Åh vad jag tycker det är mysigt med höst, och själva ordet skördefest låter så härligt tycker jag. Skördefest med allt som finns att ta hand om så här på sensommaren/hösten. Det känns så rikt på något sätt tycker jag att se det överflöd av både grönsaker, frukter och blommor som finns nu. Jag älskar höstens färger också. Skördefester finns det många rumt om i landet nu. I torsdags var jag på Inspirera i Särö där de laddat upp med grönsaker i krukor, blommor från Danmark, tomatsoppa och vin till alla kunder. Supermysigt :)

 

 

 

 

 

 

 

Höbalar ger så lantligt, mysigt intryck tycker jag. Det skulle jag kunna tänka mig att ha i min trädgård och bygga upp höststilleben kring.

 

 

 

 

 

Pumpor hör hösten till, precis som olika kålsorter, solrosor, mogen majs.

 

 

Nästa helg är det skördefest på Tjolöholms Slott där massor av lokala producenter säljer årets skörd.

 

 

När skörden är bärgad ställs det till med fest på godset! Under två dagar säljer halländska matproducenter höstens nyskördade delikatesser. Godset dekoreras med årstidens vackra grönsaker och frukter.

I slottets salar och salonger kan besökarna följa med på en halländsk smaksafari - en matupplevelse som får det att vattnas i munnen. Hela godset är fyllt med aktiviteter - hälsa på gårdens alla djur, njut av halländsk dans och musik, lär dig mer på miniföreläsningar och roa dig bland mängder av barnaktiviteter.

 

 

 

Skördefesten på Öland har jag aldrig varit på, men de har visat lite från den veckan som har gått på morgonTV. Någon gång ska jag åka dit. Det är så vackert att åka till sommarställen när högsommaren och den stora turistsäsongen är över.

 

 

 

 

Nu till helgen ska jag iallfall till Tjolöholm och funderar redan på vad jag ska laga för gott nästa helg med alla goda grönsaker som jag troligen har med mig hem :) Kanske något gott med lamm. Åh, jag älskar höstens mat med alla goda soppor och grytor. Idag blev det en fransk köttgryta som fått stå i ugnen i nästan två timmar och gotta till sig. Härliga söndag och härliga höst ;))

 

 

 

Jag rensar bland papper och ju mer saker jag rensar bort desto mindre användning har jag av diverse förvaringslösningar. Så i denna utrensning åker även detta stora dokumentställ ut och det kändes direkt som det blev mer fysisk plats i rummet då denna stora, mörka klump åkte ut.

 

 

Det är rätt så intressant att se vad mycket jag kan göra mig av med då jag inte längre har så mycket saker att förvara i alla dessa möbler ;) Bokhyllan har åkt ut, vitrinskåpet blir snart överflödigt, förvaringslösningar för papper, CD-skivor, filmer mm har åkt ut då de inte längre behövs.

 

 

Här ser ni mitt bibliotek ;) eller vad som finns kvar av min boksamling. Tidigare hade jag ett par stora bokhyllor, som tog upp en hel vägg i vardagsrummet, fyllda med böcker, men efter flera utrensningar är jag numera nere på detta antal. En liten, smal bokhylla är numera allt jag behöver. Några fler böcker i hyllan kommer att rensas ut snart, men då kanske det fylls på med några nya, så jag tror att denna storlek på boksamlingen kommer att bestå, iallafall vad jag känner nu (men sådant kan ju ändras ;))

 

 

De böcker som blivit kvar efter mina utrensningar handlar de allra flesta om Feng Shui och inredning, stil, Simple Living och hälsa. Det finns några böcker med annat innehåll men detta är de områden som intresserar mig mest och där jag också gärna går tillbaka till böcker och bläddrar i och läser dem igen och igen. Några böcker kan jag efter ett antal genomläsningar känna mig färdig med och då åker de iväg till loppis. Några böcker känner jag att jag vill läsa åtminstone en gång till och då får de vara kvar.

Enligt Feng Shuis lära är vassa hörn något som vi ska undvika då de ger en vass energi. De kallas också för giftpilar och att få ett vasst hörn riktat mot sig känns obehagligt och hotfullt. Prova att sätta dig vid nära ett vasst, spetsigt hörn tex vid ett bord eller en vägg så får de en idé om vad som menas. I vår omgivning har vi ofta vassa hörn tex på möbler, utskjutande delar av väggar osv. i första hand bör vi försöka undvika dessa hörn genom att tex välja möbler med rundade kanter istället för vassa. Ibland är det i rummets arkitektur och går inte att ta bort rent fysiskt och då kan man minska effekten genom att skyla hörnet tex genom att sätta en mjukt formad växt framför eller hänga ett tygstycke för. Dessa åtgärder kan vi göra i vår egen närmiljö för att undvika att utsättas för den negativa energi som vassa hörn ger.

 

 

Men det finns även runt omkring oss i våra allmäna miljöer tex i byggnaders arkitektur eller som här på det nyligen omgjorda torget i Kungsbacka där man har dekorerat torget med en skulptur och en vattendamm.

 

 

 

 

 

Jag gillar att följa våra årstider och dekorera hemma, både inne och ute, utifrån den årstid vi har, och vad som är speciellt med den.

 

 

 

 

På hösten tycker jag att det är fint med ljung, krysantemum, pumpor, äpplen, naturmaterial som halm, blommor i höstens flammande färger. Jag vill ha något höststilleben som möter mig vid ytterdörrren samt något fint att vila ögonen på inifrån huset.

