balansilivet -

Bara-vara-tid och skärmfria dagar

Hur ser det ut i era almanackor? Är det fullt med saker inbokade? I dagens samhälle premieras det att vara aktiv, "ha många järn i elden", vara fullbokad, vara eftertraktad och aktiv, men mår vi bra av det? Vi behöver även tid till att göra ingenting, tid till att bara vara. Dagar som bara förflyter och när någon frågar vad jag gjorde i söndags har jag inget egentligt svar mer än att jag gick och plockade lite hemma, pratade och skrattade med dottern, klappade en katt, tittade på fåglarna utanför köksfönstret och så har den dagen gått. Jag har haft en skön dag utan några egentliga aktiviteter.

Vårt samhälle idag är så mycket yang att vi behöver dagar av lugn, vila och "bara-vara" dvs yin för att få balans. Vintern är dessutom en yinårstid som talar om för oss att det är tid att ta det lugnt, tid att varva ner. Om vi lever mer med naturen och naturens växlingar kommer detta automatiskt och kräver inte att vi behöver tänka specifikt på det.

Den senaste veckan har jag haft många sådana dagar. Redan för en vecka sedan på väg hem från jobbet kände jag att mina arbetsdagar varit fulla av möten som ständigt avlöste varandra, tiden var helt uppbokad. Jag hade svårt att hitta tillräckligt med tid för att hinna reflektera över ett möte jag varit på, göra efterarbete och förbereda mig ordentligt inför nästa möte så jag hade ett stort behov av att privat "bara vara" för att hitta balansen.

Det började med lördagen när solen strålade och vi bestämde oss för att ta en promenad. Vi bor så bra att vi har skogen precis utanför dörren och gick ett par timmar och bara njöt, av sol, av vårt samtal, av utsikten - av allt som fanns nära. Sedan har veckan fortsatt likadant.

Privat har jag även haft en skärmfri vecka. Då jag använder dator på jobbet har jag inte varit helt skärmfri, men privat har jag inte ens haft någon lust att starta datorn.

På biblioteket lånade jag om Susan Mausharts bok Nedkopplad som jag täntk läsa igen. Dagens teknik finns så lätt tillgänglig hela tiden med laptop, smartphones, Ipads osv och det är lätt hänt att lägga för mycket tid med sådant, att tappa bort mötet med andra människor, att leva i en artificiell värld så jag vill bli inspirerad till att ta flera sådana dagar och veckor.

Kanske inte det allra bästa när man har en blogg att ta hand om ;)

Hur ofta tar du dig tid till att bara vara, utan några måsten, utan några planer, utan någon stress, utan att fylla dagen med massa aktiviteter?

2013-02-08 @ 16:32:44 Simple living Permalink

Kommentarer

Postat av: Hanna

Ooo så bra du skriver! Du ger näring och uppmuntran till att balansera görandet med varandet.
Jag kommer just idag från handledning i Basal Kroppskännedom där jag övat på att konkret landa i kroppen och att få mer kontakt med golvet. Kroppen mjuknar, andningen får en bättre spridning och tröttheten kommer smygande. I kväll och delar av helgen vill jag ge efter för tröttheten och bara vara. Har ett par "måsten" men ska vara positiv och närvarande i dem så de inte stjäl min energi för mycket. Kontakt med kroppen ger förankring i nuet.

Svar: Basal kroppskännedom låter intressant. Det skulle jag gärna vilja veta mer om!

None None

2013-02-08 @ 17:24:58

Postat av: Anonym

Kul att du är intresserad! Om du vill veta mer om Basal Kroppskännedom kan du kolla på hemsidan för instituet för basal kroppskännedom, www.IBK.nu. Det finns en bra bok också om du vill läsa mer om metoden. "Levande människa - basal kroppskännedom för röresle och vila" av Agneta Winberg och Gertrud Roxendal.

Jag är sjukgymnast och arbetar med denna metod en del, oftast när patienten har psykosomatiska symtom, typ utbredd smärta, ångest, utmattning etc. Testar just nu metoden på invandrare med ohälsa.

I morse hade jag psykologen på vårdcentralen som patient. Vi är alla människor och var och en behöver ta hand om sig. Det räcker inte att kunna det i huvudet, att ha "mindfulnesstänk". Ofta är det effektivt att en patient får samtal och Basal Kroppskännedom parallellt. Då går processen snabbare.

MVH / Hanna

2013-02-14 @ 20:23:05

Trackback