var värt priset för kursen. Iallafall när jag hittar sådan här bra tips på nätet, gratis! På www.ekobloggen.se har Monika Hulthén gjort ett fantastiskt jobb med att översätta en dansk artikel med riktigt bra, handfasta råd om odling.

 

 

Att bli självförsörjande på grönsaker under sex månader per år behöver inte heller innebära att man har en stor tomt eller odlingslott att odla på.

 

 

Läs här och bli inspirerade ni också, och titta in på Monikas blogg för fler bra tips om trädgårdsodling.

 

 

Massor av grönsaker på liten yta

Av Peter Norris, 2010

Man behöver inte plöja upp hela gräsmattan och anlägga flera hundra kvadratmeter köksträdgård att förse familjen med färska grönsaker under perioden från maj till december. Det kan man göra på mycket mindre yta, det kräver bara planering och intensiv odling av marken.

Dessa tre enkla odlingsmetoder är förutsättningen för att få massor av grönsaker på liten yta:

1. Jorden odlas i fasta avgränsade bäddar med gångar mellan. Bäddarna kan vara så långa du vill, men bredden får inte överstiga 125 cm. Du ska kunna nå mitten av bädden utan att kliva i den. På det sättet hålls jorden lucker och området kan planteras mycket tätare än om man har rader mellan grönsakerna. Avkastningen per kvadratmeter blir med andra ord större och samtidigt blir det mindre ljus och utrymme för ogräs.

2. Säsongen blir längre när man täcker jorden med klar plast eller fiberduk i början av våren och ibland även på senhösten. Marktemperaturen blir högre och grödorna skyddas även från lättare frost.

3. Många av växterna förkultiveras, alltså sås inomhus i krukor eller lådor och planteras endast ut när det finns ledig jord. På det viset tar växterna inget utrymme i odlingsområdet den första delen av sin utvecklingstid, som de gör genom sådd direkt i bädden. Samma bit mark kan alltså ge fler grödor under en säsong. Sådan här intensiv markanvändning kräver förstås näring. Varje gång du sätter ut nya plantor för att ersätta de skördade, lägger du på ett lager kompost.

För att illustrera hur du kan få ganska mycket mat på ett litet område, är här ett förslag på ett grönsaksland på blygsamma 20 m², inklusive gångar. Det kan göras på många olika sätt med oändliga kombinationer, men här har jag valt vad jag själv odlar, det jag tycker är mest härligt att få helt färskt, vad som kan vara dyrast att köpa och vad som ger färska grönsaker så lång period som möjligt. Det görs med många olika grödor för att visa på olika möjligheter.

Om det inte inträffar några större katastrofer (svår frost maj, till exempel), kan denna lilla köksträdgård till slut ha gett familjen något i stil med:

6 kg broccoli 20-25 spetskålhuvuden 3 kg grönkål 100 sallatshuvuden 5 kg schalottenlök 15 kg morötter 5 kg purjolök 5 kg ärtor 5 kg palsternacka 10 kg rödbeta 30 majskolvar 5-10 kilo spenat 15-20 kilo potatis 20 kg bönor 50 gurkor 10-20 zucchini och ruccola, salladslök och en hel del rädisor

Detta motsvarar med en snabb uppskattning ett värde av minst 4.000-5.000 kr (danska kronor enligt 2010 års prisnivå) om du skulle köpa det i din lokala butik. Samtidigt får du en kvalitet och färskhet som inte kan köpas för pengar. Och det är inte så illa.

Köksträdgården

Köksträdgården är indelad i fyra bäddar som är 3 meter långa (riktning nord – syd) och 1,25 meter breda. Det finns 50 cm mellan bäddarna att gå på. Sängarna odlas med en 4-årig växtföljd, där de viktigaste grödorna ser ut så här:

Bädd 1: tidiga grönsaker och därefter olika sorters kål Bädd 2: ärtor, rotfrukter och majs Bädd 3: morot, sallat, lök och purjolök Bädd 4: potatis och bönor

Varje år byter grödorna bädd. Alltså kommer bädd 1 nästa år att innehålla bädd 4:s grödor, bädd 2 kommer att innehålla bädd 1:s grödor, bädd 3 bädd 2:s grödor medan bädd 4 kommer att innehålla bädd 3:s grödor. Efter fyra år har alla grödor gått igenom alla fyra bäddar.