 

 

Inomhus tycker jag om att dekorera med skördetema, som tex en bunt med ax, färska grönsaker, kottar, grenar - ja mycket av det som jag hittar på en promenad i skogen. Att dekorera hemmet behöver inte alls innebära att köpa nya saker i en fin inredningsaffär, utan mycket finns att hämta gratis ute i naturen ;)

På den amerikanska bloggen Life on purpose hittade jag denna historia om ett enklare boende. Skulle man kunna leva så här i Sverige?

 

 

I started following Be More with Less and became friends with Courtney (though we’ve never met) soon after she started the blog. In 2010, I gladly shared with her and her readers the simplicity I found when I moved to a small island off the coast of Honduras, Central America. A lot has changed since then, but my quest to continue to live a full and uncluttered life was challenged when I moved back to my hometown in Ontario, Canada—typical North American city, after living five years on the island of Roatan—laid back, nary a shopping mall to be found way-of-life, I feared I would fall back into a “consumerism lifestyle”.

 

After all, I couldn’t just string a hammock between two palm trees and call it my bedroom; I had no housewares: dishes, pots, pans, cutlery, linens or furniture—not even a broom to sweep a floor with; my wardrobe needed to include more than: two pairs of flip-flops, shorts, t-shirts and a bathing suit—it snows here. I could stay with family and/or friends for a while, but now that I’m not just visiting (on vacation from a tropical island—I know… pretty sure you’re shaking your head in disbelief that I moved away from that) I had to find a place to call home.

 

There they stood, oversized, look—don’t walk on the grass—perfectly landscaped, in a neat row, double driveway, concrete curbed subdivisions; not in my budget, besides, not my idea of home. Condo—a box in the air; at least there’s a balcony, wouldn’t even look at the units that didn’t have one. Ah, no! Walk in closets (I don’t own enough stuff to fill one), granite counter tops—who cares, laminate or hardwood floors—too cold in the winter here, air-conditioning—doesn’t get warm enough here (even during a heat-wave) for that.

 

I was feeling rather discouraged, and then—I found home. A trailer, actually, a Park Model mobile home, in a RV Park on the edge of the city. Now, you’re saying to yourself, she’s really gone off the deep end!

 

It couldn’t be more perfect for me—I’m in a community of every day is a holiday way of living with like-minded, fellow campers. The place I bought (cost less than a new car, even an economy car) has more than enough room for me, even a spare bedroom, a big front porch and a yard that I allow walking on the grass, a flower garden—hummingbirds and butterflies visit regularly given my proximity to a Conservation Area.

 

Inside, each room is clean and comfortable, decorated with simple things that mean something to me or bring a smile to my face when I look at them; I don’t have to worry about spending money on the latest trends or “must have to keep up with the Jones’” objects-de-art—it’s a trailer, come on, that would just be silly. The closest I come to objects with monetary value is the set of fine china my aunt contributed when she heard I didn’t have any dishes; she had them packed away for the past 20 years after inheriting them from her mother (my grandma), who had them packed away for 20 years prior to that after inheriting them from her mother (my great-grandma.) I use the dishes every day as my everyday dishes—adds a certain touch of elegance to the, in perfect condition, all-wood table and chairs I got at a yard sale for real cheap.

 

My living expenses are very low; no mortgage, no property taxes, and all those other things that come with owning a home on credit. I’m within my budget, without having to resort to devoting all my time to a high pressured job. I have time to write and enjoy my surroundings and I am relieved to know I can avoid a “consumerism lifestyle” now that I’ve returned to Canada— where the real estate newspapers and the stack of flyers that jam up my mailbox each day clearly state: I must buy more if I truly want to be happy.

Ja, precis som både boken och föreställningen heter där de driver med både det stora inredningsintresset som har spridit sig över hela landet och hur fastighetsmäklare beskriver objekt till salu, men ljust och fräscht var precis de orden som slog mig när jag hittade bilderna på detta hem :)

 

 

Jag blev så förtjust i detta hem då det känns varmt, mysigt och välkomnande. Jag hittade bilderna på en amerikansk blogg om Simple Living och hon som bor i detta hus har köpt det mesta på loppis eller garageförsäljning till en billig penning. Det behöver inte kosta mycket för att få en mysigt hem.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Igår, efter jag skrivit inlägget om tiny houses, började jag fundera på hur mitt boende sett ut genom åren. I inredningstidningar har man senaste tiden kunnat se en trend att allt fler väljer att dra ner på boendestorleken och det börjar bli trendigt att bo på mindre yta.

 

 

Så här har min boendekarriär sett ut:

 

 

* Jag flyttade hemifrån när jag var 19 år och min första lägenhet var en etta på drygt 40 kvm. Jag hade ett normalstort vardagsrum, ett kök med ett separat matrum som jag gjorde om till sovrum och så hade jag ett litet bord i hallen där jag satt och åt. Där fick vi plats fyra stycken. Till lägenheten hade jag också en balkong. I denna lägenhet trivdes jag väldigt bra och jag hade plats för allt jag behövde

 

 

* Efter något drygt år i min lägenhet blev jag sambo, och då "behövde" vi ju ha större yta så vi flyttade till en lägenhet på drygt 70 kvm. De närmaste åren bytte vi boende ett par gånger, men alltid till ungefär samma storlek

 

 

* Efter ett antal år i lägenhet, både hyreslägenheter och bostadsrättslägenheter var det dags för att köpa hus, och nu slog vi till ordentligt. Ett hus med sju rum och 250 kvm blev det. På tok för stort för oss två och stora delar av huset ekade öde. Flera av rummen använde vi aldrig. Den mesta tiden var jag dessutom själv hemma med hunden och vi använde bara en bråkdel av all yta.

