Sådär, då har jag läst Kristin Kaspersens bok och den ger mig blandade känslor.

 

 

Jag har alltid gillat Kristin av det jag har sett av henne på TV. Hon verkar både klok, jordnära, snäll, omtänksam och energisk. En sådan jag gärna skulle vilja ha som vän.

 

 

Nu har hon skrivit en bok om hälsa och att skapa balans i livet, så det var med stort intresse och nyfikenhet jag tog mig an denna bok. Men den grep inte tag i mig på det sättet jag hade trott. Den känns lite platt även om Kristin delar med sig av sitt liv, sina erfarenheter och hur hon har löst olika delar av sitt liv.

 

 

Första delen av boken handlar om träning på olika sätt - löpning, skidåkning, boxning, skridskor, styrketräning, golf.

 

 

Sen kommer det korta avsnitt som tar upp mental träning som meditation, mat, sömn,självkänsla. Om man tänker att detta är en bok om att skapa balans tycker jag att träningsdelen har alldeles för stort utrymme.

 

 

Men jag tycker också att det känns något förenklat. Kristin skriver tex om hur hon hanmande i anorexi, men att hon "tog sig ur den akuta fasen av ätstörningen ganska snabbt"

 

 

 

 

När Kristin skriver om de olika delarna känns det som att det är så enkelt att fixa olika delar - det är bara att ringa dit, ta hjälp av den och den kompisen så pang sitter den rutinen.

 

 

Man ska inte jämföra, men då båda Kristin och systern Malin ungefär vid samma tidpunkt kommit ut med varsin bok som handlar om hälsa, och där båda två skriver om sin mamma och sin relation med sin pappa och vad han har betytt för dem, så känns Malins bok mycket mer äkta, personlig och berör på ett helt annat sätt än vad Kristins bok gör.

 

 

 

 

Men det finns saker med boken jag gillar också. Fotona i boken är vackra (alla på Kristin - är det en egotripp att få ge ut en bok för på senare tid är det många böcker som kommit ut som kända människor skrivit, och de är själva på varenda bild i hela boken), kapitlet om mat tycker jag är enkelt att ta till sig och en del recept som jag blir sugen på att testa. Alla delarna Kristin skriver om är viktiga, och även sådant jag skriver om på bloggen, så jag gillar tanken med boken.