Bädd 1: tidiga grönsaker till sallad och därefter kål

Sängen är täckt med plast eller fiberduk från början av mars, så att jorden värms upp och de tidigaste grönsaker kan odlas i en skyddad miljö. Samtidigt provoceras lite av ogräset att gro tidigt så att du kan rensa bort det innan du sår eller planterar.

På den första metern börjar man kring 1 april att plantera ut småplantor av sallat och spenat, som sås i små krukor inomhus början av mars. Utplanteringen kan göras i 5 rader med 25 cm avstånd mellan raderna, t ex tre rader av olika sallatssorter som har olika utvecklingstid (15 plantor totalt) och 2 rader av spenat som ganska tidigt ger den första babyspenaten. Mellan dessa rader sätter man ut salladslök som också har såtts inomhus en månad tidigare.

På den andra metern sår man t ex fyra rader av spenat och en rad med rucola med 25 cm mellan raderna. Olika typer av rädisor sås mellan raderna.

Några veckor senare sås den tredje metern med rader av spenat med rädisor och salladslök mellan för att förlänga skördeperioden ytterligare.

Nästa gröda i den här bädden är olika sorters kål. Kål ger mycket och mättande mat under en lång period och är något av det sundaste man kan stoppa i munnen.

I slutet av maj är den första metern skördad. Området får ett lager av kompost, sedan planterar man ut spetskål och savoykål, som sås i mitten av april. De kan planteras i block med 35 cm avstånd på alla sidor, så det finns plats för 15 st. Spetsål utvecklas snabbt och är genialt att odla eftersom du kan skörda samma planta två gånger. När du skär av ett huvud, lämnar du stocken och de nedersta 3-4 bladen kvar. Strax därefter växer nya små huvuden där man låter ett vara kvar och utvecklas till ännu ett litet kålhuvud. Savoykål är däremot inte så snabb. Å andra sidan kan den klara en del frost, så det kommer att finnas färskt grönt att skörda fram till jul.

På nästa meter som blir tillgänglig planteras broccoli. Broccolin sås inomhus i början av maj. Välj en sort som kan planteras tätt (25 cm mellan plantorna) och som fortsätter att producera sidoskott efter att huvudskottet skördats. Detta gör att du kan fortsätta att skörda en portion broccoli en gång i veckan ända tills frosten tar plantorna. Om man täcker bädden med plast i början av oktober kan man ha dem lite längre. Om du inte äter så mycket broccoli kan du byta ut hälften av plantorna mot blomkål. Det finns sorter som kan planteras så nära som 25 × 25 cm. Det skulle då bli 10 broccoli och 10 blomkål fördelat på 4 rader.

På den tredje metern planteras grönkål för att ge ännu mer vintergrönt. Eftersom grönkål kan sås så sent som i slutet av juni/början av juli, kommer området att kunna ge ännu en skörd av rädisor, rucola och sallat innan grönkålen planteras i slutet av juli. Om grönkålen planteras i 3 rader med 50 cm mellan (det kan ge 3-4 kilo grönkål), kan man mellan raderna så t ex rädisor eller spenat. Ett annat alternativ är att så daikon mellan raderna. De håller sig längre och kan klara lättare frost.

I stället för de föreslagna kålsorterna kan man plantera ut mizuna, pak choi och andra asiatiska kålsorter. Med hänsyn till växelbruket ska vi bara odla korsblommiga i denna bädd. Om man täcker alla kålväxter med insektsnät eller fiberduk slipper man kållarver och mask i rädisorna.

Bädd 2: ärtor, majs och lite rotfrukter

Runt 1 april sår man en dubbelrad ärtor (10 cm mellan de två raderna) i mitten av bädden. Mellan de båda raderna sätter man trådstängsel, ris eller något annat att stödja växterna med. För att förlänga ärtskörden kan man välja att så den ena raden av ärtor tre veckor tidigare i t ex pluggbrätte (32 plantor ger 1,5 meter dubbelrad) medan den andra raden sås direkt. Man kan också välja sockerärtor bland en del av ärtorna, man behöver bara se till att det är låga sorter.