 

 

* Huset hade vi inte så länge och i samband med försäljningen separerade vi, och jag var tillbaka i en hyresetta. Denna gången hade lägenheten ett stort kök och jag delade av vardagsrummet till en sovyta och en vardagsrumsyta. Balkong fanns inte men däremot en stor gemensam trädgård. Lägenheten låg nära centrum men kändes ändå lugn och rofylld, och dessutom väldigt billig i hyra.

 

 

* När jag bestämde mig för att flytta från den staden till Göteborg flyttade jag runt i olika lägenheter innan jag blev sambo igen. Vi bodde först i en lägenhet i stan på ca 70 kvm men bestämde oss för att köpa hus. Vis av den första omgången som husägare ville jag denna gången köpa ett betydligt mindre hus, och litet var det vi till slut köpte, 50 kvm, men fullt tillräckligt. Ett ganska lagom stort hus när vi inte var så många, och med en stor trädgård fanns det mycket yta att vara på utomhus.

 

 

* Från det lilla huset flyttade jag till min nuvarande lägenhet som är en hyreslägenhet på drygt 70 kvm med en liten tomtremsa som gör att jag känner att min bostadsyta ökar med två rum sommartid. Jag har nu bott här i tolv år och har hela tiden trivts enormt bra, älskar mitt hem som jag skrev i ett annat inlägg, men jag börjar känna en längtan efter att ha eget hus igen och gärna ett litet torp.

 

 

Utöver de bostäderna jag har själv ägt eller stått för kontraktet på har jag bott i ett antal lägenheter i andra hand. Alla dessa har varit jättesmå. När jag bodde i New York ville jag ha egen bostad och ingen roommate och hittade en liten studio där allt var i samma rum plus en pyttehall och ett badrum. Att bo på det sättet är vanligt i stora, dyra städer som på Manhattan och det funkade alldeles utmärkt. Jag fick plats med en säng, en fåtölj, ett litet matbord, en tv, en låg bokhylla och en garderob förutom den lilla kökshörnan.

I boken jag precis har läst ut beskriver författaren deras resa mot att leva ett enklare liv. En del i den processen har varit att successivt minska sitt boende, och därmed också rensa bland sina tillhörigheter. Nu bor hon och hennes man med sina två katter i ett sk tiny house. Jag blev inspirerad av tanken att bo på liten yta, att inte använda mer utrymme än man behöver vilket också medför att boendet blir mycket billigare.

 

 

 

Så här ser deras tiny house ut och de har valt att ha hjul på sitt hus så att de lätt skulle kunna flytta med sig huset om de vill flytta till någon annan del av USA.

 

 

Men det finns massor av olika modeller på små hus.

 

 

 

 

 

 

Ett mindre hus innebär också att det tar mindre tid att städa och ta hand om huset. Om man funderar på hur mycket utrymme man egentligen behöver per person så är det inte så mycket.

 

 

 

Med ett mindre hus frigörs både pengar och tid till att göra saker som man vill göra, det som gör en lycklig.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Med ett bra utrymme utomhus blir boendeytan mångdubbelt så stor under de varma sommarmånaderna, och mer tid tillbringas utomhus.

 

 

 

Älskar trädäcket och dem fina trädgårdsplaneringen på denna bilden, men undrar vad alla ledningar bakom är för något. En del av de lösningarna jag har sett när det gäller små hus är inte så bra enligt Feng Shui. Jag har tex sett att för att spara förvaringsyta förvaras knivar på magnetlist på väggen och knivar ger en vass Feng Shui och bör stoppas undan i en låda eller i ett knivblock. Kraftledningar är också dålig Feng Shui.

 

 

Husen kan se olika ut, men har det gemensamt att de är små.

 

 

Hur mycket yta behöver man egentligen???

 

Jag håller på att läsa boken You can buy happiness (and it´s cheap) som jag skrev om för ett tag sedan. Det är en inspirerande bok om att leva ett enklare liv. I boken beskriver författaren Tammy Strobel hur hon och hennes man gjorde sin resa mot ett enklare liv och numera bor i ett pyttelitet hus, är helt skuldfria och överhuvudtaget fria att själva välja hur de vill tillbringa sina dagar. De jobbar med det de tycker är roligt och gör även en hel del volontärarbete.

 

 

I boken skriver hon även om många andras historia, och varvar med forskning och utdrag från andra böcker. Varje kapitel avslutas med ett antal saker man själv kan börja med, micro-actions, för att påbörja sin egen resa. I första kapitlet skrev hon om de två stora frågorna som själva började med.

 

 

- Vad gör dig lycklig?

 

 

- Och hur kan du förenkla ditt liv för att öka din lycka?

 

 

Detta är ett bra sätt att börja, se saker och ting på ett nytt sätt och börja omvärdera vad som är viktigt i livet.

