I helgen var jag och hälsade på min vän som i förra veckan opererade bort en hjärntumör. Operationen hade gått bra, hon mådde bra och var precis som vanligt. Hon skulle få åka hem igen bara några dagar efter operationen, men på avdelningen fanns dem som inte haft en samma tur, som fått vara kvar länge på sjukhuset för att sedan åka vidare till rehab.

 

 

I samtalet med min vän väcktes även en del existentiella frågor. Hon hade tur, då de upptäckte tumören strax innan jul då hon sökte vård för trötthet och yrsel, och trodde själv att hon var på väg att bli utbränd. Hon hade turen att möta en läkare som tog henne på allvar och undersökte vad det berodde på. Då upptäcktes tumören som redan var rätt så stor och hade börjat växa. I samband med operationen meddelade läkaren att det var tur att hon kom då. Hade tumören vuxit ett tag till hade det inte gått att operera, och då hade prognosen varit rätt dålig.

 

 

När man träffar på människor med liknande historier kan jag inte låta bli att känna en stor tacksamhet för livet, och att få vakna till en ny dag. Tänk vad livet är skört ändå, och att marginalerna ibland är väldigt små. När marginalerna inte är på vår sida kan livet snabbt förändras.

 

 

Jag känner gläjde över dessa dagar, som vi kallar för vardag. Det behöver inte vara så stora mirakel som händer, utan livet i sig själv är ett tillräckligt stort mirakel. När jag kom hem från sjukhusbesöket kände jag mig full av energi, och att ta itu med hushållssysslorna gick som en dans. Jag gjorde iordning kvällens middag, och utav bara farten förberedde jag även middagen till dagen därpå så den var nästan klar.

 

 

Att börja tänka på alternativet till dessa vardagar där inte så mycket nytt händer, dvs att livet tagit en dramtatisk vändning på ett eller annat sätt, får mig att känna tacksamhet för varje dag, och njuta av det jag gör, oavsett om det handlar om att bädda sängen, prata med dottern, sitta i ett jobbmöte, klappa en katt, prata med en vän, plocka undan efter middagen -ja alla de där små sakerna vi gör som utgör våra dagar, vårt liv!