Ja, jag hörde härmodagen att detta är årets stressigaste vecka för många, av flera olika skäl. Dels är det många som sitter fast i massor av olika måsten inför julen. Vi "måste" köpa en hel mängd julklappar och springa i affärer, vi "måste" förbereda och laga julmat, göra julgodis, baka, vi "måste" storstäda och pynta hela hemmet. Alla dessa påtvingade måsten innebär för många en stress som ökar ju närmare jul vi kommer.

 

 

För många småbarnsföräldrar innebär denna vecka också ett annat påtagligt stressmoment. Idag är det lucia, och på många förskolor och skolor har barnen luciatåg med tillhörande fika för föräldrar. Hur gör man då om man, som en kollega till mig pratade om häromdagen, har tre barn i förskola och skola och ska vara på tre olika ställen samma dag??

 

 

Denna vecka är det även terminsavslutning på många av barnens aktiviteter och det avslutas ofta med någon typ av uppvisning. När det gäller luciafirande har jag numera ett så stort barn så det är inte aktuellt för mig att gå på luciafirande på skolan. Jag har dessutom bara ett barn så det har aldrig känts som något som har stressat mig. Däremot har jag under en veckas tid varit på ett par olika julkonserter då min dotter dels går i musikklass i skolan, och dels går på en musikskola och spelar piano, så ett par kvällar har varit vikta för dessa konserter.

 

 

Vad kan man då göra för att minska stressen? Till att börja med tycker jag att vi ska sänka kraven. Det går inte att få "den perfekta julen", men jag har förstått att många försöker uppnå det. Men det behövs inte massor av prylar, mat, godis, paket i överflöd för att det ska bli jul. "Good-enough" är ett begrepp som myntades av en psykolog, Winnicott, och som då handlade om att vara en tillräckligt god moder. Det behövde inte vara perfekt, det räckte med "good enough". Och det tankesättet gäller faktiskt i många andra sammanhang också. När det gäller julen är det många som ser framför sig en Fanny & Alexander jul och försöker få till det, samtidigt som vi jobbar och har allt det andra runt omkring. Men om vi sänker kraven, funderar på vad det är som faktiskt är viktigt, sänker kraven på oss själva och ger oss tid till avkoppling så minskar stressen.

 

 

Jag har hört föräldrar berätta om hur jular när familjen inte har gjort den där stora julen med allt runt omkring har varit den julen barnen minns bäst, och som de anser vara den bästa julen de har upplevt. Det är inte sakerna de får i julklapp de minns sen, det är tiden man tar sig till att umgås, samlas runt ett gammaldags brädspel, prata och koppla av. Det är de sakerna de minns. Så då kan man undra för vem man försöker prestera "den perfekta julen"? Det sägs ofta att det är för barnens skull, men för barnen är den perfekta julen en jul där de i lugn och ro får umgås med sina föräldrar, sin familj och kanske den närmaste släkten.

 

 

Hoppas ni alla får en härlig Lucia!