Trollerikonster
Idag fick jag Charlie Söderbergs senaste krönika på mail, som jag tyckte var så bra att jag publicerar den i sin helhet här på bloggen;
Livet är som Joe Labero
I min ungdoms dagar så drygade jag ut studiebidraget som gatuartist. Det innebar att jag åkte runt på fester, marknader och festivaler och uppträdde med jonglering, balanskonster, eldslukning och lite trolleri. Idag kom jag att tänka på att den träningen säkert har varit nyttig för mig på flera sätt än jag först tänkt. Den mest uppenbara nyttan är att jag är tämligen orädd att stå och prata inför publik, men den nyttan som jag tänkte skriva lite om idag, kallas på trollkarlsspråk för ”missdirektion”. Det har nämligen slagit mig på sistone att livet är en riktigt skicklig trollkarl och den som kan se igenom tricken troligen får ett enklare och kanske även rikare liv.
Låt mig illustrera med en historia från Klas Hallberg (i mina ögon Sveriges tveklöst främsta föreläsare). Jag läste en historia han beskrivit om två flugfiskare som stod vid älvkanten och fiskade när det plötsligt kom en panikslagen man flytande nedför älven. Fiskarna vadade ut och räddade den tacksamme mannen upp på stranden. Innan de ens han ta upp fiskespöna igen så kom det ytterligare en man farande nedför det strömma vattnet och återigen fick fiskarna kasta sig i till räddning.
De hade knappt tagit sig flåsande upp på strandbanken innan ytterligare en stackars hjälplös man kom flytande nedför forsen. Den ene fiskaren gjorde sig redo att hoppa i igen, medan den andre övergav honom och började gå längst strandkanten. Den övergivna fiskaren blev ursinnig och började ropa på sin fiskarkollega att denne var en okänslig och egoistisk lurk som plötsligt slutat hjälpa till att rädda folk, men fiskaren svarade: – Fortsätt du att försöka rädda så många du kan. Själv tänker jag gå och stoppa killen som står och puttar i alla dessa människor.
Om du upplever att du har negativa resultat i livet som återkommer, eller om du har positiva resultat som uteblir eller kommer för sällan, så beror det troligen på något som händer ”uppströms”. Livet är en skicklig trollkarl som allt som ofta får oss att titta på allt annat än det som egentligen spelar någon roll. Det får oss att desperat stå och stirra på den knutna handen där myntet kommer att försvinna, istället för att titta vad trollkarlen gör med den andra handen.
Grunden i magi handlar om ”missdirektion” och jag undrar om inte grunden i livets gåtor är densamma. Vi luras att titta på resultaten istället för att titta på det som verkligen påverkar resultatet… och det gör att vi allt som oftast ligger steget efter. Vi är så att säga mentalt inte där det egentligen händer.
Överväg möjligheten att en av de saker som hindrar dig mest från att ha ett ännu rikare liv redan idag är, att du inte kan se vad som egentligen skulle göra störst skillnad, utan istället fokusera på att ta hand om de resultat som kommer från dessa hemliga, dolda platser. Nu är den bästa nyheten att de vare sig är särskilt hemliga eller särskilt dolda egentligen. Precis som jag (tack vare mina ungdomssynder) mycket sällan luras av en magiker. Så skulle du kunna se mer av det som pågår i ditt liv mitt framför ögonen. Tricket ligger i var du tittar.
Så mitt råd till dig är följande. Se till att med jämna mellanrum stanna upp och ställ dig själv frågan ”Vad är det för resultat i mitt liv jag vill förändra?” och följdfrågan ”Om vi förutsätter att jag idag inte tittar på rätt ställen, vad vore ett annat ställe att leta på för att hitta ledtråden till hur man förändrar resultatet?”
Det gör mig ont att se hur hårt vi människor kämpar med samma hopplösa problemformulering om och om igen när bra hjälp finns att få runt hörnet. Jag vet inte hur ofta jag hör människor säga saker i stil med:
”Jag tror jag är för lat för ett bygga mig rikedom”
”Jag har inte disciplin nog att gå ned i vikt”
”Jag är inte modig nog att förändra mitt liv”
Det är en knuten hand som de stirrat på ibland i flera år medans gåtans lösning ligger helt öppen halvvägs upp i rockärmen.
//Charlie