Längs bäddens kanter sätter man lök med 10 cm avstånd. Både rödlök, salladslök och vanliga gula lökar. Det är inte för vinterförvaring utan man börjar skörda så fort det finns små späda lökar.

På bäddens ena sida, mellan ärtor och lök, sås palsternacka senare i april. Palsternacka kan stå kvar i marken hela vintern. Så en rad med 3-4 frön var 20:e cm (palsternacka gror långsamt) och behåll en planta på varje plats. I raden kan man så rädisor, då vet man var man har palsternackorna.

Ska man odla riktigt intensivt, kan man på denna sida också så en rad spenat ca 10 cm från lökarna. Lökarna behöver bara utrymme för att nå upp över spenatbladen och palsternackan kommer att klara sig fint.

I bäddens andra sida sås rödbetor i raden mellan ärtor och lök. Du kan så en dubbelrad med 15 cm mellan raderna, särskilt om det är runda rödbetor. En del av rödbetorna kan sås inomhus i pluggbrätte 3-4 veckor tidigare, så får man en tidig skörd av babyrödbetor.

Hela bädden täcks med fiberduk den första månaden. I synnerhet måste ärtorna hållas täckta tills de är ca 5 cm höga, annars kommer du att en tidig morgon upptäcka att duvorna har fått sig en läcker måltid.

I början av juli är löken antingen uppäten eller skördad och ärtorna mogna. Nu planteras 3 rader av majs på deras plats. Majs är helt enkelt den gröda som inte kan köpas färsk nog, de måste skördas samtidigt som du häller kokande vatten över! Majsen sås i mitten av juni i pluggbrätten och planteras 20-50 cm från varandra i raderna beroende på sort. Det ger majs i slutet av september/början av oktober.

Mellan majsen står fortfarande rödbeta och palsternacka. Palsternackan klarar sig själv medan några av rödbetorna är uppätna.

I mitten av juli förkultiveras en spenatsort för höstodling, och under augusti sätter man ut de små spenatplantorna där det finns utrymme mellan rödbetorna. Man kan så ännu ett brätte spenat i mitten av augusti och fortsätta att plantera ut i september, även nära majsen. De är ändå snart nerklippta. Då har du färsk spenat i september/oktober. När majsen är klar i oktober täcks bädden med plast eller fiberduk, så att man kan skörda spenat en längre period.

Den här bädden går i riktning nord – syd. Om den var orienterad i öst-västlig riktning ska ärtorna sås i 6 dubbelrader på andra hållet i bädden. Palsternacka och rödbetor sås mellan dubbelraderna. Men det finns ingen möjlighet till tidiga rödbetor då, de kan klara sig i skuggan av ärtorna tills ljuset når fram då ärterna tas bort, men det går något långsammare!

Bädd 3: morot, sallat och lökväxter

Oavsett hur stor köksträdgård du har, är det en gåva att kunna plocka färsk sallat en stor del av året. Därför är en betydande del av bädden avsedd för detta ändamål.

På den första metern planteras olika typer av sallat som har såtts inomhus i början av mars. Sallaten ska ha olika utvecklingstider så att du inte plötsligt står med 25 skördeklara huvuden på en gång, utan kan skörda sallat från början av maj till in i juni. Man kan så en en rad plocksallat som ger färska blad under en längre tid. Sallaten planteras med 25 cm mellan raderna där man kan så rädisor eller rucola mellan och bädden täcks med fiberduk i början.

Efterhand som sallaten skördas och det blir bar mark, sår man morötter i rader med 15 cm mellan raderna. Morötter kan sås ända in i juli, så man fortsätter så tills hela området utnyttjats. Rötterna kan vara kvar i bädden så länge du vill, om det blir frost täcks med våta löv och om det blir starkare frost kan man täcka med vintermatta. Detta gör att du kan skörda färska morötter hela vintern (och ju kallare jorden blir utan att frysa, desto bättre kommer de att smaka) men för det flesta är de förmodligen uppätna innan det.