 

 

För min del  är svaren på dessa frågor något som jag funderat mycket på. Det som gör mig lycklig är framförallt att vara tillsammans med min dotter, även om det ibland är jobbigt att ha barn i tonåren, men vi har ofta roligt tillsammans, skrattar och gör saker. Det gör mig lycklig. Jag är också lycklig när jag är tillsammans med djur; både mina katter hemma och med hästarna i stallet. Jag skulle vilja tillbringa ännu mer tid i stallet än vad jag redan gör, både för att rida, pyssla om hästarna men också för det härliga umgänget. Där kommer vi till det tredje som gör mig lycklig; tid att umgås med människor jag tycker om, dela upplevelser, prata och bara vara. något annat som gör mig lycklig är att ha tid för mig själv; läsa, ta hand om mitt hem, ut i naturen, pyssla i köket. Det är ju egentligen inget av det materiella jag har som gör mig lycklig, även om jag tycker om vackra saker.

 

 

Som svar på den andra frågan har jag börjat förenkla mitt liv och få mer tid över till det som jag vill är att gå ner i arbetstid. Men mitt arbete gör mig också lycklig ibland, när jag känner att det jag gör gör skillnad för någon annan människa. Genom mitt jobb som psykolog känner jag ibland att jag verkligen kan göra en skillnad för andra. Det gör mig lycklig. Det jag skulle vilja göra för att förenkla mitt liv ännu mer är att bli helt skuldfri. Jag har haft lån ändå sedan jag började mitt vuxna liv dä jag inredde min första lägenhet och köpte min första bil. Idag har jag rätt mycket studielån då jag pluggat på universitetet i sex år och även lån på bilen. Tillsammans betalar jag drygt tretusen i månaden på mina lån. Tänk vad härligt att inte ha dom och slippa den utgiften. De pengarna skulle jag tex kunna lägga på att rida mer. Det är ett mål som ligger en bit framåt i tiden, men ändå ett mål jag har.

 

 

Något annat jag gör för att förenkla mitt liv är att rensa bland alla mina tillhörigheter, skänka till loppis, sälja det som genererar lite mer pengar och sluta shoppa. Det frigör både tid, pengar och energi.

 

 

Idag njuter jag av att precis kommit hem från veckans andra ridlektion med en lång fika efteråt med hela gruppen och ska nu värma köttgryta från helgen och lägga mig på soffan med boken och läsa mer härliga tips :))

Så härligt det ser ut på denna bilden. Att lägga sig bland alla färggranna löven och bara titta upp på himlen.

 

 

 

 

Ta tillvara på stunden och njut med alla sinnen. Mindfulness när det är som bäst ;)

 

 

"Att direkt uppleva en plats kan bara ske om du lyckas vara närvarande utan dina vanliga filter. Annars kanske du bara befinner dig i din föreställning eller idé om en plats, oavsett om det är ditt hem, arbetet eller en exotisk semesterort. Det där ironiska vykortet kan mycket väl vara sant "Har det underbart. Önskar jag vore här". Men det är du redan! Du är det redan!"

Jon Kabat-Zinn

Hur du får attraktionslagen att arbeta för dig:

 

 

1. Bli medveten om vad du tänker och känner. Dina tankar och dina känslor hänger ihop och väldigt ofta är det dina tankar som styr dina känslor.

 

 

2. Fokusera på vad du vill ha och låt bli att tänka på sådant du inte vill ha. Det är det du tänker på du drar till dig och om du tänker på sådant du inte vill ha så kommer du få mer av just det.

 

 

3. Använd affirmationer. Det är positiva fraser om vad du vill ha i livet

 

 

4. Visualisera. Skapa en tydlig bild av vad du vill ha.

 

 

5. Skapa en känsla där du känner att du redan befinner dig i den situationen du vill vara.

 

 

 

Alla dessa punkter hjälper dig att få det du vill ha i livet. De funkar bra var och en för sig men blir mycket mer kraftfulla om du använder alla tillsammans.

 

 

Denna helgen har varit perfekt för diverse höstfix. Alla sommarkläder har nu fått flytta upp på vinden och jag har tagit fram ullkoftorna. Igår sken solen så hela dagen tillbringades utomhus, häcken blev klippt för sista gången detta år (och dottern hjälpte till så det gick fort), höstblommor har planterats i krukan vid entrén men först blev det en långpromenad i solen till plantskolan för att köpa dem.Några fler höstblommor ska planteras i en kruka på baksidan som jag ser inifrån vardagsrummet och njuter av oavsett väder.

 

 

 

 

Hösten är också en perfekt tid att rensa hemma. Dagar som inte är så sköna att vara utomhus kan man gå igenom sina skåp och lådor hemma. Själv har jag återigen rensat en del och två kassar står i bilen och väntar på att få åka iväg till loppis. Det är lustigt det där med att rensa och hur man ser på sina saker. För varje rensning jag gör är det fler och fler saker som jag inser att jag klarar mig utan. Även om jag går igenom saker jag redan rensat bland vid ett par tillfällen hittar jag alltid nya saker som kan tas bort. Denna gången har de flesta krukor och vaser sorterats bort, då de sällan används.

 

 

Jag har också fallit för det där tänkesättet "kanvarabraattha" när det gäller tillbehör till bilen. Jag har i flera år kört omkring med en kasse med ett antal flaskor innehållandes bla startgas, punkteringslagning mm som stod kvar i min förra bil efter den förra ägaren. Min nuvarande bil har jag haft i fyra år, och förra bilen hade jag också ett antal år. Och ingen av dessa flaskor har någonsin blivit använda!! Men "braattha" ;) Så nu åker de iväg och jag får mer utrymme i bagaget.

