För några år sedan var jag och åt brunch med en manlig vän, och ett par av hans vänner, och fick en ganska intressant erfarenhet av manlig shopping. Jag har shoppat med män innan dess, men aldrig i grupp förut.


Efter maten är det någon som föreslår att vi ska gå och shoppa, och de frågar om jag vill följa med. Visst, säger jag, gå i affärer är kul, även om det inte finns något för mig i herraffärer.


De stegar iväg till en affär som ligger långt bort från de vanliga affärsgatorna. Sprider snabbt ut sig i affären, under fullständig tystnad. Jag går och tittar lite förstrött.


Efter att lite snabbt ha kollat på kläderna som hänger där, fortfarande under total tystnad, säger han plötsligt till expediten - jag tar de där jeansen, den skjortan och den tröjan som passar till, den där pikétröjan, den där skjortan, det där skärpet och två par strumpor. Klart! Inte ett endaste plagg har provats, inget har diskuterats eller funderats på. Fram till kassan och upp med kortet och betala de tusentals kronor som dagens inköp kostat.


Tio minuter efter vi äntrat affären har alla handlat klart, och är ute i solskenet igen. Jaha, vart går vi nu, säger jag. Äh, nu går vi till en bar och tar en öl säger dom.


Men, men...säger jag. Vi skulle ju shoppa och ser lätt förvirrad ut. Tio minuter i en affär är inte vad vi kvinnor kallar shopping :)