Ni har väl inte glömt bort att ställa om klockan?


Jag gjorde det innan jag gick och la mig igår. Jag går ju kurs i helgen och skulle upp halv sju i morse. Oj vad segt det var att komma upp.


Men varje gång jag går upp tidigt en helg slås jag av vad skönt det är att åka igenom en nästan tom sovande stad, se solen gå upp och skingra morgontimmen. Magiska ögonblick som är så vackra. Det är något speciellt, nästan skimrande med morgonljuset som är ännu lättare att ta till sig när det är tyst runt omkring. Det enda som hörs är naturens egna ljud, fåglar som väsnas (jag är vid hamnen så här är många fiskmåsar) och någon enstaka bil och i stort sett folktomt på gatorna.


Jag har några sådana riktiga morgonguldkorn i min minnesbank. Som när jag köade hela natten utanför Scandinavium för konsertbiljetter, eller promenad på stranden på Österlen medan dottern fortfarande sov i stugan eller när vi var ett helt tjejgäng på Koster i höstas och alla sov djupt när jag vaknade. Jag hann med en lång promenad runt ön innan frukost. Härliga minnen att spara.