 

 

Idag har jag också varit ute hela dagen då det var hopptävlingar på ridskolan och jag var funktionär som vanligt. Nu ska jag göra andra höstfavoriter; laga en god köttgryta, ta ett bad och se en film med dottern ;)

I vår gratis lokaltidning som kommer i brevlådan en gång i veckan läste jag i senaste numret tips hur man förnyar köket från Lulu Carter, inredare som vi bla sett i Äntligen hemma, utan att behöva göra om speciellt mycket. Några tips var inte särskilt bra sett ur Feng Shui synpunkt, men en hel del bra saker hade hon:

 

 

* Börja med att rensa! Ta bort allt som sitter på kylskåpet, magneter, söta ord osv gör att intrycket blir rörigt. Ta bort prylar som står på bänkar i köket bara för att det inte finns plats att förvara dem någon annanstans. Det som står framme ska vara sådant som skapar stämning eller har en direkt funktion

 

 

* Dölj ett fult golv. Har du råd, tid och ork kan det löna sig att lägga in ett nytt golv. Om inte kan en snygg matta flytta fokus från det fula till det vackra

 

 

* Gör om skåpsluckorna - måla, byt knoppar och beslag. Här går det att göra massor själv. Både Lulu och Irene, med bloggen Harmoni i hemmet, har tipsat om att man kan göra egna läderknoppar av tex gamla skärp som Lulu gjort eller ett gammalt hundkoppel som Irene gjort

 

 

* Om du vill spara barnens teckningar, låt dem då bli vackra tavlor och skaffa fina ramar att sätta dem i

 

 

* När du har rensat ut, plockat bort och ordnat med bra förvaring är det dags att göa det där sista piffet (som oftast blir pricken över i inredningssammanhang). Det kan  vara krukor med färska örter, en skål med frukt och grönsaker, fina kökshanddukar, kakeldekor, levande ljus.

 

 

Enkla tips för att göra ett mysigare kök, men som med allt annat så startar det med att rensa. Med för mycket saker spelar det ingen roll hur mycket du försöker piffa till. Det gör bara att röran ökas på.

Ett sätt att få garderoben att fungera på ett bra sätt, utan att behöva ha massor av kläder är att tänka i garderobkapseltermer där varje plagg fungerar ihop med i stort sett vilket annat plagg som helst. Jag börjar dras mer och mer mot en preppylook, dvs en ganska klassisk enkel stil. Mina nyckelplagg i denna look är dessa; ett par mörkt blå jeans, ett par beige byxor i ridbyxmodell, en vit skjorta, en blåvit blus, en marinblå flätstickad tröja alt en vit sommartid, en tjock polotröja i ull som också är kabelstickad, en marinblå kavaj med emblem på bröstfickan, en rutig ullkavaj, ett par svarta loafers med klack och ett par skinnstövlar i ridstövelmodell. Som jacka kan jag tänka mig Lexingtons fina quiltade jacka i beige eller marinblått. Färgerna i denna garderobskapsel håller färgskalan marinblått-beige-vitt med svarta accesoarer som skor, skärp och väska. Vill man sedan lägga till något i färg passar både rött och rosa till denna färgskala.

 

 

Jag är inget vidare på att göra klädcollage ;) men jag tror ni får en bild av hur jag tänker när det gäller garderobskapsel.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Jag älskar att läsa om hur människor förändrat sina liv, hur det valt att leva ett enklare liv och hoppat av ekorrhjulet. Alla sådan historier gör mig mer peppad att fortsätta den väg jag har påbörjat med att gå ner i arbetstid, shoppa betydligt mindre, rensa bort allt onödigt, ägna tid åt mig själv, min familj, mina vänner, mina djur, mina intressen.

 

 

Det här hittade jag på en engelsk blogg, Life on purpose, be more with less:

 

 

I would never have thought that I could be more with less. If you’d have seen me in 2005, you’d have seen someone working three jobs, taking regular trips to London to advise the government, working a 90-hour work. I managed a 7-7 day and then added a couple of hours of high-intensity training either before or after, just to keep myself fit. I had an expensive gym membership, a very expensive shoe habit, and my life was all about appearance. If you’d have said that seven years later, I’d be living on a sixth of my income (about $12,000) and that I’d be working a 30-hour week, I’d have thought you were crazy. I think I thought I’d rule the world by now, dressed in Gucci and Prada, driving a Mercedes and taking holidays in Mauritius.

 

No. I don’t rule the world.

 

Well, if the truth be told, I rule a very small piece of land, big enough to feed me and my nearest and dearest. Downsizing was more than just a pay cut, it was a completely different way of life. It was about growing up. Now I spend my 30 hours working to live, not living to work. I enjoy my work and it leaves me a life, which I love. Now I have the time for dogs, for cats, for chickens, for friends and for family. Instead of indulging myself with expensive meals out or take-out meals, I cook.

 

It just wasn’t possible for me to do that in England. I’d never have been able to afford to live as I do there. I needed to go somewhere where I could sell my house in England and buy a good-sized piece of land and a house, as well as benefiting from a climate where I could grow my own vegetables. That meant a change of country.

 

So, seven years on, I find myself living in rural France. It’s a different life altogether. The rat race seems a million miles away. For a start, rural France works on a very strict timetable. If it’s not Tuesday-Friday, between 9-12 or 2-6, it’s not open. The supermarket is shut on Sunday. The only thing to do on a Sunday is go to church, see family and friends or indulge in some gardening. Most of my friends take two-hour lunch breaks and have small evening meals. I do the same now. No more rush. I sit down and enjoy what I eat. Before, it barely used to touch the sides on the way down, if I stopped to eat at all.

