Åh vad jag älskar dimma! Det är något mjukt och magiskt över dimma tycker jag. Det är som om världen får mycket mjukare kanter på en gång.

 

 

 

När jag åkte till jobbet i morse låg dimman tät över vägen och ängarna brevid vägen såg jag inte mycket av alls. Det är höstkänsla ;))