Lycka är som ett virus - det smittar. Välbefinnande sprider sig i tre led; till din vän; till din väns vän och till din väns vän väns vän. Forskning har visat att om din vän bor inom 1,6 kilometer från dig själv kommer hans eller hennes glädje att ha större chans att få fäste i dig än om personen bor längre bort.


Så utifrån det kan man dra slutsatsen att det är bra att bry sig om  vad som händer i ens bostadsområde. Om människor i min fysiska närhet mår bättre, är gladare och lyckligare, kommer det även att påverka mig.


Skratt och leenden smittar också, så le mycket. Äkta leenden är bäst, men även ett påtvingat leende ger faktiskt en ökning av lyckonivån. Pressa upp kinderna maximalt och håll kvar i ca fem sekunder. Kroppens fysiska reaktioner kan inte skilja på ett äkta och ett falskt leende och börjar automatiskt utsöndra lyckohormoner när du ler eller skrattar. Enligt en ganska ny studie kan det räcka med att tänka på något roligt eller en bra sak som hände under gårdagen så ökar lyckan med 15 procent.


Jag och dottern kan ibland fastna i riktiga skrattanfall. Ofta börjar dom med att någon av oss skrattar lite krystat och inte alls äkta och naturligt, men eftersom skrattet smittar av sig till den andra samtidigt som själv grejen att skratta frigör lyckohormoner hos mig (som är den som oftast börjar med påhittade skratt) ligger vi snart båda två och vrider oss av skratt. Skratt som är svårt att sluta med. Efter en sådan skrattorgie är jag helt slut, men mår väldigt bra. Skrattyoga har jag funderat på att testa, men har inte gjort det än. Är det någon av er som testat? Hur tyckte ni att det var isåfall?


Så se till att smitta alla i din omgivning med lycka, leenden och skratt :)