 

It also helps that I don’t have a television, although the internet is a big distraction! I also needed to get all my worldly possessions over here in a 7.5 ton truck, so I sold most of my suits and shoes on eBay, had lots of yard sales, gave most of my furniture away and I arrived with my precious book collection, a laptop, some clothes and my photograph albums. In fact, were I to come these days with a Kindle e-reader and digital photographs on a memory stick, I’d probably have been able to move here with a truck a quarter of the size. It really made me prioritize what was important.

 

I think the most important things I’ve learned is that the simple life is the happiest. Watching seeds germinate, seeing a deer run across the fields, taking the dogs for a walk, paddling in the river… they’re all free. I don’t need the expensive IMAX 3-D cinema tickets or an expensive satellite television system with 900 channels. Eating sweetcorn or peas straight from the garden, making my own wine and grape juice, making an apple pie with home-grown fruit, collecting the eggs and making a huge omelette… very low-cost activities that not only distract me but enhance my diet and quality of life. And I realised I didn’t need the pizza take-out menu or the daily latte and muffin.

 

I smile much more these days. I take days out when I do nothing but go on epic walks or bike rides, or go canoeing with friends. I left my friends behind, yet the trips they’ve made and the new friends I’ve made here make up most of my life. I might not see my sister as much, but the week we’ve just had together more than makes up for the snatched half-hour phone-calls. We make memories now, rather than just cruising the shops over and over again.

 

It really is a dream life, and yet I quit my job to get here. That was a momentous decision, but one I’ve yet to live to regret. I never thought that being more with less was at all possible, yet here I am.

 

 

Inspirerande eller hur ;) Jag vill också bo på landet, odla mina egna grönsaker och frukt, ha ännu fler djur än vad jag har idag - och Frankrike är mitt favoritland ;)

 

Igår kväll började jag se en film på TV, Yes Man med Jim Carrey. Filmen var inget vidare bra, och Jim Carrey är i de flesta filmer lite för mycket tycker jag och spelar över, så jag stängde av efter halva filmen. Men jag låg sen i sängen och funderade en del på filmens budskap - att säga ja till livet. Filmen handlade om en kille som alltid försökte slingra sig ur allt, alltid tacka nej till inbjudningar osv men som sedan slog över åt andra hållet och blev tvungen att säga jag till allt istället, vilket blev alldeles för hysteriskt för att jag skulle tycka att det var roligt.

 

 

Men, hur ofta säger vi nej av ren reflex, utan att först fundera över om det skulle ge oss nya perspektiv genom att tacka ja. Att tacka ja till möjligheter som dyker upp kan dels berika livet, vi kan få möjlighet att lära oss nya saker, växa som människor och kanske tom ta nya vägar i livet. Många gånger är det rädsla som ligger bakom att tacka nej, kanske rädsla för det okända, träffa nya människor, göra något vi aldrig har gjort förut, rädsla att göra bort sig, rädsla för att misslyckas.

 

 

I mitt arbete jobbar jag en del med utveckling av arbetslag. Där pratar jag ibland om någon som kallas för Johari fönster, en modell utvecklad av två psykologer som visar hur vi ger och tar emot feedback. Där finns det fyra olika "fönsterrutor". Den ena är sådant som både jag själv vet om mig och som jag gärna delar med mig av till min omgivning vilket innebär att även andra vet detta om mig. Den kallas för arenan. Den andra rutan kallas för det blinda fältet. Där finns delar av min personlighet som andra kan utläsa genom mitt beteende, men som jag själv inte är medveten om. Det tredje kallas för fasaden och där finns de saker som du själv vet om men som inte andra vet. Där kan det finnas känslor och attityder som du döljer för din omgivning.

 

 

Den sista rutan kallas för det okända fältet, och består av saker som varken du eller andra vet. Här finns tidiga barndomsupplevelser, dolda styrkor och ouptäckt förmåga. Här finns hela din mentala, intellektuella och psykologiska kapacitetoch den kommer fram i situationer som kräver nya förhållningssätt. Den kan komma fram när du säger ja till något nytt, går utanför din komfortzon och får ta fram nya förmågor, upptäcka nya sidor hos dig själv.

 

 

Att säga ja till saker kan man göra både i stort och i smått - våga testa en ny aktivitet (kanske säga ja istället för nej när jobbarkompisen frågar om du vill följa med och testa magdans), vågar träffa nya människor (tacka ja till den där inbjudan trots att du inte känner någon på festen), tacka ja till ett nytt jobb även om det pirrar i magen med massor av arbetsuppgifter du inte gjort tidigare, säga ja om någon ber dig om hjälp med något. Våga utöka din komfortzon och nya saker börja hända i ditt liv.

 

Igår droppade senaste numret av IKEA Live ner i brevlådan, och även om jag inte är lika hängiven läsare numera som jag en gång var (då kastade jag mig över varje nummer, läste noggrannt och sparade dessutom allihop :)) så tycker jag att det är roligt att bläddra i den och se om det är några tips som tilltalar mig.