På den andra metern kan man sätta schalottenlök med 15 cm mellan varje rad. Till skillnad från lök i bädd 1 odlas schalottenlöken som lagringslök, så de skördas i början av juli, hänger på tork och används under hösten. Du kan välja att sätta vitlök i en rad eller två i stället för schalottenlök. Avkastningen blir inte lika stor som om de har satts på hösten, men helt färsk vitlök är fortfarande en delikatess.

Så snart lökstycket är ledigt planteras en ny omgång sallat, som såtts i början av juni. Samtidigt förkultiverar man en ny omgång sallat, som planteras i de kommande hålen. Bädden täcks med fiberduk när det blir höst. I september utvecklas sallaten långsammare och slutar så småningom att växa. Det är därför viktigt att så i tid, så huvudena är nästan fullt utvecklade och kan stå länge tills frosten tar dem. Alternativt kan du också plantera spenat, som sås i mitten av juli.

På den tredje metern i bädden sås tidiga morötter tidigt april. De sås i rader med 20 cm mellan. Mellan raderna sås rädisor. Rädisorna äts under maj och ersätts av vinterpurjolök i början av juni. Purjolöken sås i början av april och om du skulle råka glömma det kan du köpa purjolöksbrätten i någon plantskola. Morötterna skördas från slutet av juni. Eftersom purjolöken utvecklas hela hösten har de flesta morötter ätits upp när purjolöken verkligen behöver utrymmet.

Sängen hålls täckt med insektsnät eller fiberduk så du slipper morotsflugor och purjolöksmal.

Bädd 4: potatis och bönor

Ingen köksträdgård utan lyxen att skörda färskpotatis i början av sommaren. Därför är hela denna bädd planerad för att ge färskpotatis under större delen av juni.

I mitten av mars täcks bädden med plast så att jordtemperaturen höjs. Omkring 1 april läggs de förgroddade potatisarna (de förgroddas åtminstone från slutet av februari) i rader 50 cm från varandra tvärs över bädden. Du kan sätta de allra tidigaste (t ex Solist eller Hamlet, Solist är tidigare) i bäddens norra ände och inte så tidiga i resten. Knölarna sätts ner med 25 cm mellanrum.

Mellan potatisraderna kan man antingen sätta spenatplantor eller så rucola eller rädisor. De skördas innan potatisplantorna täcker raden. Fiberduk eller plast (bäst) läggs över bädden, gärna över bågar. När temperaturen dagtid är över 10 grader klipps några ventilationshål i plasten och man håller ett öga på att det inte blir så varmt att bladen bränns av solen, i så fall tar man bort plasten.

I slutet av maj/början av juni, kan du börja skörda färskpotatis från bäddens norra ände. Då blir det också ledig jord som ska användas. I denna odlingsplan är det hittills ett ”hål” i sallatsproduktionen. Bäddarna 1 och 3 ger sallad i maj, juni och från augusti. Bädd 4 ska se till att det finns sallat i juli. I början av maj sås en omgång sallat som planteras ut efterhand som potatisen skördas. Man kan plantera i två rader i mitten av sängen med 20 cm mellan raderna och kommer då att kunna skörda i juli tills nästa gröda, nämligen bönor, stänger ute ljuset för sallaten.

I början av juli är potatisen skördad. Gör ett bönstativ med 5 bambukäppar på varje sida av bädden med ca 60 cm mellan käpparna. I mitten av juni sår man störbönor i pluggbrätten eller mjölkkartonger och dessa är redo för utplantering den första veckan i juli. Sätt 3-4 plantor per bambukäpp. Käpparna ska helst vara minst 2 meter höga för bönplantorna kan bli över 3 meter långa. Det blir också fler bönor än du kan äta, men bönor är en av de mest lämpliga grönsakerna för infrysning, de är bra att ha under vintern.

Tycker man att 20-25 kilo bönor är för mycket, kan man i stället på de sydligaste käpparna sätta ett par frilandsgurkor som får klättra på dem. Gurkorna sås i mitten av juni och planteras ut samtidigt som bönorna. Och om du vill leka lite med vad som kan göras, kan du sätta en enda zucchini i mitten av bäddens södra ände strax under gurkorna. Här kan de få så mycket solljus att du kan få några zucchini.

