Förra veckan skrev jag ett inlägg om informationsstress. Jag hade varit på en halvdags utbildning på kommunen, där bla vår informationsstrateg gick igenom allt vi borde hålla oss uppdaterade med. All information som sköljer över oss, alla beslut vi hela tiden måste fatta för att göra olika sorters val (som då helst ska grunda sig på en genomgång av de olika alternativens för- och nackdelar) och allt vi bör, och vill, hålla oss uppdaterade med, fick åtminstone mig att känna mig stressad. Och jag har förstått att jag inte är ensam om det.


En annan typ av stress, som jag också tror många känner igen sig i, är aktivitetsstress. Det handlar bla om alla aktiviteter familjens medlemmar ägnar sig åt. I vår familj har vi haft en ganska bra balans när det gäller aktiviteter. Dottern har haft musiklektioner måndag eftermiddag och lördag. Själv rider jag på tisdagar. Har det varit andra saker som har dykt upp, tex helgresor har vi valt att missa någon av aktiviteterna och istället gjort något annat. Förra terminen var det värre då dottern ville göra fyra olika saker. Jag tycker det är mycket att vara uppbokad såpass mycket varje vecka, men hon ville testa. Efter några månader insåg hon också att det blir för mycket. Vi är en liten familj, och har inga svårigheter att pussla ihop våra aktiviteter. Annat har jag sett i familjer med flera barn, där veckans aktivitetsschema innebär ett evigt pusslande, att försöka få ihop olika barns aktiviteter som ofta är samtidigt, men på olika ställen.





Vid denna tiden på året är det en annan sorts aktivitetsstress som sätter in - alla avslutningar och sammankomster. Det är uppvisningar och avslutsfester var och varannan dag. Även där ser jag flerbarnsfamiljer som flänger mellan dansuppvisningar, vårfester på dagis, teaterföreställningar mm mm.


En aktivitetsstress som jag själv känner av ibland, är allt roligt jag vill göra. En av mina lyckostrategier är att njuta av livet. Jag tycker om att boka in roliga saker med jämna mellanrum och njuter av att ha något roligt att se fram emot. När jag var på rundresa i kommunen i veckan fick vi sommarens program på de olika ställen vi besökte - och det var massor av roligt som händer i sommar -  teaterföreställningar, slottsvisning, hästuppvisning - ja, varje ställe har ett digert program. Då kunde jag känna av lite av den stressen Stess  över att försöka få en överblick på allt kul som händer och se vad som passar vår familj, vad vi vill göra och hur mycket vi vill göra.....


Ibland är ju det bästa av allt- att bara vara. Stanna hemma och njuta av lugnet och tystnaden. Av att inte ha tusen planer, och en fulltecknad almanacka. Att ha en full almancka stressar, även om mycket av det som är inbokat är roliga saker. Några enstaka roliga saker att kunna se fram emot ger glädje, men för mycket, även av det goda, blir bara jobbigt.


Denna sommar har vi ingenting alls inbokat. Inga semesterplaner. Inga resor inbokade. Vi tänker ta dagen som den kommer, och se varje dag vad vi har lust till. Och skulle det bli så att alla semesterdagar tillbringas hemma så är det helt ok. Bara vi tar oss tid för varandra. Spela badminton på gräsmattan. Ta med picknickkorgen till stranden. Spela minigolf i kvällsvärmen. Grilla och umgås med vänner.