Stressade???

Idag ska jag gnälla lite på bloggen och jag brukar inte gnälla. Men det är något som har irriterat mig ett bra tag nu. När jag åker till och från jobbet kör jag en bit på motorvägen, E6, som går igenom Göteborg.
 
 
När jag lägger mig i vänsterfilen för att tex köra om en rad med lastbilar och kör 10-20 km fortare än hastighetsbegränsningen så kommer det alltid någon bilist bakom mig, tätt, tätt inpå, blinkar med ljusen och visar på alla sätt att jag kör alldeles för lååååångsamt och att jag ska flytta på mig. Och då kör jag ändå över hastighetsbegränsningarna!
 
 
Det stressar mig när de gör på det sättet. Jag vill göra klart det jag påbörjat och vill inte lägga mig mitt i en lastbilskaravan, så jag brukar köra förbi de bilar jag har tänkt innan jag byter fil igen. Åh, vad det irriterar dem, och när jag flyttat på mig skjuter de fart som en kanonkula. Tänk att jag har ju sinkat dem flera sekunder på deras resa.
 
 
Varför är folk så stressade??? Jag tycker om att köra bil, och jag har inget emot fart, men jag gillar inte hur stressigt det har blivit i trafiken senaste decenniet.

Kommentarer
Postat av: Hanna

Känner igen det där. Blir GALEN på dem! Man kan verkligen förstå att det blir olyckor när folk pressar på sådär. Trist! Inget att göra mer än att fortsätta med sina omkörningar på ett så tryggt sätt som möjligt. Alla har väl rätt att köra om om det behövs och det är allas skyldighet att visa hänsyn i trafiken. Men man kan ju bara ta ansvar för sig själv.

2013-02-01 @ 18:12:09
Postat av: Marie

Jag tänker och kör precis så som du beskrivit. Kör om de bilar jag tänkt mig att passera och ligger i vänsterfil precis bara den tiden det tar mig att köra om dem.
Jag blir INTE stressad när någon kör upp i baken på mig. Det är deras stress och den får de behålla för sig själva. Vinklar helt enkelt bort backspegeln och ignorerar totalt att någon stress-nisse ligger och trycker bakom. Deras problem!
Det jag inte gillar är att jag anser deras körstil skapar en risk. De inkluderar mig i det risktagande det är att ligga så nära. Men som sagt inget som jag kan göra något åt - så jag ignorerar :).

2013-02-05 @ 20:23:58

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
bloglovin
RSS 2.0