Sträva efter perfektion? Är det något vi människor har som ett inneboende behov? En grupp jag jobbade med i veckan lyfte upp den frågan. Flera var av den åsikten. Att människan alltid eftersträvar att förbättra med tanken att uppnå perfektion.


Jag tror snarare att tanken om perfektion, att uppnå det perfekta, är en social konstruktion som samhället har skapat.


Det är många som idag går runt och mår dåligt för att tiden inte räcker till för att uppnå det perfekta livet. Det perfekta livet, som det framställs bl.a. i media innefattar en bra karriär, ett lyckligt äktenskap, välartade barn, ett vackert inrett och skött hem, en välskött och vacker trädgård, en uppdaterad och välfylld garderob, ett rikt socialt liv, en krets nära vänner, sova minst sju timmar per natt, ett hälsosamt liv med mat lagad från grunden, träning, intellektuell stimulans och att hänga med.


Puh, det finns inte en möjlighet för någon människa att lyckas med allt detta. Resultatet av att ha sådana ideal är ständig stress och även ett ständigt misslyckande. Hur mår man då?


Istället för att bli påverkad av medias bild av det perfekta livet, stanna upp och fråga dig vad som är viktigast för dig, vad ger dig mest livstillfredsställelse och fokusera på det istället för allt annat. Är det en bra relation som är viktigast, låt då också relationen få ta plats.


Det perfekta livet är en myt som inte finns.


Idag har det kommit många motrörelser till bilden av det perfekta livet tex simple living. Men även där kan man fråga sig om det kan gå för långt? Finns det även ideal där som skapar stress? Kan man leva det perfekta enkla livet? Självklart finns det inget som är perfekt, men skapas det ouppnåeliga ideal där också?