Mod är inte avsaknad av rädsla utan att göra något trots att man är rädd.


Idag är jag oerhört stolt över mig själv. När jag red för över tjugo år sedan ramlade jag av vid hoppning och blev efter det oerhört rädd. På lägret har vi haft ett par hoppass, och jag har hoppat varje gång. Idag skulle lägret avslutas med terränghoppning och jag laddade igår kväll, såg mig själv rida banan och flyga över varje hinder. Idag regnade det och banan fick göras om pga halkrisk. Vid framhoppningen ramlade jag av och landade på ryggen, tack för skyddsvästen :)


Trots det satt jag upp direkt och red hela banan och tog mig över alla hinder i full galopp. Vilken lycka efteråt. Jag vågade! Jag gjorde det! Glad, lycklig och stolt...med lite ont i svanskotan ;)