Idag börjar jag min semester. Sex veckor av bara ledigt. Jag har inga planer alls, utan tänkte ta veckorna och dagarna som de kommer. Just nu känns det lite trist att det är så kallt, regnigt och osomrigt, men vädret kan man ju inte påverka, hur mycket man än skulle vilja.

 

 

Och att bara gnälla och ondgöra sig över vädret gör ju ingen skillnad. Mer än att jag blir på dåligt humör. Så jag jar bestämt att vädret inte ska få styra min semester eller mitt humör. Blir det kallt och regnigt kan jag ju glädja mig åt att åka på utflykter, gå på museum och inte minst läsa massor av böcker.

 

 

Och sola och bada är ju skönt, men numera har jag inte riktigt samma lust till det längre. Jag är gärna utomhus och kan ligga på stranden några timmar.

 

 

Men att bara sitta i en solstol eller lägga sig i en hängmatta och titta ut över horisonten, eller det böljande landskapet om jag är i Skåne, och låta tankarna vandra fritt är väldigt avkopplande. Och jag tänker ha en avkopplande semester :)

 

 

Igår på nationaldagen mötte jag en lång konvoj av lastbilar där svenska chaufförer demonstrerar att svenska åkerier minskar för de kan inte konkurrera med låglöneländer.

 

 

Jag tutade för att visa mitt stöd och samtidigt blir jag så ledsen att först svenska bönder och nu svenska lastbilschaufförer känner ett behov av en sådan manifestation för att visa att deras jobb håller på att försvinna.

 

 

Allt för att producenterna ska kunna skära i kostnader överallt för att till slut kunna erbjuda en vara så billigt som möjligt. För att vi konsumenter så gärna vill handla mycket, mängder och då är priset en viktig faktor. Vi vill jandla så billigt som möjligt för att ha råd att köpa ett sådant överflöd.

 

 

Det gör mig ledsen på så många sätt. I Sverige har vi jobbat hårt för att få en fungerande arbetsrätt och vi har ett bättre djurskydd än många andra länder, även om det kan bli ännu bättre. Dessa lagar och regler gör också att produktionen bli dyrare, och priserna blir högre, och så väljer konsumenten att köpa billigast möjligt, som är producerat i ett land där man inte bryr sig om vare sig arbetare eller djur.

 

 

Och genom detta sågar vi av vår egen gren, för det gör att när vi är för dyra för att kunna konkurrera med priset läggs svenska företag ner. Bönderna slås ut en efter en, och då även åkerierna. När jobben försvinner till låglöneländer ökar arbetslösheten, vår disponibla inkomst minskar och så söker vi ännu lägre priser och billigare produkter för att ha råd att fortsätta köpa vårt överflöd. Och då har vi inte ens pratat om vad det gör med vår planet. Med miljön.

 

 

För mig är det så tydligt att välja att konsumera mindre, men då välja en högre kvalitet till ett högre pris, och gärna lokalproducerat. Att välja det dom både är snällt för miljön, vårt närområde blir också det bästa alternativet för plånboken. Vi behöver inte alåt det där billiga tjafset, som ofta är producerat under usla förhållanden. Att välja medvetet har aldrig,varit viktigare