 

 

I höstens nummer hade de textilspecial, och i tidningen får vi hälsa på lite olika människor runt om i Europa. I en intervju med en familj, boende i Finland var det ett svar som fångade mitt intresse; "Jag tycker om enkla saker: att tillbringa tid med barnen, äta tillsammans och ha roligt med vardagliga sysslor. På finska finns ordet arki som betyder vardagslivet. Jag uppskattar verkligen vår arki: hemmet, min familj och våra vänner. Och jag försöker leva i nuet, njuta av varje ögonblick."

 

 

Ja, det är ju precis de värden som forskning har visat har betydelse för vårt välbefinnande och jag tror, eller rättare sagt, jag är övertygad om att vi behöver uppskatta vardagen mer. Det är vardagen som är livet, även om den ibland kan kännas tråkig med mycket rutiner. Men det är så lätt att bryta den där trista vardagslunken med något enkelt, kanske en skogspromenad, middag med vänner, njuta. Igår var dottern och jag och åt lunch på Restaurangskolan då vi båda två var lediga, trerätters lunch som var supergod och jag fick några timmar tillsammans med henne trots att det är "pappavecka". Sådana saker uppskattar jag!

 

 

Ett par, boende i Frankrike hade ett annat citat som tilltalade mig: "Vad du än köper till ditt hem, se till att det blir det bästa och det vackraste som du kan hitta. Men det behöver inte betyda det allra dyraste."

 

 

 

 

Ett ungt par, boende i Polen, hade ett annat väldigt bra tips. När de gifte sig bad de sina gäster att istället för de traditionella bröllopspresenterna ge dem ett exemplar av sin favoritbok. De uppskattar att deras hem är fyllt med böcker som betyder något särskilt för människor de älskar och ger de en känsla av förankring i det förflutna. I många av böckerna har de dessutom hittat kuvert med pengar vilket blev som ett Kinderägg; två presenter i en :) Och vilken överraskning när man tar fram en bok för att njuta av en stunds läsning. Jag tycker det är en utmärkt presentidé, dels ger du något av dig själv i present när du väljer ut din favoritbok (vilket jag iofs skulle ha svårt att välja en) och dels ger du bort en upplevelse där man lätt kan välja att när man har läst den låta själva den fysiska boken gå vidare till någon annan och inte belamra hemmet.

 

 

Jag har hittat två nya böcker om Simple living och lycka som jag vill läsa.

 

 

 

Charlie Söderberg har skrivit ännu en klok och tänkvärd krönika, som jag gärna förmedlar till er bloggläsare. Han skriver om den additionsstress som många känner idag, där vi försöker vara bra på allt. Samtidigt. Utan att egentligen fundera på vad som är viktigt för mig, i mitt liv och göra mina val utifrån det.

 

 

"Är du stressad? Känns det som att du ständigt ligger steget efter? Kanske beror det på att du som så många andra av oss försöker springa åt alla håll på en gång.

 

Känns det inte som att vi har blivit lurade att tro att för att uppleva ett rikt liv måste vi vara ALLT det där som man ser att de lyckligaste av lyckliga är.

 

Man skall vara Per Morberg. Framgångsrik skådespelare, bo på en herrgård, vara snygg som en fotomodell, vara en rolig och härlig familjefar, vara jägare och macho, vara kock, vara TV-kändis, vara gift, vara brun, vara kåt, vara klok, vara vältränad, vara nyskapande, vara ung, vara erfaren, vara, vara, vara…

 

Jag tror inte ens Per Morberg är Per Morberg och vad bättre är, jag tror inte ens han försöker vara det.

 

TV sprutar ut gör-om-mig-program och tidningarna kryddar med hemma-hos-reportage hos egenskapade ikoner som visar upp hur ett riktigt lyckligt liv egentligen ska se ut.

 

Jag är verkligen inte bättre kålsupare än någon annan. Jag har helt klart en tendens att framhålla det som funkar i mitt liv och inte prata så mycket om det som inte funkar, men just idag är jag rädd att många människor tolkar det som att jag är bäst på allt eller att det skulle vara en oöverstiglig skillnad på mitt liv och ett ”vanligt” liv. Det är det inte. Jag är skitdålig på massa områden.

 

Jag tror det är viktigt att vi alla omedelbart gör upp med myten om det perfekta livet där man är allt och har allt och istället börjar välja vad som verkligen gör just mitt liv rikare och vad som inte gör det. Här kommer ett  litet axplock av områden som jag inte är bra på och som jag heller inte har någon ambition att bli bra på, områden som jag helt enkelt valt bort i mitt liv till fördel för annat.

 

Jag är dålig på bilar, jag är riktigt dålig på bilar för att inte säga helt usel. Jag skulle aldrig komma på tanken att öppna en motorhuv eller stanna och försöka hjälpa någon som fått problem med bilen. Det är helt enkelt inte min grej och det är helt okej!

 

Jag gör min beskärda del av hemarbetet men jag är urdålig på att tvätta. Jag kan nästan ingenting om att tvätta och jag får alltid ångest över att jag kanske häller fel medel i fel fack eller sätter igång fel program. Det är helt enkelt inte min grej och det är helt okej!

 

Jag är dålig på nyheter. Jag läser inte morgontidningar, tittar inte på TV-debatter och har inte Aftonbladets hemsida som genväg på skrivbordet. Jag är så dålig på nyheter så att jag fram till revolutionen i Egypten inte ens visste om att Egypten inte var en demokrati. Nyhetskoll är helt enkelt inte min grej och det är helt okej!