Tidplan

Februari Förkultivering: potatis förgroddas

Mars Förkultivering: salladslök, rödbetor, sallat, spenat, ärtor Direktsådd: rädisor, rucola

April Förkultivering: savoykål, spetskål, vinterpurjolök Direktsådd: morötter, potatis sätts, lök sätts, palsternackor, rädisor, rucola, rödbetor, spenat, ärtor

Maj Förkultivering: blomkål, broccoli, sallat Direktsådd: salladslök, morötter, rädisor, spenat

Juni Förkultivering: zucchini, frilandsgurka, grönkål, majs, sallat, störbönor Direktsådd: morötter, rädisor, rucola

Juli Förkultivering: sallat, sen spenat Direktsådd: asiatiska bladgrönsaker, morötter, daikon, rädisor, spenat

Augusti Förkultivering: spenat

Artikeln finns även att läsa på danska här.

Omkring 1,4 miljarder ton mat slängs varje år!! Det är ungefär en tredjedel av allt som produceras med tanke att det ska konsumeras av oss människor.

 

 

En tredjedel av alla mat slängs bara bort!!

 

 

När man tänker på det är det en svindlande stor andel. Men om vi bryter ner det till oss själva och funderar på vad varje hushåll kan göra för att minska svinnet blir det kanske lite mer hanterbart. Jag tror att vi alla ibland kanske handlar mer än vad vi har tänkt eller hinner äta upp innan det blir dåligt och slänger en halv gammal gurka, ett kålhuvud som börjar se lite ledset ut osv. Ibland är det svårt att beräkna mängden mat och det blir lite för mycket, men kanske inte tillräckligt för att bli en hel måltid. Ibland kan andra saker dyka upp som vi inte räknat med, blir kanske bjuden på middag någonstans och så glöms de där resterna vi hade tänkt att äta till middag bort och slängs efter ett tag.

 

 

Det händer alla. Men kan vi kanske försöka bli mer medvetna, och dra vårt strå till stacken till att minska svinnet.

 

 

Några enkla saker man kan göra är att göra en veckomeny och planera hela veckans middagar, eller kanske för två veckor i taget, skriva en shoppinglista och bara handla sådant som står på listan och sluta bli förförd av affärernas lockrop, provsmakningar, köp-tre-betala-för-två erbjudanden. Att köpa det som är i säsong, som jag skrev om igår är också ett sätt att bli mer medveten om vad som är bäst för miljön.

 

 

En annan sak vi kan göra är att själva bli mer involverade i hela processen av att få mat på bordet. Att odla egna grönsaker och ha höns är en växande trend, och en som jag gärna vill hoppa på. Om man själv har lagt ner tid och arbete på att producera maten är vi mer rädda om resultatet också, och mindre benägna att slänga bort.

 

 

Vilka är dina bästa tips på att minska svinnet?

I helgen har jag haft en ofrivillig datapaus, och därmed också en bloggpaus. I fredags när min laptop var på väg och ladda ur upptäckte jag att jag hade glömt laddaren på jobbet. Min första reaktion - "men hur ska jag klara mig hela helgen utan datorn" byttes snabbt mot ett konstaterande att det var bara att finna sig i.

 

 

Och sedan kändes det ganska skönt, då jag lätt kan bli sittande framför datorn alldeles för länge - skriva blogginlägg, läsa andra bloggar, facebook, hemnet, surfa runt lite. Ja, timmarna kan lätt bli fler än vad jag från början hade tänkt.

 

 

Så lite mediefasta emellanåt är nog bra, oavsett om den var planerad eller inte :))

 

 

Något inom media som jag gillar väldigt mycket är Emma Knyckare på P3

 

 

 

Tidigare var hon med i satirprogrammet Tankesmedjan, som jag brukar lyssna på i bilen när jag är på väg hem från jobbet. Nu har hon ett eget program varje dag kl 11-12. Så rolig tjej. Jag älskar hennes stil. Tyvärr är det ju inte alltid jag sitter i bilen mellan 11 och 12, och bilen är det enda stället där jag lyssnar på radio då jag inte har någon varken hemma eller på jobbet. Men nu ska det införskaffas en radio, gärna i lite gammaldags stil.

