I höstas ställde jag mig frågan om jag hade lust att leva i Sverige över den mörka kalla vintern det här året och kom fram till att: Nej, det hade jag faktiskt inte

Lyckligare av att gambla mer
En timme senare dök jag på ett tillfälligt och lågbetalt jobb som kringresande säljare på Teneriffa. Jag velade ett bra tag på om jag skulle våga dra iväg och lämna allt. Bara så där. Jag fyller ju ändå 30 nu. Man är ju ingen 20åring som bor hemma i flickrummet längre. Borde agera ansvarsfullt, göra karriär, vara duktig och allt det där
Men så slog det mig vad lyckoforskningen har kommit fram till: Nämligen att vi som regel ångrar det vi aldrig gjorde, mer än de korkade saker vi gjort som gick fel. Misstagen kan ju ge oss erfarenheter som kan berika våra liv. Icke-handlingar ger oss ju däremot inte så mycket lärdomar och erfarenheter alls.
Och med den insikten så reste jag iväg. Hellre leva lite farligt och få nya erfarenheter än att stanna hemma och undra resten av mitt liv hur det hade varit om jag hade åkt.
 

Ett litet lycko-experiment
Så jag fick ett ryck, lämnade lägenhet och jobbmöjligheter och åkte. Det här skulle bli ett intressant experiment för att få andra perspektiv på frågan om vad man egentligen behöver för att vara lycklig.
Hur mycket skulle det påverka min lycka att jag skulle tjäna rätt kasst? Vilken roll skulle solen och värmen spela för mitt humör? Skulle jag ledsna snabbt på stranden och havet? Hur skulle tillvänjningseffekten bli?

Fattigt på pengar men rikt på så mycket annat
Ekonomiskt var det tajt som sjutton så i början drog det helt klart ner mitt humör att snåla så hysteriskt. Men eftersom jag faktiskt inte jobbade heltid heller så kunde jag efter ett tag hitta ett extrajobb på någon kväll i veckan och därefter klara mig hyfsat. Smådåligt med pengar men mer fritid. Samtidigt så blev det tydligt att man kan vara rik på olika saker. För visst var det fattigt på pengar. Men å andra sidan var livet fantastiskt rikt på mening!

Att ligga i en solstol på stranden med en vän, titta på stjärnorna och prata om livet var väldigt gratis! Långpromenader i solnedgången, och små utflykter till undanskymda havsvikar eller till en liten bergsby för att lyssna på syrsorna och njuta av lugnet var också mer eller mindre gratis. Så lite man behöver, egentligen, om man inte krånglar till allt!
 


Hur är det med stränder och tillvänjningseffekter?
Och solen gjorde helt klart väldigt mycket gott för humöret! Massvis med antidepressivt D-vitamin! Sedan jag började ta D-vitamin-tillskott i Sverige vintertid så har vintrarna blivit allt roligare! Men de doserna som man får av en halvtimmes sol är trots allt ännu högre!
Och hur var det med stranden och tillvänjningseffekten då? Ganska fint faktiskt! Om jag hade åkt iväg på en flera månaders semester hade jag förmodligen kroknat rätt snabbt. Men eftersom jag jobbade och faktiskt inte hade tid att gå till stranden varje dag så kom jag runt tillvänjningseffekten och stranden kom att bli en belöning efter en eller flera arbetsdagar. Och det fanns ju fler än en strand att varva med!

Och när jag plaskade där i havet och tittade ut mot horisonten så var livets problem som bortblåsta. Berikande var det också att träffa vänner från mängder av olika länder och kulturer som gav mig massvis av nya perspektiv på mig själv och mitt liv här hemma i Sverige. Och en perfekt rofylld miljö för att skriva på min bok.


Det lär bli fler dumma infall!
Sammantaget ångrar jag inte den tillfälliga flytten ett ögonblick. Jag åkte iväg utan några större förväntningar. Vissa saker gick åt knöken och andra saker blev bättre än vad jag kunnat drömma om. Och det är väl lite det som är lite tjusningen med att resa. Man vet aldrig vad som händer. Nu är jag hemkommen med en tunnare plånbok, men berikad och full av nya perspektiv! Jag kommer säkerligen att satsa på många fler ”dumma infall” i livet. Bara för att jag är så jäkla nyfiken på hur det skulle bli. För om man inte känner att man lever, vad är då poängen med att leva?"