 

Listan kan göras lång. Jag är dålig på sport, jag har inget läshuvud, jag kommer aldrig åka Vasaloppet, jag kommer aldrig bli en modebloggare, jag äter godis, jag slarvar med tandtråden och jag hatar att dansa! Det är inte mina grejer.

 

Vad är din grej och vad är inte din grej?

 

Jag tror att vi måste sluta försöka vara allt och istället fokusera på att växa i ett fåtal områden i taget. Mitt förslag är att du fokuserar på de områden som faktiskt gör störst skillnad i ditt  liv, områden där du verkligen ser att din växt gör skillnad och berikar dig.

 

Vad skulle göra störst skillnad i ditt liv om du tog dig an att göra det idag?
Vad skulle göra störst skillnad i ditt liv om du slutade att ta dig an det i ditt liv?

 

Ett rikare liv är att välja och att välja bort!

 

Ett rikare liv är många gånger ett enklare liv, har jag insett. Mitt liv känns på många sätt rikare nu. Jag är rikare på tid sedan jag gick ner i arbetstid, jag är rikare då jag i större utsträckning väljer vad jag vill ägna min tid åt, vad jag vill omge mig med, vad jag vill att mitt liv ska vara.

För några veckor sedan hörde jag en rapport från Sveriges Lantbruksuniversitet att det är lika viktigt att följa hösttecken i naturen som att följa vårtecken. Detta för att få veta hur klimatförändringar påverkar vår natur och växtsäsongens längd. Klimatpåverkan har gjort att våren kommer något tidigare numera, men gör även hösten det? Har naturens kalender påverkats?

 

 

Jag tror att det även rent psykologiskt kan vara viktigt att leta efter hösttecken med en positiv anda. Det förbereder oss för växling av säsong. Jag älskar hösten och för mig finns det många tecken på höstens antågande som jag njuter av; den höga klara luften, trädens vackra färger, fina höstväxter i krukor, frukt och grönsaker som skördas, fina kläder, stickade koftor och sockor, mys, förändringen i solens ljus. Jag gillar dessa förändringar och noterar mentalt när jag hittar något som innebär att nu är hösten här. Jag vet att många andra tänker tvärtom - att varje tecken på höstens ankomst ger en känsla av stress, kanske tom ångest, och en önskan om att hålla kvar sommaren. Om man kan ändra sina tankemönster och hitta saker med hösten man uppskattar kan man också njuta mer av årstidernas förändring.

 

 

Idag noterade jag ytterligare ett hösttecken. Det var för första gången lite kallt i bilen i morse när jag skulle åka till jobbet, så jag fick plocka fram rattmuffen och sätta på ratten så det inte skulle bli så kallt om händerna ;)

 

 

Igår hade vi en diskussion om söndagar hemma. Dottern sa att hon hatar söndagar då det bara är en transportsträcka till måndagen, och jag vet att det finns många fler som tycker så.

 

 

Själv älskar jag söndagar och tycker de är veckans bästa dag. Lördagar är ofta en mer aktiv dag med ärenden, handla, kanske städa, träffa vänner - ja dagar då jag far runt mycket mer, för det mesta, medan söndagar är en så skön och kravlös dag. Tempot är lugnare. Jag sover lite längre, även om jag aldrig sover särskilt länge, jag gör en frukost som tar lite längre tid och framför allt dröjer vi oss kvar vid frukostbordet längre. Ofta bokar jag tvättid på söndag förmiddag för att tvätta lakan och handdukar, och när det är klart njuter jag av en lång dusch och torka mig med mjuka, fluffiga handdukar. Vad resten av dagen bjuder på är olika från helg till helg. Just igår åkte vi till djuraffären för att köpa lite nya kattleksaker, då även de behöver lite variation för att tycka att det är kul. Där tillbringade vi en timme och kollade på kattgrejer och alla söta djur som är till salu; kaniner, marsvin, ökenmöss, fiskar. Att åka och titta på djur med barn innebär att man måste kunna stå emot en del tjat ;)

 

 

Söndagar innebär också att jag tar mig tid att laga mat som kan ta flera timmar att göra. Är det någon dag i veckan då det passar att göra långkok är det på söndagar. Igår efter maten tog vi även tag i dotterns garderob, plockade ut allt som fanns där. Kläder, väskor, skor, sjalar, kartonger - hela golvet i hallen var täckt med hennes saker. Sen började vi gå igenom dem, stuva undan sommarkläder som kommer användas även nästa sommar, prova en del kläder för att se vad som var urvuxet och därmed får gå vidare till någon annan, se vilka saker hon tröttnat på och som också sorterades bort. Sen strukturerade jag upp det så sommarkläder får ligga i lådor på översta hyllan i garderoben, som man bara når med en pall, saker som ska säljas lades åt sidan, saker som ska skänkas lades i en kasse, de väskor och sjalar som överlevde granskningen fick en egen låda och sen hängdes de kläder och skor som används nu och i höst tillbaka igen, och garderoben kändes återigen luftig. Med den genomgången blev det också tydligt vad som behöver kompletteras.

 

 

Söndagar brukar även avslutas med en film, samtidigt som kommande vecka förbereds. Jag älskar söndagar. Det är en mysig dag som oftast innebär lugn och avkoppling. Vad tycker ni om söndagar - älskar eller hatar?

 

 

Lektion 31 - Var där du är

 

 

"När du duschar, ta och se efter om du är där i duschen. Du kanske redan befinner dig på ett möte på jobbet. Kanske har du hela mötet med dig i duschen."

Jon Kabat-Zinn