 

 

Jag tycker de här från Roberts radio är så söta i sin vintagestil, men priset känns lite väl högt. Nästan 2000 kr för en radio är mycket pengar.

 

 

Så är det någon som har ett bra tips på en söt och prisvärd radio får ni gärna tipsa mig :)

 

 

Den här fanns tidigare på Claes Ohlsson för 399 kr, men då jag var inne i den närmaste affären såg jag ingen

 

 

Idag på eftermiddagen har jag varit och besökt en vän som fick barn i höstas, tvillingar. Att bli föräldrar blev en tuffare start för dem än väntat på olika sätt. Så idag var första gången jag träffade de små underverken.

 

 

Den tuffa starten gjorde att de var hemma båda två längre än vad de flesta brukar göra när de får tillökning i familjen. Över fikat diskuterade vi det och jag gillade verkligen deras sätt att tänka. Att båda två varit hemma i ett halvår har kostat på ekonomiskt men valet de gjorde, att prioritera familjen har gjort att de fått en helt annan start som familj än vad som är vanligt.

 

 

(Bild lånad från Livet på BB)

 

 

När vi gör ett val, väljer vi samtidigt bort något annat. Det handlar alltid om en prioritering. Vad är viktigt för mig? Vad prioriterar jag, eller vi om man är flera, just nu? Om svaret är, som i deras fall, att just nu är familjen och tid tillsammans det viktigaste så väljer man samtidigt bort arbete, karriär och en hög inkomst - eller?

 

 

Ja för de allra flesta är det så. Men det behöver inte vara så. Om man har planerat sitt liv på så sätt att om jag inte behöver göra en aktiv handling för att få pengar, dvs gå till jobbet, utan jag har en inkomst som kommer till mig även om jag är hemma, tar det lugnt, umgås med familjen, ägnar mig åt min hobby ger det mig n helt annan frihet och flexibilitet. De allra flesta människor har ingen sådan inkomst som inte kräver en aktiv handling. Det krävs lite tankeexperiment och planering för att hitta passiva inkomstkällor.

 

 

Då skulle ett sådant val, att vara hemma tillsammans familjens första månader,l inte nödvändigtvis behöva innebära att man väljer en lägre inkomst bara för att man väljer att arbeta mindre, eller inte alls.

 

 

 

Mitt mål är att inom några år kommer jag arbeta tre dagar i veckan, 50 - 60 % tycker jag är en ganska lagom arbetstid, men jag vill inte sänka min inkomst alltför mycket. Jag vill fortfarande ha pengar till att njuta av den fritid jag har, rida, kanske resa, bara vara hemma och ha det skönt. Därför börjar jag redan nu tänka i termer av vad jag kan göra idag för att ha en passiv inkomst om några år.

 

 

Det handlar också om att se över sina utgifter. Har jag lägre utgifter kan jag leva ett gott liv även på mindre inkomster. Väljer jag ett billigare boende, inte shoppa, dra ner på utgifter som faktiskt inte ger mig så mycket kan jag fortfarande ha lika mycket pengar att röra mig med efter att alla kostnader är betalda. Jag såg tex en undersökning som visar att vi lägger allt mer pengar på digital media i hemmet.  Filmkanaler, appar och mycket annan digital media ökar. Vi lägger mycket pengar på detta, men ger det mig njutning, energi eller glädje i samma utsträckning?

 

 

Som i all ekonomi gäller det att både se över sina inkomster och sina utgifter. Kan man göra en liten justering på båda kan det ge en ganska ordentlig effekt.

 

 

För att leva ett enklare liv kan man börja dra ner på sina rörliga kostnader på en gång, samtidigt som man ser över sina fasta utgifter och gör förändringar - säger upp abonnemang som man har av slentrian, se över elavtal, försäkringar, boendekostnad etc. Om man även börjar se på hur man kan få inkomster utan att arbeta har man lagt en bra grund till att leva ett enklare liv med mer tid över till sådant man njuter av och som ger livsenergi.