Ja, den frågan har jag fått. Hur har jag råd med att rida, både på lektion och någon privatlektion ibland, jag som är ensamstående förälder och inte jobbar heltid????

 

 

Jo, svaret är - för att jag har slutat shoppa!!!

 

 

 

Jag har slutat köpa kläder till mig, mer än när något är nödvändigt. Jag står i affären och tittar på något jag gillar, tex en kavaj jag funderade på att köpa häromdagen och så frågar jag mig själv "Blir jag lycklig av att köpa denna? Påverkar den min lycka på ett positivt sätt?" och svaret är nej!!  Jag gillar att vara fin, men det innebär inte att jag måste ha så mycket kläder, eller att det behöver vara nya saker hela tiden. Jag har en garderob som jag gillar idag och det räcker för mig.

 

 

Däremot gör ridningen mig lyckligare, så jag lägger hellre mina pengar på det, och med något som jag tycker är så roligt vill jag gärna utvecklas så då gör privatlektionerna skillnad.

 

 

Att fråga sig själv hur mycket olika saker ger i form av glädje, lycka, tillfredsställelse ger en bra indikatione vad som är värt att lägga pengar på. Forskning har visat att det ofta är upplevelser av olika slag. En positiv upplevelse kan man leva på länge, både njuta av när man är mitt upp i den och sen minnas den med glädje. Den positiva känslan sitter i länge. Hur är det egentligen med att köpa ett nytt klädesplagg eller något nytt till hemmet? Hur länge sitter den glädjen i?